En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

måndag 19 april 2010

Återvinning och underhållning

Ytterligare en dag att lägga till handlingarna.

På förmiddagen ägnade jag mig åt återvinning. Skogen fick tillbaka askan av de björkar vi eldat upp under vintern. Tre plastkassar med aska strödde jag ut lite här och där under hundpromenaden.


Cilla fick bidra med bomaterial till fåglarna. Jag vet inte riktigt hur intresserad våra bevingade vänner är av hundhår, men det lär vi väl se. Många tussar blev det i alla fall som sattes fast i grenklykor.

 


Härlig skarsnö gjorde att det gick att ta sig fram i skogen kors och tvärs. Lite lustig gångstil får man eftersom man inte kan lite helt på att skaren håller alla gånger, så man går med böjda knän, för att inte bryta dom om man plötsligt far ner i snön upp till låret. Och så går man med kortare steg, försöker glida fram inte klampa på som vanligt.


Hundarna älskar när det är skare, då springer dom som tokar hit och dit. Nu springer lagotton jämt som en tok så fort hon har chansen, men det är lite speciellt med skarlöpning. Jag har faktiskt aldrig haft en hund som har ett sånt behov av att springa som Cilla. Jag misstänker att hon tror att hon är en vinthund, inte en tryffelhund.

Jag har haft det lite stessigt i dag. Jag fick ett presentkort av min man då jag fyllde år, en helkroppsmassage och ansiktsbehandling på Aqua Spaa. Man kan faktiskt inte gå på en sån behandling i vilket tillstånd som helst och eftersom jag hade fått tid i dag kl 14 var det till att snygga upp sig så gott det gick. Benen blev av med vinterpälsen genom att jag plockade håren ett och ett  med pincett. Det är något av ett akrobatnummer att komma åt överallt, och när man dessutom börjar se dåligt då är det inte lätt.

Ett tag blev jag rädd att jag skulle få ryggskott, det högg ordentligt vid vissa böjningar. Ett litet men som kan uppstå efter snöskottning. Men jag klarade mig. Fötterna fick ett härligt fotbad och sen kom skalpellen, fotfilen och nageltången ram. Till sist smordes fötterna med en härlig uppmjukande fotkräm.
Alldeles innan jag satte mig i bilen genomgick jag en ordentlig tvagning och lite parfymering, Klar!

      
Vad kan jag säga, annat än att det är helt underbart att under 1½ timme få bli omhändertagen av en duktig massör som arbetade in väldoftande oljor i min torra vinterhud. Helt underbart! Tack käre make för den födelsedagspresenten!

cicicicicicicicicici



10 kommentarer:

  1. Oj så mysigt. Hur gick det med fejset???
    Man kanske inte känner igen dig om man möter dej på Byavägen...???

    SvaraRadera
  2. Inger, jag är mig nog ganska lik. Rynkorna sitter där dom ska. Kanske hyn är lite klarare och lenare ett tag.

    SvaraRadera
  3. Vet du Cici, jag är nog den ända i hela detta land som inte gillar massage eller låta frissan hålla på och greja mitt hår. Men för dig som tycker om det var det säkert en härlig dag.

    SvaraRadera
  4. Monkan, så intressant! Men jag kan förstå att man kan vara väldigt känslig, särskilt för att främmande människor ska hålla på med ens kropp och hud.
    Själv fick jag kämpa för att hålla mig vaken, så avkopplande tyckte jag att det var.

    SvaraRadera
  5. Jaaaaa massage! finns inget bättre. Det skulle man unna sig lite oftare än man gör. Man får ju krämpor både här och där...

    SvaraRadera
  6. mats i träsket20 april 2010 11:26

    Tycker det verkar som du genomgått en "makeover" redan innan du åkte iväg. En massage anpassad efter en själv, finns inte bättre. Men vinterpälsen har nog en uppgift tror jag, våga vägra plocka.

    SvaraRadera
  7. Fotvård och massage hör till livets stora glädjeämnen. Så skönt!! Då blir man glad.
    Jo, det fungerar utmärkt med vovve och vitt, om det var det du tänkte på. När vovven har förstått att kuddarna inte är hans leksaker låter han bli dem. Och vi har mycket vitt hemma, vita möbler bl a. men jag ser till att de är tvättbara i maskin. Så det är inga problem.
    Det är många som tar vovven för en lagotto, han är ju en rätt grov storpudel, så det är vi vana vid. Men en del tror att det är ett får! Fast de brukar vara typ tre år gamla, hihi...
    Ha det gott!
    Hulda

    SvaraRadera
  8. Tant Björn, jag vet inte varför man snålar med att ta hand om sig själv. Det borde löna sig i längden.

    SvaraRadera
  9. Mats, vintern är slut nu. Eller nästan i alla fall. Har inte hundarna börjat kasta av sig vinterkläderna? Och ska man nu gå och knådas och smörjas så vill man ju inte behöva skämmas över hur man ser ut. Det är väl som om man hade en städhjälp. Oj, vad jag skulle behöva städa innan jag släppte in dom i mitt hus!

    SvaraRadera
  10. Hulda välkommen hit!
    Jag har också ett "får" eller kanske mera ett lamm. Alltså en vit lagotto. Just nu nerklippt och inte så vacker att skåda. Men Russkaya Tsvetnaya Bolonkan är en dam som fixar och trixar med kuddarna så att hon kan ha dom som liggunderlag. Därför går inte vitt så bra i vårt hus.

    SvaraRadera