En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 26 maj 2010

Grönt är skönt

Hundpromenaden på eftermiddagen i går, en regnig historia, men ändå skön.


Kan någon tala om för mig vad detta är? Mossa, lav eller annan växt?

Tack Motvallsgubben för informationen!

Norrlandslav, Nephroma arcticum, är en av två svenska arter som innehåller grönalger, översidan av bålen är därför gulgrön, i väta rent grön. I bålen finns det interna cephaloider som syns som små förhöjningar. Undersidan är svart och hårig, vit och saknar hår mot kanten. Är ofta försedd med upp till tre centimeter breda apothecier i lobkanterna. Laven växer ofta på mossklädda berg, som det svenska namnet anger är den vanlig i Norrland, men den kan förekomma så långt söderut som Småland.



Ett skogstroll som visst har något att säga.
Grön punkfrisyr är inne just nu bland skogstrollen.

Kärrväxter är nog så vackra som de som odlas i trädgårdar.

Inne i trädgården har fingerörten vuxit till sig och står som vackrast just nu. Lite senare kommer den att bli allt för vidlyftig och långgrenad och inte alls ha samma vackra klotform som nu.


Ligularian har någon meter kvar att växa, men det är en ståtlig och mycket tacksam och tålig trädgårdsväxt. Här i sällskap med pärlhyacinter.

Libbstickan är ett måste, den ska ju skydda husets folk mot allt ont. Den har bara hunnit halvvägs ännu, den blir gärna lite för spretig när det är fullväxt och har därför fått en egen hörna i trädgården.

Tänk att grönt finns i så många nyanser, denna är nästan självlysande.

Jordgubbarna har en mycket blåare ton i sitt gröna.

Purpurapeln är inte grön alls. Den har små mörkröda blommor som har svårt att ses i det röda bladverket som är det som är vackrast.

Rabatten framför huset fylls upp allt mer. Just nu är det aurikeln som blommar, men dagliljorna har redan knoppar och tovsipporna brukar titta fram när aurikeln blommat klart. Om inte hundarna har grävt bort alla.

Jag hade tänkt klippa ner blåtryn, men nu står den i blom så det får väl bli lite senare. Den börjar ta allt för stort utrymme där den kantar hammockplatsen.

Blått och grönt i skön harmoni. Pärlhyacinten blir nästan vackrast i lite regn.

cicicicicicicicicici


18 kommentarer:

  1. Nu händer det en hel del hos dig, den första växten har jag aldrig sett, vad det nu var för något.
    Nu förstan 22.00 skall jag börja med min blogg, god kväll på dig.

    SvaraRadera
  2. Oj så fint du har det...jasså Libbstickan är en Lyckoväxt??? Då tar jag väl inte bort den då, fast jag tänkt .... Jag gillar inte den starka doften. Satte den för många år sedan, fick höra att man kan använda den som "buljongsättare", men har då aldrig provat....när man står vid spisen är det långt till ladan!

    SvaraRadera
  3. Så mycket vackert det finns i den svenska våren och sommaren, så mycket underbart som vaknar till liv och förskönar vår natur. Härliga bilder!

    SvaraRadera
  4. Monkan, börjar nattskiftet kl 22.00 hos dig? Jag ska in och läsa vad nytt som hänt hos dig.

    SvaraRadera
  5. Inger, det stämmer att libbstickan kan användas som smaksättare, men med försiktighet eftersom den lätt tar över. Men i köttsoppa tex går det alldeles utmärkt.
    Nej inte får du ta bort husvakten!

    SvaraRadera
  6. Malin, här i norra Västerbotten händer allt på en gång så fort snön farit. Och i år kom ju en värmebölja innan snön var borta så det blev som en explosion i naturen.

    SvaraRadera
  7. Norrlandslav, Nephroma arcticum.

    SvaraRadera
  8. Mvg, vad du är gullig! Tack!

    Är den vanlig? Jag har aldrig lagt märke till den förut och jag hittar den bara på en enda sten.

    Jag måste skaffa mig en bok om lavar och mossor snarast.

    SvaraRadera
  9. Aurikel, det namnet kunde jag inte men blomman ger mig mycket nostalgiska känslor. Det är ju delvis annan växtlighet hos er. Libbsticka hade jag vid husknuten när jag bodde i Sundsvallstrakten. Den var inte poppis hos någon och omöjlig att utrota. Nu förstår jag bättre. Den ville naturligtvis göra sitt jobb.

    SvaraRadera
  10. Tack för alla fina blommor att titta på! Har inga gröna fingrar, det sköter min man, men bl.a. pärlhyacint vill jag alltid ha i min trädgård.

    SvaraRadera
  11. Ingabritt,trädgårdsaurikeln är en primula och finns tydligen i olika färger. Den sprider sig lätt och man kan få VÄLDIGT många till slut. Ursprunget till mina (och svägerskans) hittade jag i skogen, där någon som ledsnat på dom, eller fått för många, hade tippat ut dom.

    Min libbsticka har aldrig spridit sig, men jag har flyttat den en gång och fick inga nya på den gamla platsen.

    SvaraRadera
  12. Tant Grön, mina fingrar är mest svarta med sorgkanter den här årstiden, och min gubbe får hålla sig bborta från rabatterna annars finns det nog inte mycket kvar efter ett tag.

    Pärlhyacinter sprider sig lätt och jag vet inte ens var mina kommer ifrån. Kanske har det följt med någon annan växt eller jord. Sen kan man flytta dom små lökarna efterhand som dom blir fler.

    SvaraRadera
  13. Vackra blommor som pryder din tomt!
    :)

    SvaraRadera
  14. I Finland kallas de där skogstrollen "Rysshuvuden".

    SvaraRadera
  15. Tigris P, tack för det! (Det rimmar).

    SvaraRadera
  16. Mvg, är det för att dom ser så okammade ut, kanske?

    Jag kan nog inte börja kalla dom det eftersom äldste sonens sambo och hennes föräldrar är från Ryssland och min sonson alltså är halvryss.

    SvaraRadera
  17. Härliga små "skogstroll" du har, och så fina blommor. Roligt att få lära sig om att Libbstickan skyddar folket mot ont. Jag gillar den jättemycket som smaksättare. Nu ska jag nog skaffa en själv.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  18. Tant Björn, skaffa en libbsticka, men tänk på att den är ganska skrymmande. Ge den en egen plats där den inte tar över de andra växterna.

    SvaraRadera