En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

fredag 7 maj 2010

Vi som vill upp



Nu får det vara nog med vinter, nu vill vi upp ur detta blöta snötäcke!

Det är faktiskt rabarbern som gjort sig en tittglugg och kollar läget. Jag hämtade en spade och grävde med varsamma tag och iskalla fingrar fram hela rabarberplantan.
Rabarbern är en fantastisk växt! Det verkar tåla alla väder och växtzoner, växer så det knakar och är kanske den ståtligaste perennen i trädgården. Mitt i sommaren brukar jag "slakta" den, så att den får börja om från början med lite spädare stjälkar. Synd bara att man måste använda socker då man tillagar den. Om någon äger ett recept utan socker skulle jag bli glad att få det.


En annan som vill upp var en ljushårig dam, nej inte jag utan Cilla, lagotton. På vår eftermiddagspromenad till vår badsjö Hundtjärn gick hon ut på isen, som inte längre var så mycket is, och plötsligt försvann hon med ett plask. En mycket blöt hund dök upp ur vaken som bildats och började febrilt jobba för att komma sig upp. Matte stod på bryggan och hejade på, hon hade inte någon större längtan till att kravla sig ut till vaken. Som tur var kom hon upp ganska snabbt, så jag behövde inte ingripa.


En lagotto vet hur man ska torka sig om man råkat ut för ett oförutsett vinterbad. Man rullar och gnuggar sig i vintertorr ljung. Jätteeffektivt! Att sen hela pälsen blir full av torra små kvistar av ljung får bli mattes problem.
 

Måste till slut berätta att det första jag såg i går då jag klev upp och tittade ut genom fönstret var den svartvita flugsnapparen. Det är vår gårdsfågel, kanske inte just den här, det kan vara grannens, men varje sommar har vi flugsnapparen i en eller två av holkarna på tomten.

Att en tidig morgon följa hannens skönsång för att få en hona intresserad, se honom visa upp den tilltänkta bostaden och, om han har tur, få henne att godkänna den och stanna hos honom, är en naturupplevelse alla borde få uppleva. Hannarna kan slåss så att dom till slut dimper i backen som ett svartvit dunklot!

 

cicicicicicicicicici


 
 

19 kommentarer:

  1. Hej Cici, det är roligt att följa din vardag, som skiljer sig så mycket ifrån min. Snart kan du också fixa rabarber, men jag kan inte komma på något sätt att tillreda dem utan socker.
    Den lilla flugsnapparen mellanlandade i vår trädgård för några dagar sedan,men har väl flugit till skogs.
    Kram Monkan

    SvaraRadera
  2. Monkan, det är ett fantastiskt land vi bor i, som helt olika världar i söder och i norr. Om några veckor ska vi färdas söderut, till Göteborg, och jag vet att vad jag brukar reagera mest på är de stora lövträden och att det blir så mörkt på kvällarna.
    "Vår" flugsnappare brukar bo i en holk som står bara några meter från farstubron. Dom är inte skygga alls.

    SvaraRadera
  3. Jaså, ska ni till Göteborg? Kalas på gång, va?

    Jag vet att det finns nåt som heter Stevia som kan användas istället för socker. Det är en växt av nåt slag så inget syntetiskt som sackarin och andra otäckheter. Såg att det fanns i affärerna i Kanada, synd att jag inte tänkte på att köpa hem lite åt dig. Finns dock även att beställa på nätet.
    Kram,
    Åsa

    SvaraRadera
  4. Åsa, ska du med? Det skulle väl vara roligt att träffa göteborgskusinerna? Bea som har flyttat hem från Australien och allt.

    Det lät ju hemskt intressant det där med Stevia. Jag ska söka på nätet och se vad som finns att leta.

    Godnattkramar!

    SvaraRadera
  5. Nu har jag fått svar på vad jag såg för någon vecka sedan: två sådana fåglar som - först tyckte jag det var en fågel som gjorde kullerbyttor - slogs ... de är riktigt små så när mobilen kom upp för bildtagning syntes de inte alls.
    Svar: nej, man måste inte alls ha en massa prylar *ler*

    SvaraRadera
  6. Men stackars vovve! Tur att du slapp hoppa i och livrädda jycken.

    Rabarbern är verkligen en tålig växt. Omöjlig att bli av med.

    Kram

    SvaraRadera
  7. Otroligt vilken växkraft trots all snö. Här är snön borta men det är vresigt kallt.

    SvaraRadera
  8. Hej Cici! Nu följer jag dig även officiellt. Så konstigt att jag inte får ngn bild på följandet. Är nybörjare i denna världen. Ska försöka klura ut vad som är fel. Jag känner igen så mycket från min norrlandstid. Har bott från Malmberget i norr till Malmö i söder och västerbottniska från födseln. Det du skriver om känslan av stora lövträd känner jag också igen. De var överväldigande att se. Såg att du har en havtorn. Vi plockade vilda havtorn förra året i Roslagen (har ju bara några mil dit)men de var så blöta och små. Så hittade vi en odling på Gräsö och då gick det litet fortare. De är ju inte lika söta och saftiga men till saft och marmelad kvittar det.

    SvaraRadera
  9. Tigris P, vad bra att du kunde få svar på din undran. Jag tror det är ytterst ovanligt att fåglar slår kullerbyttor!

    SvaraRadera
  10. Imse, hoppas att hon lärde sig något. Med den päls hon har torkar hon fort. Det är nästan värre för lilla Helen som blir blöt nu bara av att gå i snön.

    SvaraRadera
  11. epsilon, välkommen! Jag ser på väderrapporten att vi har det nästan varmare än södra Sveriga. Dessutom har vi sol, en strålande blå himmel och svag vind. I dag kan nog våren göra stora framsteg, men de kyliga nätterna gör att det går ovanligt långsamt.

    SvaraRadera
  12. Ingabritt, välkommen du också! Jag var också nybörjare då jag fastnade i bloggträsket, men man lär sig en hel del med tiden. Ibland trilskas tekniken, ibland får man fundera ett tag och prova sig fram.
    Hundar och datorer gör inte alltid som man har tänkt sig!

    SvaraRadera
  13. Vi satte upp holkar idag ( antagligen i senaste laget...) och det tog inte lång stund förrän en svartvit flugsnappare kom. Nu ska det bli kul att se om holken duger.

    SvaraRadera
  14. Inger, för hannarna, som kommer först, duger det mesta. Men honorna, dom kan vara kräsna, och som vanligt är det hon som bestämmer var skåpet ska stå!

    SvaraRadera
  15. Livat i holken. När vi bodde i Östergötland och hade landet utanför Kisa hade vi en fladdermusholk. Där var det livat må ni tro.

    SvaraRadera
  16. När är det? Var bor ni? Hur tar ni er dit? Beror på operationen, ekonomin och kärleken! Ring på Skype om du inte vill ta denna diskussion här, möjligen något ointressant för dina bloggläsare! :)

    SvaraRadera
  17. Åsa, säg inte det, vi är en nyfiken skara.....

    SvaraRadera
  18. Åsa (och Inger)den 6 juni, hos Ninnie och Christian, med bil.
    Jo vi blir nog tvungna att bila ner, vi har ju hundarna. Vi ska nog kunna knöka ihop oss i deras hus. Sarah har ju flyttat, men Bea, och hennes djur, om dom har kommit från Australien då, bor där. Gunnel kommer också dit.

    Jag skypar i morgon, Åsa.

    SvaraRadera
  19. Inger, haha, helt rätt! Folk är till för att hållas koll på!
    Mamma, låter intressant med Göteborg, då kan jag åka upp med er sen också! Vi hörs imorrn men ring inte så tidigt. Jag vet att jag brukar vara uppe åtminstone sju men min dygnsrytm har fått sig en ordentlig törn. Vaknade fyra i morse, blev trött på aftonen och tog mig en lur på soffan, vilken jag nyss vaknade upp från. Hungrig som jag var gick jag och stökade ihop middagen för kvällen. Sen råkar jag slänga ett öga på klockan och ser att den är ju ett på natten! JÄTTEförvånad blev jag, trodde verkligen den var sju eller nåt!
    Jag lever väl kvar i en svunnen tid helt enkelt.. Men nu är jag i alla fall mätt!

    SvaraRadera