En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

fredag 11 juni 2010

Fripassagerare

Är det någon som saknar ett gäng kompisar av denna art. Tyvärr kan jag inte skicka tillbaka dom, om nu någon vill ha dom, för jag har eldat upp dom i kaminen. För att protestera mot denna brutala behandling, gjorde dom som självmordsbombarna i vissa länder, dom exploderade med en ganska högljudd knall! 

Utan tvekan finns det mycket fint och vackert i södra delen av vårt land, men detta är något jag absolut inte vill ha hit. Under vår göteborgsvistelse plockade jag bort minst fyra fästingar från Cilla och en från lilla Helen.

 I går morse hittade jag denna gynnare på min sovrumsmatta, en fullmatad fästing som släppt från Cilla. Trots att jag sökt igenom henne minutiöst!

Lite senare på dagen såg jag att hon verkade irriterad över något och ville klia sig. När jag då sökte, hittade jag en halvmatad fästing vid ena öronfästet.

Och i dag hittade sonen en fullmatad på dörrmattan. Nu hoppas jag att det är slut på dom, jag gillar dom inte!

PS! Jag hann knappt släcka ner datorn så hittade vi en fästing till på stackars Cilla. Jag tycker hon börjar se lite härjad ut. Kan också bero på att hon börjat löpa, och att matte precis hann ut och hindra grannhannen, som på något mystiskt sätt lyckats ta sig in på vår inhängnade tomt, att genomföra en parning DS!

cicicicicicicicicici

22 kommentarer:

  1. Sådana där finns det en del av där jag bor. Tidningarna skriver varje år om en invasion. Kall vinter gör att de överlever under snötäcket, varm vinter att de överlever för att det är varmt. Enligt tidningarna. Jag undrar vad för väder de dör av.

    SvaraRadera
  2. Tant Grön, en skogsbrand kanske. Eller störra avskjutning av rådjuren som är den största bäraren av odjuren.

    SvaraRadera
  3. Ja Cici, jag ber så mycket om ursäkt. Vi har en kämpig tid nu med alla tikar som löper och en kille som tror att det bara för hans skull, hann med en till smitning när sonen for hem.
    Det blir nog att ringa Vera på måndag, stackars Morris! Tur att hundar inte kan läsa!

    SvaraRadera
  4. Eva, ingen fara!
    Och du, jag tror att både du och Morris kommer att må mycket bättre efter veterinärbesöket. Killarna (hundara alltså) mår mycket sämre av att vistas bland löptikar utan att få koma till.

    SvaraRadera
  5. - 'att genomföra en parning' - det låter nåt det...

    SvaraRadera
  6. Ja det kan ju inte bli så mycke värre...Vi tar nog bägge killarna på samma gång, tänk vilket lugn som ska sprida sig över byn....
    Men fästingarna är det äckligaste jag vet...han fick säkert med sig nån när han klängde på Cilla!

    SvaraRadera
  7. Marianne J, du ska veta att det var nära ögat, men elaka matte kom och störde innan det han gå för långt!

    SvaraRadera
  8. Eva, jag tror inte du behöver vara orolig för fästingar. Dom sitter där dom sitter tills dom är fullmatade och då dom släpper taget hamnar dom på marken.

    SvaraRadera
  9. Aj, aj det kunde gått riktigt illa ... tur ni hann separera de!
    Ja, fästingar vill man självklart inte ha. Mördarsniglarna är inte lätta att "plocka" speciellt när de är små ... ville dessutom hitta ett lätt och bra sätt som jag kunde använda mig av ... medlet är dock inte bra och det blir bara äckligt geggigt. Nu får nog sambon ta de.
    :)

    SvaraRadera
  10. Dom är VIDRIGA, äckliga djur som vad jag vet inte fyller någon funktion i vår flora annat än att sprida sjukdomar, blä!!!
    Var blod över hela golvet igår och jag blev livrädd att det var Mellis som blivit dålig, ända tills jag hittade en mosad f.d jättefästing på mattan...
    Kram Malin

    SvaraRadera
  11. Jag får rysningar när jag ser bilden på fästingen. Vår kisse har haft otaliga i år, han gillar när de blir bortplockade, ibland ser vi rackarna innan de hittat en plats att suga blod. Efterson kisse är så ljus syns de bra.
    Jag själv brukar också bli invaderad av de hemska djuren, usch.

    SvaraRadera
  12. Jag både ler och förfäras när jag ser och läser ditt inlägg. Ler, när jag läser om den entusiastiske friaren. Vår lille älskling trodde han kommit till paradiset när semestervärdinnans tik löpte. När vi hämtade honom satt tiken i en bur med Hurry Hund ylande utanför. Reservmatte var blek och tärd och utan att säga hej, stönade hon "Inte en gång till". Samma tik löpte nämligen när vi var borta i julas också. Det hade varit, milt uttryckt, ett riktigt helvete för matte. Hur det varit för de förälskade kan man ju bara ana.
    Förfäras gör jag över de vidriga krypen. En daglig rutin är genomgång av Hurrys päls. Trots fästinghalsband hittar vi varje vecka en eller annan fuling. Äckligast är dom ju när dom är fullmatade och man vet att dom suttit där och tankat. Harrys lurviga päls är ju perfekt att gömma sig i.

    SvaraRadera
  13. Fästingar är ett otyg, som jag verkligen inte gillar. Vår dotter fick borrelia 1980, innan man knappt visste vad det var. Nerven till ena ögat fick en obotlig skada som gör att hon inte kan styra ögat. I praktiken är hon enögd och otroligt vindögd.

    SvaraRadera
  14. Så kul att läsa om er resa och se alla bilder! Det är bra att resa med hund, eftersom man måste stanna ofta och får då se lite mer! Annars kanske man bara svischar förbi. Och det finns så mycket roligt och fint att se! Och jag känner igen mig när su skriver om alla prylar man har med sig till hundarna!! Och så vackert gästrum din syster har! Och ja, precis, till alla prylar och hundar kommer på plats, haha, jag skrattar glatt, så är det.
    Fästingar, usch ja. Lillen hade otur i år, han har haft fyra fästingar ch en av de fick han erlichia av! Så nu går han på medicin hela juni. Han har svårt att tåla de förebyggande giften, så vi är försiktiga med det. Men nästa vecka blir det lättare att hitta de rackarna, lillen ska klippas.
    Haha, du har rätt ang blomman, det är en käringtand, sa min man också... jag kunde inte komma på det!
    Hulda

    SvaraRadera
  15. Tigris P, jag har bara sett mördarsniglar på bild och då är dom alltid stora och feta. Våra sniglar, som förvisso kan knapra på sallad och sånt, är bara ett par, tre centimeter stora och beiga.

    SvaraRadera
  16. Malin, jag har heller aldrig förstått vitsen med dessa djur. Det brukar ju alltid finnas någon funktion för alla levande varelser men jag har inte lyckats lista ut vad det skulle vara när det gäller fästingar.

    SvaraRadera
  17. Monkan, då antar jag att du är vaccinerad mot det som går , när det gäller fästingarnas sjukdomsspridning. Hörde av systern och svågern att TBE härjar där dom har sin stuga ganska långt upp på västkusten.
    Krulliga hundar är inte lätta att söka igenom, det är då ett som är säkert.

    SvaraRadera
  18. Ingabritt, stackars extramatten! Ni får nog resa bort under perioderna mellan löpningarna i fortsättningen. Egentligen skulle hundhållningen underlättas väsentligt om alla hundar som inte ska användas i avel kasterades. Det kommer nog mer och mer har jag en känsla av och åtminstone hanhundarna är ju lätta att operera.

    SvaraRadera
  19. frktjatlund, vilken himla otur din dotter hade!
    Det känns ju så fruktansvärt onödigt.

    Jag har tydligen haft borrelia någon gång, en test visade på det, men tror inte att jag tagit någon skada av det.

    SvaraRadera
  20. Hulda, nu har jag läst om Erlichia på Wikipedia. Man får hålla hundarna under observatione ett tag förstår jag. Lilla Helen är parad nu i dagarna och det skulle nog inte vara så bra om hon drabbades.
    Hoppas att det går bra för Lillen i alla fall!Kärringtand är kanske inte lika trevligt namn som pussmun, men i detta fall är det nog utseendet som räknas.

    SvaraRadera
  21. Cici, du har ju så rätt men om du vill kan du kolla tillbaka i min blogg och läsa om Hurrys kastreringsäventyr. Just nu vet vi inte vilka åtgärder vi ska vidta, ev blir det inopererad stav för medicinsk kastrering.

    SvaraRadera
  22. Ingabritt, jag kommer ihåg inlägget. Det ska ju alltid finnas undantag och stackars Hurry var ett.

    SvaraRadera