En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 9 juni 2010


Så är man då hemma igen. Resan tog åtta dagar och vi bilade ca 250 mil Skellefteå - Göteborg tur och retur.

Innan vi ens hann in i Skellefteå svängde K in på Solbacken för att köpa en GPS. Ingen av oss har så mycket som sett en sån förut och det blev förstås jag som satt som passagerare som fick försöka klura ut hur det hela funkade. Nu har vi ju rest ganska mycket i Sverige förut och klarat oss bra med kartboken, men K:s huvudskäl till att införskaffa denna lilla dator var vägkamerorna! Och det har pipit åtskilliga gånger på de flesta vägsträckor utom på motorvägarna.

Efter lunchrast och rastning av hundarna i Örnsköldvik, vanligen kallad Övik, fortsatte vi E4:an  söderut och kom så småningom till Höga Kusten och den imponerande bron över Ångermanälven.
Denna del av Sverige är verkligen att rekommendera till er som kommer söder ifrån och funderar på att turista norröver. Det är ett otroligt dramatiskt landskap och förutom närhet till havet finns det en nationalpark att vandra i och vid Skuleberget har det uppförts ett naturrum med restaurang.

Vi fortsatte emellertid förbi denna attraktion på nervägen (vi har varit där åtskilliga gånger förut), och stannade för natten i en liten ort som heter Gnarp och ligger mitt emellan Sundsvall och Hudiksvall. Vi fick en liten lägenhet på ett rum och kök, kallat vandrarhem, på Berggårdens Gästgiveri till ett pris av 460 kronor. Där fanns också trevliga vägar att rasta hundarna på. Vädret var vackert och mycket varmt.

Efter frukost och städning nästa morgon for vi vidare vid niotiden. Det glada Hudik och Söderhamn passerades och i Gävle svängde vi av E4:an och fortsatte söderut på väg 56. Halvvägs till Sala svängde vi in till Gysinge med tanke att vi skulle kunna få oss en matbit där.

  Gysinge ligger vid den norra delen av Färnebofjärden i ett naturskönt område. Cilla, lagotton, blev överlycklig av att få klafsa omkring i vattnet en stund och även Helen uppskattade svalkan i vattenbrynet även om hon inte badade.
Skyltarna ute vid stora vägen talade om att gästgiveriet var öppet alla dagar och det lät ju bra, men som det ofta är här i livet, lyckades vi pricka in en dag då det var stängt, för en stor del av Sveriges pensionärer var där och skulle ha både champagne och något att tugga på, så inte hade dom tid med oss. Jag måste ju säga att dom hade tur med vädret.
Vi promenerade en stund bland alla gamla fina byggnader så att både vi och hundarna fick sträcka på benen. Här har PRO en folkhögskola i herrgårdens huvudbyggnad och det fanns en folkhögskola till. På 1800-talet fanns Gästriklands största järnbruk här och i Gysinge infångades en vargunge år 1817 som sedan hölls fången till 1820 då den antingen släpptes eller rymde. Den blev sedan känd som den människoätande Gysingevargen. Det finns mycket att läsa om Gysinge på Wikipedia.



Eftersom vi var tämligen hungriga vid det här laget blev nästa stopp Sala. Rasta hundarna lite snabbt och sen hittade vi ett bara matställe i centrum. Det blev två dagens lunch som var fylld spätta, fullt ätbart och vi blev mätta men det gjorde väl inget större intryck på oss. Däremot kommer jag ihåg en enormt fin lekpark som var smockad med barn. Vädret var fortfarande mycket varmt och vackert så många förskolor passade nog på att besöka denna fina anläggning i centrala stan.

Efter Sala fortsatte vi väg 56 ner till Västerås och ut på  E18. Västerås - Arboga - Örebro passerades och vid Hallsberg lämnade vi motorvägen och körde ner mot Askersund.
   
 Denna lilla pärla ligger vid sjön Alsen som utgör Vätterns nordligaste del och den lilla stugan här ovan var den äldsta byggnaden i Askersund. Vi promenerade längs vattnet och tog varsin glass vid ett litet torg.
På en gata bredvid stora torget fanns en järnsmidesdekoration som väckte mitt intresse. Jag gissade att det var en biblioteksingång där men det var kommunalhuset eller något sånt. Trevlig dekoration i alla fall.

  Jag tror att det här huset, som låg vid torget, också hördet till kommunen. Det lilla gubben slog ett slag på klockan och det var halv sex på aftonen. Fortfarande varmt och vackert väder.

K ville köra utmed Vätterns västra strand, den högra har vi kört förut, för att kolla in lite inför äldste sonens Vätternrunda (han är förkyld nu, det kanske inte blir något- i år heller). Vägen är mycket smal, kurvig och olycksdrabbad. Dessutom såg man nästan aldrig vattnet. Efter några mil svängde vi av mot Tivedens naturreservat och fick oss nattlogi på Bergkällegården, där det tydligen åkt skidor både på längden och utför vintertid.

 Morgonen efter körde vi igenom den lilla staden Karlsborg och den skulle jag vilja besöka någon gång i lugn och ro. Det såg så himla idylliskt ut, jag fick en vision om att jag befann mig i ett sydländskt land, med havet runt den lilla udden. Nu var det ju inte havet utan Vättern, men det var vatten så långt man kunde skåda.

Nu fortsatte vi väg 49 och passerade Tibro och Skövde innan vi före Skara svängde ner till Axvall, en liten ort som jag inte vet mer om än att dom har stolpar som kommer från vårt företag, vägbelysningsstolpar i rostfritt, och dom ville K absolut titta på.

Vi hann stanna en gång till och få lite mat i oss innan vi slutligen anlände till Göteborg. Då när vi skulle in i gröten hade det varit jättebra att använda GPS:en. Men jag lyckades trycka bort destinationen då jag skulle höja ljudet! Innan jag hade ställt in den igen var vi redan inne i stan och med skyltarnas hjälp tog vi oss fram till Grimmeredsvägen där vi kände igen oss och straxt var framme.

Detta var nerresan och resten får jag ta i morgon.

cicicicicicicicicici

14 kommentarer:

  1. Det var roligt att titta på dina bilder, speciellt i från Gysinge, där vi varit många gånger. Det roliga är att vi tagit i stort sett samma motiv. Höga kusten är också för oss ett kärt resmål. Fina bilder, tack för titten

    SvaraRadera
  2. Monkan, Gysinge var nytt för mig. Tänk att få gå folkhögskola i en sån miljö. I mitt sinne kommer det alltid att vara varmt och vackert där.
    Det är roligt att du tittar in och du är alltid välkommen åter!

    SvaraRadera
  3. Vilken härlig resa.Bron är verkligen så vacker och Höga kusten är ju fantastiskt. Kul att du varit i Askersund och övernattat i Tiveden. Mina nuvarande hemtrakter är i den f.d järnvägsknuten så till småstadsidyllen Askersund åker jag ofta. Jobbade där ett par år före pensioneringen och ja ingången är till kommunhuset.
    Vackra bilder!

    SvaraRadera
  4. Vilka vackra bilder du tagit under er resa! Skulle gärna semestra uppåt i landet, det ser otroligt vackert ut! Ni verkar ha haft det bra men oj, vad många mil ni tillryggalagt! Maken skulle höra att ni skaffat GPS, han "tjatar" om att vi oxå behöver en ;-)
    Kul att din fodertik är hos hanen, då är hon ju snart din! Festligt att din systerdotter tog hem hund och katt från Australien, när jag var där blev det "bara" en hund som fick följa med men oj vilken hund, fast det var för hundra år sen och i ett "annat liv"...
    Kram Malin

    SvaraRadera
  5. Tack för reseskildringen, nu behöver jag inte åka själv, men nästa sommar kanske det blir en resa till Örebrotrakten för att sammanstråla men några rötter....

    SvaraRadera
  6. epsilon, det ser verkligen idylliskt ut i Askersund. Nu har jag bara varit där sommartid och med vackert väder, men i alla fall. Kanske en för liten stad för ungdomarna som gillar lite mer action, men för vuxet folk är det nog en trevlig stad.

    SvaraRadera
  7. Malin, ni är så välkomna upp till övre norrland. Vi har hundutställningar här också, så det går att kombinera det med lite semester. Kanske vid Byske eller Pite havsbad.

    SvaraRadera
  8. Inger, ska ni bara sitta vid älven och ha det bra hela sommaren?

    SvaraRadera
  9. GPS verkar vara en nödvändighet när man kör en sådan här resa!
    :)

    SvaraRadera
  10. - kan det månne ha rört sig om grimmeredsvägen?

    SvaraRadera
  11. Tigris P, en detaljerad karta är nog så bra, men det är klart att nog är GPS:en bra inne i städerna och så för att varna för kamrorna. Även om man försöker vara laglydig så kan det vara bra med en påminnelse.

    SvaraRadera
  12. Marianne J, naturligtvis har du rätt, det ska vara Grimmeredsvägen. Det verkar vara väldigt svårt att lära om när man en gång lärt fel. Så bra att du sa till så att jag kunde ändra i texten. Tack!

    SvaraRadera
  13. Se så många kända platser :-D Härliga bilder!

    Kram från mig

    SvaraRadera