En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

lördag 19 juni 2010

Sinkat kalas

Den här dagen har jag knappt varit utanför dörren. Jo, i morse då jag var ute med  hundarna på en kortare promenad. Det regnade då och det regnar nu. Vi hade bestämt att fira andresonens födelsedag som egentligen var den 4 juni, men då var vi ju i Göteborg, så det skulle alltså bli i dag. Vi skulle grilla tänkte jag och hade för första gången köpt två paket med olika slags korvar, sk grillbrickor. Kompletterat med lax för den som inte äter kött, dvs fördelsedagsbarnet själv, potatissallad, en stor salladsskål och halomi. Det var bara det att det regnade och på radio och tv varnade dom för allsköns giftigheter som finns i grillkorv, bl a flamskyddsmedel!
En kort stund kunde barnen vara ute och lufta sig annars var det till att vara inne hela tiden. Att vi måste äta inne blev självklart, men korvarna, fisken och osten stektes utomhus i murikkan. Just då var det ett litet uppehåll i regnet, tack för det. Sju vuxna och två barn har samsats om utrymmet i vår lilla stuga, jag mest vid spisen och de flesta andra framför tv:n. Barnens mor fick sitta och förklara för den intresserade fyraåringen vad som hände vid själva vigselakten, och jag förstår att det verkade konstigt i barnets öron.
   
Nu har barnfamiljen återvänt till stan, dottern ligger och tar igen sig och har killen som sällskap, K och äldste sonen kollar på tv. Hundarna sover utmattade i olika hörnor av huset.

En annan som borde vara trött är matte till Norrlångträsks egen Don Juan, Morris. Jag vet inte hur många gånger han har smitit hit i dag. Trots sprutan han fått av veterinären!

Det borde bli en tidig kväll här i huset, men vi får väl se. Ute i regnet står en gammal raritet och väntar på sin chaufför, frågan är om dottern stannar här i kväll eller följer med i bilen då den far till Byske.

cicicicicicicicicici
  

17 kommentarer:

  1. Tycker det ser super mysigt ut!
    :)

    SvaraRadera
  2. Ni ser ut att ha det mysigt. Det är kul när barnen och banbarnen kommer hem ofta, man lär ju känns de små liven så bra då.
    Ja Morris! Det är ruskigt pinsamt!Tänk om det kommer en liten svart valp!!!!!!!
    Sprutan verkar nog inte på direkten, ser det ut som.
    VILKEN FIN BIL!!!!!!!!

    SvaraRadera
  3. Nu tror jag det fungerar igen! Tack för att du sa ifrån :-)

    Kramar från Pennelina :-D

    SvaraRadera
  4. Tigris P. väldigt mysigt, livligt och trångt!

    SvaraRadera
  5. Eva, vad vore livet utan barnbarnen! Ja det är klart att man kan leva utan barnbarn också, men när man en gång fått dom känns det som om det vore det viktigaste här på jorden.

    Har du varit med om en parning någon gång så vet du att du inte behöver vara orolig för att Morris klängde två sekunder på Cilla. Hanhunden sväller ju upp och fastnar i tiken och kommer inte loss på ett bra tag. Cillas första parning tog 20 minuter, den andra 30! Och hannen har inte så lätt att träffa rätt, det brukar ta ett tag det också, så det är lugnt, Sorry, Morris!

    Bilen är fin, men den behövde nog tvättas efter besöket här. Vägen till Selet, du vet. Dom har visst en ännu äldre bil i familjen, som dom åker på mässor och utställningar med.

    SvaraRadera
  6. Solen kommer solen går, lite vatten är bra för blommorna...
    :)

    SvaraRadera
  7. Verkar ändå som om ni hade det mysigare än alla på den där stora balunsen....guuu så hemskt att sitta så länge och glo på porslin...

    SvaraRadera
  8. Tigris P, jag ser att luktärten skjuter fart av regnandet. Nu väntar jag på lite bättre väder till veckan.

    SvaraRadera
  9. Inger, mysigt är nog inte rätta ordet för dessa storstilade fester och middagar.

    En gång var jag på en sån där jättetillställning i stadshuset. Det var Nya Asfalt som hade 100-årsjubileum, om jag minns rätt. Då stod Antonia Axelsson-Johnsson och kompani på rad och skakade hand med alla gäster, och när det var dags att gå till bords i Gyllene Salen blåstes en fanfar av två trumpetare som stod på balkongen. Fint värre, men jag minns inte vad vi åt, men att drinkar på kupong och dans till levande orkester avslutade kvällen nere i hallen.

    SvaraRadera
  10. Pennelina, det verkar funka bra nu, och det ska bli roligt att kunna läsa din blogg igen:

    SvaraRadera
  11. Ni hade det nog minst lika trivsamt som kungligheterna.

    SvaraRadera
  12. Imse, jag hörde då ingen som klagade, så jag antar att de flesta trivdes i trängseln. Ska man nu trängas så ska det vara med folk man känner och tycker om.

    SvaraRadera
  13. Det blir det det blir och är som det är. Det viktigaste är att vara nära och att vilja väl.
    Förlåt en okunnigs fråga. Vad är en Murikka?

    SvaraRadera
  14. Ingabritt, en murikka är ett runt stekbord på ben, som du ställer över elden och steker maten i, i stället för att grilla över glöden. Man kan naturligtvis steka över glöden också om den är nog varm. Populärt att ha med sig på skoterutflykter och till grillplatserna.

    SvaraRadera
  15. Då vet jag vad en murikka är och då kommer genast en följdfråga. Köper man dom eller tillverkar man dom?

    SvaraRadera
  16. Ingabritt, man köper dom, dom finns lite varstans, i alla fall här uppe, och dom är inte särskilt dyra. Byn har införskaffat en större variant som användes vid byastädningen. Borde finnas med på någon bild därifrån.

    SvaraRadera
  17. Ingabritt, sök på nätet så får du upp flera förslag. Stavas nog muurikka om det ska vara helt riktigt.

    SvaraRadera