En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

fredag 18 juni 2010

Det mesta om skvattram

Rhododendron tomentosum
       Skvattram

Beskrivning. Skvattram är en vintergrön buske som kan bli upp till en och en halv meter hög och som har en stark aromatisk doft. Unga kvistar är brunt filtludna. Bladen är avlånga med nedböjd kant, ovansidan är grön och kal medan undersidan kläds av en tät rostbrun filtbehåring.

Skvattram blommar i juni med vita blommor som sitter samlade i flocklika klasar i grenspetsarna. Kronbladen är vita och nästan helt fria från varandra, medan kronan hos andra ljungväxter (Ericaceae) oftast är tydligt sambladig. Frukten är en kapsel som öppnar sig underifrån.
Etymologi. Artnamnet tomentosum betyder filtluden och syftar på att unga grenar, såväl som bladens undersidor, är tätt håriga. Trots de äldre namnen getpors och vildpors hör skvattram och pors (Myrica gale) inte ens till samma växtfamilj.

Utbredning. Skvattram förekommer i hela landet, främst på myrmarker men även i fuktig skogsmark, norrut kan den också påträffas på torra hedar. I södra Sverige har skvattram en östlig utbredning. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum 1658, men arten är känd redan under medeltiden (Nordstedt 1920).



Användning.
Hoffberg (1792) påpekar liksom Linné (1755) att man kan fördriva ohyra genom tvättning med dekokt av skvattram, och att man får svår huvudvärk om man använder den vid ölbrygd i stället för humle (Humulus lupulus), något som förr var vanligt. Hoffberg skriver också att den "är god i utslags sjukdommar, onda hufwudsår, inwärtes som Thee, och utwärtes Decokten at twetta med, som Assess. Odhelius uti Spetälska, Lepra, sedt nytta af: äfwen Prov. Med. Assess. Björnlunds upgift at dricka i Rödsot.".

       "Squatram-buskens lukt, hvilken strax om våren icke är obehaglig, blir längre fram så stark att den kan orsaka hufvudvärk. Starkast kännes den under varma sommardagar; hvar och en, som då botaniserat i sådana kärr der busken växer, har säkerligen erfarit detta."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria II av C. F. Nyman (1868)

 
Skvattram innehåller bl a arbutin, ericolin, ericinol, leditansyra ledol, myrcen, palustrol, quercetin, spår av diverse alkaloider.
 
Skvattram används inom växtfärgning och ger då en gul, relativt ljushärdig färg. På grund av innehållet av garvämnen i växten används den även för färgning av lin.
     


Det sägs att man kan hålla mygg borta genom att gnida in sig med skvattram. Växten har också använts som malmedel. Några av de alternativa namnen nedan antyder en förmodad effekt mot löss.
       
Skvattram har använts som ersättning för pors och humle som krydda vid ölbryggning. Skvattram i ölet ger en viss narkotisk effekt ("snabbare ölfylla") och som en följd av detta huvudvärk efteråt. Skvattram har även använts som brännvinskrydda.
        
I ett tv-program förväxlade Ernst Kirchsteiger pors med skvattram, vilket en professor på Lantbruksuniversitetet blev ganska förbaskad på då svattram kan orsaka förgiftning.












Pors                                                                                             Skvattram


Andra namn på skvattram:
Bockhorn, getblomma, klammerris, kägrabuske, lummer, myrkrona, myrkull, myrris, skvackor, skvatteonris, svikra, skväckare, skväckla, skvärka, vild skogsmarin, vägglusgräs.


Följande tillhör, trots namnen, inte familjen porsväxter:
Dypors, geitpårs, getpors, hästpors, klädpors, luspors, myrpors, porsis, svinpors, vildpors, väggluspors.

I Nyland (Finland) förekommer dialektalt benämningen bock-pors.
Namn som innehåller ledet get har växten fått p g a att den luktar lika skarpt som en get.
             
Uppgifter och bilder är hämtade från nätet.

   cicicicicicicicicici

8 kommentarer:

  1. Det du Cici var en riktig lektion. Min bardom var mycket skvattram. Jag minns att jag alltid repade bladen och njöt av den aromatiska växten. Visste inte att den kunde användas till så mycket.

    SvaraRadera
  2. Ingabritt, jag visste inte heller det. Där ser man en stor fördel med att blogga!
    Om det finns tid i dag tänkte jag ut och plocka med mig kvistar hem och sätta ut på altan mot myggen. Men just nu regnar det för fullt.

    SvaraRadera
  3. Ööööö, VA?? Haha, det där var för mycket fakta för mig, fattade inte mycket ;-)

    SvaraRadera
  4. Malin, skvattram som växer mest överallt i våra skogar här uppe, har använts till mycket. Men att pryda sina uteplatser och slippa myggen kan ju vara ett tips som man kan använda sig av än i dag.

    SvaraRadera
  5. Just hemkommen från en timmes promenad i regnet. Doften av skvattram kände jag, synd att jag inte passade på att plocka några kvistar när jag nu var lämpligt klädd. För myggen som hittar till altanen gör mig inte glad....ska i alla fall prova pors det är då ett som är säkert. ...ska bara torka mig först!

    SvaraRadera
  6. Jag är allt lite tveksam till om skvattram förmår hålla myggen borta. Var för ett par dagar sedan ute och gick på en myr som lyste vit av blommande skvattram och jag tror halva Norrlands myggpopulation hade samlats just där.

    SvaraRadera
  7. MVG, jag har just funderat på det. Det borde vara myggfritt där skvattramen växer och nu har jag ju inte undersökt det, men jag har väl mina tvivel. Nästa gång jag går ut i skogen ska jag i alla fall pröva att gnugga in mig med skvattram. Nu är inte jag så farligt utsatt i vanliga fall, så egentligen är det min gubbe som jag borde testa på.

    SvaraRadera
  8. Inger, i det här sammanhanget kostar det ju inget att prova.

    SvaraRadera