En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 30 juni 2010

Tisdagsträffen

   
Ungefär kvart över sju hördes ett avlägset mullrande som sakta blev starkare  och starkare. Vi var några stycken som med kameran i högsta hugg stod beredda vid vägkanten och väntade. Till slut dök det första ekipaget upp och det följdes av ett till och ett till och ett till. En bybo som satt på bron räknade till 122 motorcyklar.
Sen några veckor tillbaka visste vi att den så kallade Tisdagsträffen skulle besöka vår by, och vi hade förberett oss noga.

Tisdagsträffen består av diverse motorcyklister och deras väldigt olika cyklar som under sommaren samlas på torget i Skellefteå för att tillsammans köra till en plats som bara ett par personer känner till. Där är det förberett med kaffe, smörgås och gobit och det ska kosta 35 kronor.

Vi var flera i byn som helt ideellt hade bakat "snoddas" och tagit med oss så många termosar som vi bara hade, fyllda med kaffe. Bröd och pålägg till mackorna var inköpta däremot. Tre kassor var uppsatta vid entren till Logen och det gällde att det gick undan utan allt för lång köbildning. 
En av byns stoltheter, i alla fall anser dom det som är intresserade av maskiner. När den sattes igång, stånkande och smällande till gubbarnas stora förtjusning började kvigorna ute på lägdan intill att skena runt av skräck. Dom tog sig i alla fall inte över elstängslet, som tur var.

Vi hade fått ett samtal en timme innan besökarna kom, som berättade att det skulle bli ca 170 peroner som var fikasugna och det stämde nog ganska bra. Motorcyklar stod parkerade kors och tvärs överallt, en ganska imponerande syn och många gick omkring och fotograferade hojjarna. Så även jag som sjukskrivit mig från uppdrag denna kväll, frånsett kakbak och kaffekokning.

Det var mest kvinnorna i byn som sprang och fyllde på termosar, men även karlarna var med och fixade och donade.
Detta var kanske den motorcykel som väckte största uppmärksamheten. Hästskor på fotstödet, pilkoger med pilar framtill på ena sidan, tjusiga målningar och läderdetaljer med brodyr, hur fin som helst, säger en som inte förstår något av motorcykelvärlden. Jag slår vad om att denna cykel bara körs i vackert väder.
Och vackert väder var det, även om det kom ett par regnstänk precis innan gänget kom. Det flesta satt utomhus, men tältet stod kvar sen midsommar och flera satt där och några inne i logen.
Det gick alldeles utmärkt att sitta på backen också, så torrt som vi har det just nu. Dessutom har dom ju rejäla byxor som inte släpper igenom fukt i första taget.

Så småningom drog gästerna sig hemåt, denna gång en och en, inte i konvoj, och det återstod bara att städa upp lite, plocka med sig sina termosar och räkna kassorna. Dom senare la jag beslag på eftersom det är jag som är kassör för tillfället.

Molnen började hopa sig och lämnade bara en glipa för solen att lysa igenom. Men då var klockan tio och det var dags att börja förbereda natten.

cicicicicicicicicici

12 kommentarer:

  1. Oj, vad motorcyklar! Vad häftigt! Men vad är "snoddas"????
    Låter som en härlig kväll!
    Hoppas du blir bra i handen fort!
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Inga kohorn på hjälmarna?

    Här är det ett gäng... hähum... mogna mcåkare som också brukar göra små turer, på onsdagarna. Av någon outgrundlig anledning kallas gänget "Antikrundan". (Även av sej själva):

    Det är verkligen underbart att hoja.

    SvaraRadera
  3. Cina, Jag tror att det är samma sak som "kärleksmums", alltså en typ av sockerkaka med kakao som man bakar i långpanna, brer en chokladkräm över och strör sen kokos på. Blir 30-34 bitar då man skär upp den. En standardkaka här uppe då man behöver mycket fikabröd.
    Handen läker nog ganska fort, tack.

    SvaraRadera
  4. Marianne, inte kohorn så långt mitt öga såg.
    Jag har bara provat att sitta bakpå en motorcykel en gång i hela mitt liv och då var jag kanske i 10-årsålderna och jag var utackorderad på landet utanför Arboga. Vid det tillfället körde grannsonen och vi skulle fösa hem deras kor!

    Vi har en "Antikrundan" här i byn också, men den består av ett gäng pensinärsdamer i en ålder mellan 65 och 80 nånting som tar en promenad varje måndag och avslutar med fika hos en av dom. Jag har inte gått med där ännu då jag tycker att promenadtakten är i långsammaste laget och jag måste ändå gå en sväng med hundarna i skogen.

    SvaraRadera
  5. Va bra att du skrivit om Tisdagsträffen...Har fått bilder som ska in på hemsidan, men ingen text. Lite svårt att tota ihop nåt när man inte varit med...men nu kan jag ju "tjuva" lite fakta....Med din tillåtelse förstås!

    SvaraRadera
  6. Inger, det är bara att tjuva på. Förresten är det några som påpekat att min mailadress inte finns med på hemsidan. cici.lindgren@yahoo.se är den adress som jag önskar få in. Vid tillfälle. Ha det bra!

    SvaraRadera
  7. Det var en mäktig syn med alla dessa fina ekipage. Trodde det var åskan men den kom ju senare.
    I mitt nästa liv ska jag köra motorcykel med sidovagn till hunden!
    Du har en jättetrevlig blogg, varierande och intressant!

    SvaraRadera
  8. Eva, tack för komplimangen. ska inte du ta upp din blogg igen?

    Varför vänta till ditt nästa liv. Det kan väl inte var någon match att övertala E, han gillar väl alla slags maskiner?

    SvaraRadera
  9. Det är något visst med dessa mc. Jag skulle så gärna glida med på en tur.
    Vi ser ofta sådana där följen på de små Skånska vägarna, mysigt

    SvaraRadera
  10. Monkan, visst är det maffigt! Själv har jag lite svårt för att tänka mig att stoppa in skallen i en sån där hjälm och avskärma mig från omvärldens alla ljud. Har provat med skoterhjälm men trivdes inte.

    SvaraRadera
  11. 122 motorcyklar!! Hjälp, det är många! Kul med en så massa tuffa grabbar( och tjejer) som sen visar sig vara ett gäng goa gubbar ( och gummor!) Härligt!

    SvaraRadera
  12. Malin, det var alla sorter och åldrar, och dom verkade helt ofarliga.

    SvaraRadera