En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

tisdag 20 juli 2010

Lördag hela veckan?

Jag undrar hur det kommer sig att man vissa dagar vaknar med fel veckodag i huvudet? 

  

I dag är det tisdag enligt almanackan men jag har haft lördag hela dagen. Utan någon som helst anledning. Vad jag än har gjort så har det varit lördag. Jag borde ha farit till Storkågeträsk och handlat mjölk men upptäckte att klockan var mer än tolv då affären stänger - på lördagar. Så det blev ingen mjölk.

Vi fick besök av ett par som var intresserad av lagotto och ville träffa Cilla. Typiskt sånt man gör en lördagseftermiddag. Och så har det hållit på hela dagen.
   
 
Beror det på att det är sommar och semestertider? Men som pensionär har jag ingen semester, eller semester alla dagar, hur man nu vill se det.

Händer det för lite i mitt liv? Börjar alla dagar vara sig lika? I så fall är det kanske bra att jag valde lördag som evigt återkommande för det brukar ju vara en trevlig dag.

Från det ena till det andra: Min dotter var med i en buss som körde av vägen och föll ner och la sig tvärs över en å. Detta hände för snart tio år sen och dottern lider av sviterna efter den olyckan än i denna dag. Mannen som var här och träffade Cilla i dag var med på samma buss!


  
Av en slump kom jag att prata om olyckan, och kvinnan jag pratade med blev som stum några sekunder innan hon säger att hennes man var med på samma buss. 

Jag börjar misstänka att den här stan är väldigt liten.  

     

10 kommentarer:

  1. Å, så där hade jag det förr-förra veckan. Gav mig den på att det var torsdag och så var det i själva verket bara onsdag. Ingen stor skillnad kan tyckas men för den som väntar på semester är det EN HEL DAG TILL!!!! Och det brukar ju i regel vara en dag för mycket.

    Stan är för liten eller så var det meningen att ni skulle träffas.

    SvaraRadera
  2. Är det inte så att man nästan alltid hittar en anknytning till de människor man möter...jag tycker det är intressant!

    SvaraRadera
  3. Hej

    Oj oj vilekn bussolycka.......ja kan förstå att dottern lider av sviterna än. Jag och A frontalkrockade för en del år sedan också, det kommer värk ibland ännu efter. 5 man på akuten i Motala kom in samtidigt men vi alla klarade oss med olika skador som följd.

    SvaraRadera
  4. Underliga sammanträffanden ibland, säkerligen tråkiga minnen för alla inblandade.
    Visst är det ju så att dagarnas namn och innebörd blir förvirrande ibland när man lämnat arbetslivet. Skönt för det mesta tycker jag.

    SvaraRadera
  5. Fy vad jobbigt att fortfarande lida av sviterna efter olyckan och visst är det ofta så, att världen är VÄLDIGT liten...
    Vi glömmer oxå bort vilken dag det är just nu men i vårat fall är det ju såklart pga semestern, men jag älskar när det händer, för då betyder det att man kopplar man av!
    Kram Malin

    SvaraRadera
  6. Den hemska tvillingen, ja det blev ju åt fel håll, och då blir det motigt. Men nu får du njuta desto mer av semestern!

    SvaraRadera
  7. Inger, i början då jag hade flyttat hit upp från stockholm, hade jag väldigt svårt för det där att man stötte på bekanta överallt. Nu är det nästan tvärtom ifall man är någonstans här i stan där det är mycket folk och man inte känner igen någon.

    SvaraRadera
  8. Skånegrabben, den där olyckan kullkastade dotterns framtidsplaner helt. Hon fick avbryta studierna och har inte kunnat arbeta. Men nu väntar hon på att få komma till Uppsala och förhoppningsvis bli opererad och kanske få slippa ta en massa piller varje dag.

    SvaraRadera
  9. Ingabritt, det stämmer att för det mesta är det ganska skönt att slippa tänka på vilken veckodag det är. Det är i samspelet med andra människor som det kan bli lite konstigt.

    SvaraRadera
  10. Malin, man hör ofta att ingen blev allvarligt skadad i olyckor som rapporteras, men det finns många tragedier som aldrig kommer fram. Det är bara döda som räknas.
    Fortsätt att koppla av på semestern och ha det riktigt skönt!

    SvaraRadera