En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

söndag 4 juli 2010

Våra flygande vänner

Sen några dagar är jag lite förkyld. Det brukar bero på besök av barnbarn och är troligen så den här gången också. Jag är även lite missnöjd med hur handen läker, eller rättare sagt inte läker. Operationssåret ser väl bra ut, även om kanterna är lite ojämna i höjd gentemot varandra, men fingret är svullet och stelt fortfarande. Jag har provat att linda fingret för att få ner svullnaden och det har väl hjälpt en aning men jag kan inte sträcka fingret fullt ut och det tar emot väldeliga om jag ska knyta handen. Jag får nog ringa vårdcentralen i morgon och höra om det ska vara på det här viset.
    
Nere i ladan har ett svalpar byggt sitt bo på en av takbjälkarna och en unge tittade ner på mig då jag klev in där, men drog sig genast tillbaka då det var en obekant. Efter en stund kom en av föräldrarna flygande och skulle leverera mat, men blev störd av min närvaro och satte sig på en annan bjälke och glodde på mig tills jag avlägsnade mig.

Då tog jag hundarna med mig och gick neråt bäcken där jag stötte på denna skönhet. Jag tror att det är en skogsgräsfjäril och det är inget jag kan bara så där, utan jag har letat på www.entomologi.se och hittat den där. Det finns så mycket att hämta på nätet bara man har lite tålamod och ger sig tid till det.

Detta är i alla fall en blomfluga och det behövde jag inte slå upp. Dessa små roliga helikoptrar kan se lite olika ut, en del härmar bin andra steklar eller getingar och under larvstadiet äter dom bladlöss. Så var rädd OM dom, lär barnen att inte slå ihjäl dom i tron att dom är farliga!
OBS!
De små flugor som man kan hitta inomhus runt frukt, vin, blomkrukor och annat är inte blomflugor utan tillhör familjen daggflugor (ättiksflugor, bananflugor, "fruktflugor"). Andra flygfän som gillar blomkrukor är en del sorgmyggor.


Denna filur, som jag fann i en av mina rabatter, tror jag är en smalblombock. Den är lite för mörk på fotot för att jag ska kunna se om den stämmer med bilden jag hittade på samma sida som jag fann fjärilen. Den äter i alla fall nektar och gör ingen skada i rabatten, den är mera en liten extra utsmyckning.

Lägg nu den där sidan till era Favoriter så kan ni lära både er själva och barn och barnbarn mycket om smådjuren ute i naturen och kanske bli mindre rädda för det som kryper och flyger omkring oss.

Som en liten trevlig avslutning på söndagen var K och jag till Logen där det var café och loppis för några timmar. Det var några av byns ungdomar som sålde hembakat. Jag fick göra avkall på mina principer vad gäller sötsaker och köpte mig en bit kladdkaka med vispgrädde och så en kopp kaffe till, förstås.

    
Och är det så att du som bor här i byn missade dagens begivenhet, så får du en ny chans nästa söndag, samma tid.

cicicicicicicicicici

     

16 kommentarer:

  1. Jaha så var det med den saken, mina blomflugor är inte längre blomflugor....Tänk om dom försvinner nu när jag inte längre kan surra på dom!

    SvaraRadera
  2. ...man kan också lära barnen att de små krypen är helt nödvändiga som pollinerare om det överhuvudtaget ska bli några nya blommor...

    SvaraRadera
  3. Hoppas du får besked om ditt finger idag samt att din dotter kan få den behandling mot sin skada.
    Sv: nej, jag hjälps inte av några mediciner :(
    Lycka till!
    :)

    SvaraRadera
  4. Inger, du får väl surra på bananflugorna! Jag misstänkte faktiskt att du blandat ihop dom. Nu kan du säga att du ÄLSKAR blomflugor, tänk så positivt!

    SvaraRadera
  5. Ninni, en namne till min lillasyster, välkommen hit och tack för den fina kommentaren!

    SvaraRadera
  6. Mvg, absolut! Jag tror inte gemene man inser hur otroligt viktiga insekterna är, utan bara upplever dom som några äckliga saker som man helst vill slippa.

    SvaraRadera
  7. Tigris, doktorn ansåg att jag hade varit för rädd om handen och inte tränat den ordentligt, vilket jag inte alls går med på. Enligt honom kommer det att ta en månad innan handen är frisk igen.

    Dottern har fått tid i Uppsala i augusti så sen får vi se vad dom säger där.

    SvaraRadera
  8. Fy vad trist att handen inte läker som den ska, hoppas dom kan hjälpa dig på vårdcentalen.
    Minns dom där jobbiga bananflugorna från min tid som barender, så här års så älskade dom att vara vid starköls-pumparna, ingen som uppskattar en bananfluga eller två i sin öl...
    Kram Malin

    SvaraRadera
  9. Vi körde bil i 10 timmar sammanlagt och av dessa kanske 1 timmes rast totalt ...
    Ja, försök följa råden och rör på fingrar och så men hör av dig igen tycker jag, om det inte sker någon positiv förändring.
    :)

    SvaraRadera
  10. Tack för tipset med sidan.TACK

    Krya på dig!

    SvaraRadera
  11. Malin, om bara farbror doktorn hade behagat säga vid operationstillfället att det skulle ta en månad innan handen var ok igen, så hade jag inte behövt vara orolig. I stället påstod han att det skulle gå jättebra att måla vidare på huset. Nåja, det är tålamod som gäller, något jag inte har allt för mycket av.

    SvaraRadera
  12. Tigris, tio timmar i bil, det är mycket det. Särskilt om man har ryggbesvär. Hoppas att du kan vila upp dig hemmavid nu.

    SvaraRadera
  13. Ingelapingela, det var så litet så. Det är alltid roligt om man kan vara till nytta för andra!

    SvaraRadera
  14. Hej Cici, vad tråkigt att handen inte sköter sig, hoppas du får hjälp.
    Fina bilder på de små flygfäna, ofta är de mycket vackra när man ser dem på nära håll.

    SvaraRadera
  15. Monkan, handen gör nog så gott den kan, det är tydligen ägaren till den som borde sköta sig bättre.
    Visst är dom ganska fascinerande de små liven, då man ser närmare på dom?

    SvaraRadera