En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

tisdag 3 augusti 2010

Glass i stora lass

När jag vaknar fram på morgontimmarna för att gå på toa måste jag kolla om sovrumsdörren är stängd eller öppen innan jag knallar iväg. Ja det kan man tycka är ganska naturligt, att man liksom inte bara går rakt fram och brakar in i dörren utan vidare. Men anledningen till att jag gör kollen innan jag stiger upp ur sängen är för att få veta om det bara är K och jag som finns i huset eller om det också finns andra där. Har vi tillfälliga inneboenden stänger vi dörren när vi går och lägger oss, så att hundarna inte får för sig att gå runt och hälsa på överallt. Är vi själva hemma ha vi dörren på vid gavel.

Sen hör det till saken att jag inte använder nattkläder utan sover naturellt så att säga, och är dörren stängd tar jag på morgonrocken innan jag går ut i hallen, annars går jag som jag är.  Det vore rätt så pinsamt om jag skulle stöta ihop med dotterns nya kille i tron att det bara är K och jag hemma.

Morgonrocken har använts flitigt i sommar kan jag tala om. Sen är bara frågan vilka som bor där. Son och sonson, sonson med båda föräldrarna, son och sondöttrar, sondöttrar med båda föräldrarna, dottern eller dottern och P? Lite vill kan man bli, men det brukar visa sig vid frukostbordet vilka övernattarna är.
             I söndags var alla familjemedlemmar bjudna till Staan. Tyvärr kunde inte Lyckseleborna komma men vi blev åtta personer och en hund i alla fall. Det skulle bli glasskalas, ett nytt konsept för min del. Man köper hem glass av alla de sorter, pinnar, strutar, paket, ja vad man kommer över och många smaker och mycket ska det vara. Sen får alla riktigt frossa i glass, äta hur mycket man vill. Med lite varm chokladsås och strössel till.
Gissa om det är populärt bland barnen!
     
Vädret var ganska osäkert när vi for från byn men det var precis lagom varm och soligt i Staan, så vi satt ute hela eftermiddagen.
När magen var riktigt proppad med olika glassorter (jag vara nära att av misstag få i mig en mjölkglass, puh) blev det förstås diverse aktiviteter med barnen som pådrivare. Studsmatta, klättra i träd, gå på lina, det var bara att välja. Själv valde jag att sitta ganska stilla och titta på vad dom andra gjorde. Det var inte dumt det heller.
             


När alla började bli hungriga igen skickade vi iväg två bud till pizzerian och så var middagen fixad!

Målningen av huset pågår fortfarande. Det är det vita som är så pillrigt och tar tid, men baksidan och norra gaveln är nu helt klara.

I jordgubbslandet svämmar det just nu över av jordgubbar. Vi äter så mycket vi orkar och resten skivar jag och fryser in. Det lär vara mycket att plocka i kväll igen. I slutet av säsongen brukar man vara rätt less.
       





8 kommentarer:

  1. Wow ... så mkt kul! Och hur kan man bli less på jordgubbar? Hur många plantor har ni förresten ... så mkt som ni får ler*!
    "En till naturell"
    :)

    SvaraRadera
  2. Tigris, vi har nog ett fyrtiotal plantor. Plantor som jag dragit upp själv en gång för länge, länge sen, från grannens bortslängda exemplar. Jag delade en stor planta i kanske tio små och stoppade ner i jorden direkt. Sen har jag bara förnyat dom efter hand.

    SvaraRadera
  3. Glasskalas, det ska det bli på Solängen nån solig dag framöver - bra tips!

    SvaraRadera
  4. Ska du inte torka några???
    Jordgubbar alltså!

    SvaraRadera
  5. Marianne, det känns trevligt att kunna förmedla goda (i ordets bemärkelse) tips.

    SvaraRadera
  6. Inger, jaha och hur går man då tillväga? Jag har aldrig provat det, men du låter kunnig i ämnet så jag förväntar mig några tips och en förklaring till fördelen med att torka.

    SvaraRadera
  7. Bra att du får koll redan vid frukost, här har det snarast varit framåt lunch innan alla kommit upp. Härligt med så mycket jordgubbar. Tänk att få bli less - härligt.

    SvaraRadera
  8. epsilon, barn under skolåldern brukar kunna konsten att dra upp sina morgontrötta föräldrar.

    SvaraRadera