En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

söndag 15 augusti 2010

Rivning och rensning


Ett hus i vår by är på väg att rivas. Det har inte prytt sin plats på mycket, mycket länge och det har förvånat mig att det har fått stå kvar så länge som det har gjort. Alla hus är inte vackra bara för att de är gamla. På tomten finns ett modernt hus uppfört och numera bor där en ung barnfamilj. Det kommer att bli fint när rivningen är klar.

Alla de historier som man fått höra genom åren om paret som en gång bodde i detta hus med sina barn, kommer säkert att leva vidare ett tag till, men den generation som känner till vad som skett och sagts på denna plats börjar bli till åren och snart är även historierna borta.

                            
Jag har umgåtts med mitt favoritverktyg i dag. Trädgårdsvertyg alltså. Det är plattjärnet, som jag väntat alltför länge med att införskaffa, och som jag nu känner att jag inte kan klara mig utan. Plattjärnet och jag har idag skrapat, grävt och dragit rent i alla plattskarvarna vid husets entré. Det skulle ha varit gjort för länge sen, men vi har haft lite annat för oss (läs målning) och när man inte är 35 längre orkar man inte ligga i som förr i tiden. Arbetspassen blir kortare och vilopauserna längre efterhand som åldern stiger.

Har jag inte alltför ont i handen (fingret) i morgon ska jag fortsätta vid altan. Det är otroligt vad växter det är som söker boplats i skarvarna. Det spelar ingen roll att det är trångt, praktiskt taget ingen jord och folk som går på dom hela tiden. Maskrosor, gräs, nate, smulton och jordgubbar, ja till och med vinbär slår rot i dessa springor. Ibland kan man undra varför man gör sig till och gräver, fyller på jord och gödslar, när en springa på några mm och lite sand är allt som behövs.

  

22 kommentarer:

  1. Visst är det lite sorgligt hur historia och minnen går förlorade när de som varit med blir gamla och till slut går bort. Nu rivs huset, varför övergavs det överhuvudtaget en gång i tiden, varför fick det stå och förfalla, bli fult och trasigt? Det undrar jag ofta när vi åker förbi övergivna hus, vad är historien?
    Kram Malin

    SvaraRadera
  2. Inga valpar än förresten?
    Kram igen :-)

    SvaraRadera
  3. Det kommer att bli fint när huset är ett minne blott. Det sägs att det står på byns högsta punkt, vilket jag har svårt att fatta...??? Eventuellt högsta punkten Västibyn....

    SvaraRadera
  4. Det var värst vad du står i Cici! Ja, vill man ha en fin trädgård,och det vill man ju, så får man ligga i.
    Själv har jag problem med alger i min fiskdamm, och nån lösning på problemet har jag inte, fast jag har erfarenhet av trädgårdsdammar sen 15 år tillbaka.
    Jag har läst allt jag kommit över i ämnet, men inget har hjälpt.
    Ibland har jag lust att fylla dammen med matjord och sätta potatis eller nåt. Men det är ju roligt med vatten i trädgården, så jag får väl se.
    Rätt vad det är kommer jag väl på nåt patent mot alger, de vanliga bekämpningsmedlen som finns på marknaden hjälper inte.
    De som säljer utrustning till trädgårdsdammar, säger att man ska skapa biologisk balans i dammen, men jag har inte hört talas om nån dammägare som lyckats med detta.

    SvaraRadera
  5. Ja, nog är det bra konstigt att det tar sig så bra på olämpliga platser. Du är då bra flitig och visst ska man unna sig ordentliga verktyg.

    SvaraRadera
  6. Dubbelnougat....min favorit alla kategorier...nu är vi verkligen vänner för livet!
    Ha en fin vecka!
    Kram ifrån Peter!

    SvaraRadera
  7. Hoppsan skriver visst ifrån "fel" blogg...fast det spelar ju inte så stor roll...Jernsaxen...det är ju jag med fast lite seriösare! (Kanske)
    Kram ifrån Peter som sagt!

    SvaraRadera
  8. Ja, det är så här med ... men jag klarar inte i år att gå framåtböjd så det har fått växa...
    Tack för infot! Det är en Tallört som jag hittade i skogen enligt din sidhänvisning.
    :)

    SvaraRadera
  9. Tråkigt när de gamla husen rivs, men ännu tråkigare när det förfaller. Bara att hoppas någon har husets historia på pränt.
    Det är jobbigt med ogräs i alla skarvar, och inte är det kul att ta i tu med det i heller, som du säger man är inte så ung och vig längre.

    SvaraRadera
  10. Malin, nog kan man undra många gånger vad de gamla husen varit med om. Ibland kanske det är bättre att inget veta, det är inte alltid lyckliga historier.

    Jodå, nu verkar det vara på gång. Tempen har sjunkit och i morse kräktes hon lite. Hon har krupit under veahuset flera gånger, så nu får hon stanna inne. Aptiten är lika med noll. Just nu ligger hon på vår säng tillsammans med husse, med persiennerna nerdragna så miljön är lite lugnare. Håll tummarna nu.

    SvaraRadera
  11. Inger, helt omöjligt är det väl inte att högsta punkten i byn ligger där. Huset står ju på en liten bergknalle. Men vackert har det nog aldrig varit.

    SvaraRadera
  12. conny, det är nog svårt att få balans i en vattensamling av den mindre sorten, särskilt när det har varit så varmt. Har du provat med att plantera mal i dammen? Dom har man ju i akvarier som renhållningsarbetare.

    Det är i alla fall ett bekymmer jag inte behöver bråka min hjärna med, även om jag gärna hade haft en liten bäck som porlat nedför södersluttningen.

    SvaraRadera
  13. epsikon, brist på flit lyser överallt i min trädgård. Det har varit för varmt och för mycket insekter i sommar.

    SvaraRadera
  14. Oumberlige Peter, glasskompisar har jag aldrig haft förut, så det var ju på tiden att jag fick en nu!

    SvaraRadera
  15. Tigris P, vad bra att jag kunde bistå med lite hjälp även om jag gissade fel. Spara den där sidan, den har man användning för många gånger om man är lite intresserad av växter.

    SvaraRadera
  16. Monkan, några flitiga personer här i byn har sammanställt ett häfte med bilder på byns alla hus och en text till som berättar vilka som byggt och bott i husen. Jag gissar att det är många som har det häftet här i byn. Det är som en uppslagsbok där man kan gå in och se när huset byggdes, när folk är födda och när dom fick sina barn mm

    SvaraRadera
  17. Ang lillen pipleksaker. Nej, vi hör inte pipandet. Det är väl som med småbarnsföräldrar som inte hör barnens skrik och högljudda lekar. Medan jag blir stressad av det! Och lillen älskar pipleksaker!
    Klart att en del gamla hus behövver rivas. Så det är klart att det blir fint sen när man fräschar upp tomten. De som bor där måste ju få leva och tiden mäste få ha sin gång. Men fina hus är sorgligt att de inte sköts om. T ex vår granne som har ett k-märkt hus (ja, hela vår by är k-märkt) låter huset förfalla och skadesjuren äta upp det. Det är skandal, det! Och jag har pratat med grannen om det, men, men...
    Hulda

    SvaraRadera
  18. Hulda, det har du rätt i, man vänjer sig vid ljud som hörs ständigt.
    Jag har ingen aning om vad man har för förpliktelser när det gäller att sköta om K-märkta hus, men det vore kanske bättre om grannen sålde huset till någon som är intresserad av att sköta om det.
    Kan man tycka.

    SvaraRadera
  19. Jag var förbi hos dig idag, Cici, men du var så upptagen med trädgårdsarbete så jag ville inte störa. Jag såg bara... hm... baksidan på dig.
    Jag lämnade ett gäng orkidéer. Du får dela med dig av dem till Inger.

    SvaraRadera
  20. Mvg, typiskt att man ska ligga med baksidan i vädret då du kommer förbi. Mången tack i alla fall och Inger har just varit här och hämtat ett gäng orkidébabysar. Jag tror jag ska höra om inte Mats är sugen på några också.

    SvaraRadera
  21. Mal kanske är lösningen. Jag får prova det till nästa säsong.
    Tack för tipset.

    SvaraRadera
  22. conny, jo det ärnog lite sent för den här säeongen.

    SvaraRadera