En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

söndag 12 september 2010

Folk, fä och potatis

Stilleben av frukter från den egna täppan.
(Silva är en äppelsort som utsetts till landskapsäpple för Norrbotten. Skördas i Norrbotten i skiftet augusti/september. Håller ett par veckor. Zon 5-6)

 
På fredagen hade vi båda sönerna och deras barn här på besök. Dom vill naturligtvis se hur valparna har det och nu när dom vuxit till sig lite är det genast roligare än när dom bara låg och sov. Farmor och föräldrar förmanar förstås att valparna inte får lyftas upp men det kan vara jättesvårt att motstå frestelsen när valparna kryper upp i knät på barnbarnen.

Ibland blir hela knät full av valpar som nafsar i kläderna och fingrarna. Några av valparna har fått fram dom första tänderna men än så länge känner man inte av dom. Värre kommer det att bli framöver.


Äntligen har vi fått lite "äkta" konst här i huset, som jag har längtat! Man kan tydligen prenumerera på klassiska konstverk, snyggt tryckta på papper med struktur som ser ut och känns som väv. Uppriktigt sagt har jag aldrig förstått mig på storheten med Mona Lisa. Den finaste delen på den tavlan är ärmarna. Ansiktet är också fint, men bröstpartiet tycker jag är klumpigt och förvanskat. Men så är jag ingen konstkännare heller även om jag uppskattar konst.
Frågan är nu var vi ska placera verken, det är redan fullt på toan och alla andra rum i vår lilla stuga.

K var duktig i går och tog upp hälften av potatisen när jag var upptagen av ett trevligt lulepar som var intresserad av vår hanvalp. Om Maestro skulle hamna hos dom skulle han säkert få det mycket bra.
  


     

14 kommentarer:

  1. Mysig valpar! Vår potatis bara "försvann", förmultnades (?) i jorden i år.

    SvaraRadera
  2. åååh så mycket potatis ni har fått .......jag odlar ibland lite till husbehov men år bidde det inget av med det.
    Sen har ju valparna blivit riktigt stora ser jag :-)

    SvaraRadera
  3. lustigt cici - exakt samma post med samma konst har jag fått - men jag avstår - liksom du - från att hänga upp dessa konstverk på något av mina väggar...

    SvaraRadera
  4. Tigris P, har ni mullvadar eller sork som gillar slika knölar? Kanske var det för varmt och torrt i början av säsongen.

    SvaraRadera
  5. I min värld, potatis är det vi odlar varje år och det räcker fram till nästa års skörd är klar. Men det blir färre och färre som odlar även här uppe.

    SvaraRadera
  6. Marianne J, kanske har du som jag, ganska fullt på väggarna av det du själv valt.

    SvaraRadera
  7. Så söta dina valpar är, inte konstigt att barnbarnen vill bära dem.
    Så fina potatis, härligt med egna kan jag förstå. Vi köper fina av en bonde som har gårdsbutik, det är stor skillnad på dem och de som ligger i butiken.
    Mona-Lisa är ful hela hon, henne hade jag inte velat ha hängande hos mig. Hon får gärna stanna på Lovren i Paris
    Ha det gott
    Monkan

    SvaraRadera
  8. Monkan, potatis är en av grundstenarna i kosten och då känns det bra att ha odlat dom själv så man vet vad dom innehåller.

    SvaraRadera
  9. Vilka stora, tjocka korvar dom har blivit, GUD så söta! Längtar inte alls... ;-)
    Oj, vad mycket potatis ni har, vår åt vi upp på tre veckor, men så har vi inte nånstanns där i kan förvara större mängder heller, nä, hoppas vi får det när vi flyttar nästan gång.
    Sv. Jag har aldrig haft värmelampa innan under det 20 år som jag fött upp men i sista kulle så förlorade vi en valp i lugninflamation och då sa vi aldrig mer. Det är så billigt och enkelt sätt att se till att dom alltid är varma och gosiga. Däremot har jag aldrig hört att dom ska ligga mörkt, bara lugn tyst i början och det får såklart mina göra.
    Kram Malin

    SvaraRadera
  10. 'på något av mina väggar' - hur kunde jag säga/skriva så!? - f'låt - det skulle - naturligtvis - ha hetat/stått - 'på någon av mina väggar - f ö så syns i bakgrund på bilden av mig själv - bloggbilden - en inramad - inglasad tavla - denna tavla har min son gett mig - den nu levande - och han har hängt upp den på den kroken som fanns just där på den väggen - och det är oxå han som tagit fotot - det något oskarpa fotot - och det därmed relativ sett fördelaktiga fotot av mig - jag har ytterligare en tavla inramad och inglasad på en annan vägg i ett annat rum - min nu döde sons rum - den tavlan har jag oxå fått av min son hampus - den nu levande sonen - apropå - detta att själv välja vilka tavlor man sätter upp på sina väggar - så har det iaf i två fall i mitt hem inte riktigt stämt med detta som du förutsatte - ibland tror sig min son hampus sig om att veta mitt bästa - men jag brukar alltid stå på mej och påstå att jag vet bäst själv vad som är bäst för mig själv - men i detta fallet med de två inglasade inramade tavlorna - som hade liksom blivit 'över' när han flyttade från en bostad till en annan och fick en ny fru - så lät jag honom få sin vilja igenom - apropå att ha en egen vilja vilket brukar vara vanligt i mänsklig utveckling i 6-årsåldern så kommer jag ihåg i början av vår bekantskap cici att jag påpekade i en kommentar på min dåvarande blogg 'keinerlei' att 'jag bestämmer väl själv!? - 'absolut!' svarade du då med versaler = stora bokstäver - ps: du kan - om du vill - ta bort allt detta jag har skrivit - är ju av noll och intet intresse i din hembygd och din hembygdsblogg - jag tar inte illa upp - börjar bli van vid detta att ibland av vissa på vissa bloggar bli borttagen såsom opassande eller ovidkommande - t o m den store författaren - poeten - lars gustafsson - har gjort sig skyldig till detta 'nesliga' förförande mot mig - man får lära sig 'att ta' saker och ting - ta dom för vad dom är helt enkelt - inte så mycket att bry sig om - från det ena till det andra så kallade mig 'kraxpelax' - peter ingestad - på newsmill förra året för marianne 'niagara' johansson - kanske ett träffande namn...

    SvaraRadera
  11. Malin, nu har du snart små söta korvar att gosa med.
    När det gäller hundvärlden finns det nog lika många goda råd som det finns hundar, det gäller att ta till sig dom man tycker verkar vettiga.

    SvaraRadera
  12. Marianne, nog händer det att folk i ens omgivning har goda råd som kan vara värda att lyssna på, men i slutänden bestämmer man ju själv var "skåpet ska stå".
    Så länge inte kommentarerna är personangrepp kommer jag inte att radera dom, du är lika välkommen att kommentera som någon annan.

    Lite roligt var det ju med det där "smeknamnet"!

    SvaraRadera
  13. Oj, vad mycket potatis! Härligt! Saknar mitt "gamla" potatisland faktiskt. På en radhustomt finns det inte plats för det.
    Förstår att det är svårt att låta bli att lyfta valparna, skulle jag också tycka! De är jättefina!

    Det där med musfälla: Egentligen är det ju konstigt att man är "rädd" för dem. Spelar tyvärr ingen roll att de förhoppningsvis är döda. Det kryper i hela mig...... Men, det är bara att bita ihop. Ju! Kram!

    SvaraRadera
  14. Cina, potatis är bra att ha. Jag vet att det är många som har svårt för det där med möss, även om dom är döda, själv har jag inte problem med det och därför är det lite roligt att retas. Däremot var det mindre roligt när det hade fastnat en skeppsråtta i musfällan när vi hade nubyggt. Den råttan var inte glad kan jag tala om. Då kom sopborste och hink fram och sen fyllde jag hinken med vatten och ställde ut det hela i den 20-gradiga kylan. Grymt, men jag kom inte på någon bättre metod att avliva den på just då.

    SvaraRadera