En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

måndag 13 september 2010

Höst i olika färger

Den vackra hösten kom tillbaka efter en helg som bjöd på lite bistrare väder. Cilla och jag smet iväg från valparna på en uppfriskande promenad före lunch. Vi tog vägen över Sörträsket och till Cillas besvikelse syntes inte gräsandshonan och hennes ungar till. Kanske har dom redan lyft på sin väg söderut.
Det börjar vara dags att klippa bort växtligheten i delar av Sörträsket. Det måste göras tre år i rad innan det slutar växa och kräver en särskild slåttermaskin som kostar en hel del i inköp. Man borde prata ihop sig med grannbyarna och gå ihop om en dylik maskin för det är nog inte vara i vår by vi har behov av den.
Det kanske blir lite tjatigt om hur vackra färger hösten bjuder på, men jag blir trots det glad av färgprakten och kan inte låta bli att fånga det på bild. Rallarrosen i förfall är som ett litet konstverk tycker jag.

Inte alla björkar har börjat skifta i gult, men många, och dom står sig fint mot den blåvita himlen. Snart har löven fallit till marken och då börjar det vara dags att plocka fram krattorna. På vår tomt har vi inga björkar utan rönnar och deras blad kan sitta fast ganska länge. Ibland så länge att den första snön hinner komma innan man har krattat klart.

I år är det första gången jag har skördat bären på min havtornsbuske. Det är bara honplantan Julia som får bär, men utan Romeo som står bredvid blir det inga frukter. Buskarna verkar trivas bra hos oss trots växtzon 6 och har gott om bär.
Bären påminner lite om rönnbär, men är oranga och sitter en och en i korta skaft direkt på grenarna. Det är ganska pillrigt att plocka dom för dom sitter väldigt tätt och är saftspända så man kan inte klämma för hårt om dom.  

Det blev en och en halv liter av de syrliga bären, och nu får jag leta i skrifterna efter lämpliga recept för de små C-vitaminbomberna. Helst skulle jag vilja slippa koka dom för att kunna behålla så mycket som möjligt av vitaminerna.


Dottern har varit flitig i helgen och kokat både rabarbersaft, rabarbermarmelad och äppelkompott. Det senare var mycket gott att äta varm till glass. De här burkarna ska bli en födelsedagspresent, men till vem tänker jag inte tala om. Man vet aldrig vem som läser dessa rader.

     

12 kommentarer:

  1. Är det himmeln som speglar sig i vattnet? En underbar blå färg. Visst har vi en vacker och omväxlande natur. Varje årstid har så mycket att bjuda. Konstverk tycker jag att jag ser överallt när jag är i skogen.
    Havtorn tror jag inte jag har smakat. Jag har läst att de är de mest C-vitaminrika bären som finns och det finns A- och E-vitamin också i detta vackra bär.
    Lycklig den som får så fina presenter. Det är så roligt att få något hemlagat. Jag fick syltade trattkantareller av en väninna - jättegott.
    Trevliga kort på barnbarn och hundar.
    Cici, tack för alla fina kommentarer. Jag är inte alltid så flitig att kommentera som jag skulle vilja. Perioder är det mycket att stå i.
    Kul att ha dig som bloggvän.
    Kram Viola.

    SvaraRadera
  2. Hej

    De där havtornbären ser mumsiga ut....

    SvaraRadera
  3. Den översta bilden tycker jag är så fin, älskar när det speglar sig i vatten.
    Lycka till med dina havtorn. Det växer mycket här vid stränderna och det är många som plockar av dem.
    Hösten är härlig, det är spännande med växternas förvandling men sen hu hu.
    Ha det bra Cici
    Monkan

    SvaraRadera
  4. Viola,syltade kantareller, det låter spännande.
    Kanske man får smaka det en vacker dag, eller kanske prova att göra själv.
    Jo nog är det himlen som syns i vattenspegeln alltid.
    Jag uppskattar din blogg också, oavsett hur ofta eller sällan du hinner kommentera.

    SvaraRadera
  5. Skånegrabben, dom är lite i syrligaste laget utan tillagning, Jag ska leta efter något bra recept.

    SvaraRadera
  6. Monkan,roligt att du gillar bilden. Jag misstänker att vintern är mindre lustig i södra Sverige. Här lyser i alla fall snön upp i vintermörkret och det blir rent och fint.

    SvaraRadera
  7. Hrrm. Jag fyller i januari...;)

    SvaraRadera
  8. Marianne, jag ska prata med dottern.

    SvaraRadera
  9. Hösten är verkligen vacker! Om man tar sig lite tid och verkligen tittar på naturen får man se de mest finurliga skapelser, det är då ett som är sant! Har varit ute en sväng idag med min nya "älskling" Nikon, nu återstår att se om jag lyckades fånga det jag tyckte jag såg! Färger, former m m.
    Havtorn har jag inte smakat men läst om. De är vackra!

    SvaraRadera
  10. Cina, det tar nog ett tag att lära känna sina nya älsklingar, men jag har ju sett vilka fina bilder du tagit förut, så jag ser fram emot vad som komma skall.

    SvaraRadera
  11. När hösten visar sig från sin vackra sida, ja, då är den underbar! Härligt att du gör så mycket av allt som växer i naturen och på din tomt, önskar jag hade tid och kunskap att göra det samma.
    Kommer inte Helen hem snart? Har tappat grepp om hur långt tid det har gått.
    Kram Malin

    SvaraRadera
  12. Malin, det kan räcka med att hålla reda på sakerna i sin egen omgivning, inte begärt att man ska ha koll på andras. Helen ligger precis en vecka och en dag före Cilla, så hennes valpar är fem veckor och två dagar gamla och artar sig visst väldigt bra.
    Jag skulle vilja höra med dig hur du hanterar avvänjningen, det finns visst hur många skolor som helst.

    SvaraRadera