En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 3 november 2010

Gjort och ogjort

Förberedelserna inför vintern fortsätter. I dag har jag lyckats kratta ihop lövhögarna som valparna men stort nöje spred ut över gräset, och faktiskt kört ner flera lass till komposten. Det gäller att passa på nu när det är mildväder, för snart kan det ligga snö på backen igen.

Ved har vi så det räcker både till oss och barnen. Än så länge har det inte gått åt särskilt mycket, men vem vet vilken vargavinter som väntar. Till våren kanske vedstaplarna krympt betänkligt. Men ingen fara, på Holgerstomten står det flera säckar med ved som bara väntar på att få komma in i veahuset. För att inte tala om högarna med okapad, okluven ned som ligger på vår tomt och bara väntar på våren och den tid då sågarna sjunger på var och varannan gård.

Jag fick ett mail i kväll från Gurkans matte som berättar att Gurkan numera heter Skorpan och att det går bra för dom. Bilderna som medföljde mailet har jag lagt ut på http://www.cilla-lagotton.blogspot.com/ eller klicka på bilden av Cilla i högra marginalen så kommer ni dit.

Lite snopet blev det ikväll då jag vaskat av mig, bytt till rena kläder, duschat lite luktagottvatten på mig och skrivit ut senaste bankbeskedet från byns bankkonto, för att gå på byanämndens styrelsemöte. Eftersom jag inte var med på mötet förra månaden kollade jag med en annan styrelsemedlem för att höra hos vem mötet skulle äga rum och traskade ner för backen till sagda hus. Trots att det bor två styrelsemedlemmar under det taket var ingen av dom på plats, så det blev till  att ringa i mobilen och efter lite konfererande visade det sig att mötet skulle ske först nästa onsdag!

Nu är det ju inga långa avstånd i vår lilla by så det var bara att traska hem igen, och i lugn och ro få se hur bönderna på tv fick hem sina utvalda. Det känns inte som om årets upplaga av "Bonde söker fru" kommer att bli särskilt upphetsande, men något avsnitt då och då kan man väl alltid se.

Och vips så var det läggdags. Dagarna går fortare än någonsin, det gäller att ligga i om man ska hinna det man föresatt sig. Men förresten, vad spelar det för roll hur mycket som blir gjort eller ogjort. Bara men lever och har hälsan kommer det en ny dag i morgon och det vet man ju att pensionärer har all tid i världen. Eller?   



12 kommentarer:

  1. Hej Cici
    Ändå hinner man inte med allt vad man har tänkt sig.
    Ha en fin torsdag!
    Nisse

    SvaraRadera
  2. Så staplat å fint ni har i er vedbod vilken önskedröm att få ha det så.Jag önskar att det kunde vara så här också.

    SvaraRadera
  3. Är man pensionär sätter man sig antingen på rumpan och bara väntar på att tiden skall gå.
    Eller också får man inte tiden att räcka till, gör allt det som man förut bara drömde om att få göra och njuter av tillvaron.
    Jag tillhör absolut den senare kategorin.
    Yxan, krattan, spaden och målarpenseln är oumbärliga "vänner".
    Min ved är inte staplad så fint som den i din vedbod men den är i hus i alla fall och jag hoppas att den skall räcka till. I fjol var veden slut redan i mars månad och det skall inte hända igen !
    Ha det gott långt där uppe i norr !

    SvaraRadera
  4. Ja :D
    Man ska vara rädd om sina jobb. De kan vara bra att ha framöver!

    SvaraRadera
  5. "Skorpan" sa du - var inte det lite torrt? Okejokejokej, jag vet, nu har jag varit lustig så det räcker för i dag. Här skiner solen och jag ska också gå ut och vara lite duktig i eftermiddag. Njuta av att bo på landet.

    SvaraRadera
  6. Oj vad mycket ved, ja då klarar ni er väl i vinter. Vi fick inte tag på någon ved i år så vi får snåla lite nu. Vilken vacker öppen spis ni har.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  7. Nisse, nej tiden rusar iväg även för oss pensionärer.

    SvaraRadera
  8. StickMamman, det är helt min mans förtjänst. När det gäller veden är det ordning och reda på honom.

    SvaraRadera
  9. Strandskatan, det är klart att mars är lite väl tidigt att sluta elda, det kan vara nog så kallt ända in i maj.
    Människan har en viss förmåga att anpassa sig efter den tid man har till sitt förfogande. Själv har jag en viss förmåga att jobba bäst under en viss tidspress, men jag unnar mig också tid till korsord och sudoku.

    SvaraRadera
  10. Gubben, det känns inte som om jag kommer att lida brist på det inom den närmaste framtiden i alla fall.

    SvaraRadera
  11. Marianne, hahaha! Gurkan var ju betydligt saftigare, det medges. Man får tänka sockerskorpa, en sån där liten söt sak.

    SvaraRadera
  12. Tant Björn, så synd att du bor så långt bort annars kunde ni ha fått nästan hur mycket ved som helst från vårt överflöd.

    Spiskåpan har följt med huset sen 1800-talet. Min svärmor hade den vanliga elspisen där när vi tog över huset och då vi renoverade murade vi upp en ny häll och foder och så småningom sattes också en kasett in. Den värmer effektivt, skulle tro att den halverar vår elkostnad.

    SvaraRadera