En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

torsdag 4 november 2010

Jordskalv

I dag ungefär klockan tjugo i fyra på eftermiddagen hördes ett egendomligt muller. Jag befann mig i kammaren, dottern i köket och K i närheten av Hundtjärn. Någon bil eller traktor fanns inte i närheten, hundarna flög upp och dottern i köket tyckte sig ha hört att ljudet kom snett uppifrån taket.
Jaha, sa jag, då var det nog ett jordskalv.

När K kom hem frågade jag om han hade lagt märke till något särskilt och då sa han att marken hade skakat och att det mullrat.

Det händer lite då och då att vi har dessa små skalv här i våra trakter och dom beror inte på gruvorna som finns i vår närhet, utan på landhöjningen som är ganska märkbar här. Med en landhöjning på 1 cm per år är det inte konstigt att det mullrar i backen då och då!


För 10 000 år sedan:
Kartan visar hur litet Sverige (och Finland) var just efter att isen hade smält. Isen hade varit så tung att den hade pressat landet ner i havet. Den röda linjen visar var kusten ligger idag. Som du ser låg en bred kustremsa under vatten på den tiden. Platsen där Umeå ligger idag var havsbotten och Lycksele låg vid havet. Marken började långsamt höja sig när isen hade smält för att komma tillbaka till sitt utgångsläge och det kallas landhöjningen. Landet höjer sig fortfarande 1 cm per år.
Det är spännande för ingen vet hur länge landhöjningen kommer att fortsätta och hur mycket landet kommer att höja sig. Anledningen är att ingen vet hur det såg ut före istiden och hur mycket marken är nedtryckt. Genom landhöjningen blir Bottenviken smalare och smalare, så i framtiden kanske man slipper åka båt till Finland - det kanske bara behövs en bro!

Kartan och texten därunder har jag lånat från Skellefteå museums hemsida.




9 kommentarer:

  1. Hej Cici
    Spännande historik! Som tur är de inte så starka.
    Nisse

    SvaraRadera
  2. Häftigt med jordskalv! Aldrig upplevt själv :)

    SvaraRadera
  3. Så intressant. Naturen är förunderlig och människan är inte stor i sammanhanget !
    Jag upplevde ett litet skalv för några år sedan. Det dånade ordentligt och skakade i några sekunder. Jag trodde att jag hade fått soteld igen eftersom jag några dagar innan hade haft en ordentlig soteld. Skorstenen sprack och brandkåren fick rycka ut till min och husets räddning. Nu avlöpte den historien väl men händelsen hade skrämt upp mig rejält och dånet minns jag för alltid.

    SvaraRadera
  4. mats i träsket5 november 2010 12:18

    Trodde dom sprängde i gruvan i Björkdal. Det är tätt med mullret nu...

    SvaraRadera
  5. Nisse, jag har hört av bekanta som upplevt skalv där dom går och står, så att säga, att det kan låta ganska ordentligt och att ljudet följer som en bana. Men dom är helt harmlösa.

    SvaraRadera
  6. Huskatt, roligt med en ny besökare! Skalven kan nog förekomma lite här och var i vårt land, men norrlandskusten har tydligen varit nertryckt längre än landet söderut och därför höjer sig marken fortfarande.

    SvaraRadera
  7. strandskatan, jag har upplevt soteld hos en vårdtagare på den tiden jag jobbade i hemtjänsten. Muren var alldeles varm och la man örat mot den kunde man höra hur det dånade,sprakade och rasslade där inne. Jag hade ett sjå att få den dementa damen, som bodde på andra våningen, att gå över till sin granne tills faran var över.

    SvaraRadera
  8. mats, det kanske är bra att det inte är helt tyst härute på landsbygden.

    SvaraRadera
  9. Så intressant detta med landhöjningen. 1 cm per år är ju ganska mycket. Här nere är det mm som gäller men även det förändrar naturen på sikt.
    Norra Vättern höjs mer än södra och det är avrinning bara på mitten (Motala ström) Det vore roligt att få veta hur det ska gå.

    SvaraRadera