En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

torsdag 9 december 2010

Dagens mysterier

För ett par dagar sen märkte jag att den understa kökslådan inte gick in ordentligt. Det är sådana där lådor som liksom av sig själva glider in med en suck den sista biten. Jag tittade om det var något i lådan som tog emot, men hittade inget där. En nackdel med dom här lådorna är att det inte går att dra ut dom helt och hållet, för annars hade jag kunnat se om något hamnat bakom lådan.

Eftersom jag nu emellanåt får mina snilleblixtar, tog jag en flaskborste, modell smal, och lyckades peta ner den genom en par centimeters springa vid lådans övre, inre kant. Och si, det prasslade! Jag vispade runt lite med borsten och rätt vad det var fick jag tag i en bit plast. Det visade sig vara en plastpåse. Men inte gick det att stänga lådan för det, så det var bara att fortsätta vispa runt. Innan det till  slut gick att stänga lådan hade jag fått upp nio större plastpåsar och två mindre!

Jag fattar inte att det har gått att få igen lådan så pass som det har gjort. Det fattades bara någon centimeter. Ett mysterium.

Den här amaryllislöken kom till vårt hem med en julgrupp för några jular sen. Förutom den första julen har den blommat två somrar ute i rabatten och så i vintras, inomhus. Eftersom den blommade ganska sent i somras trodde jag att den skulle behöva ta igen sig lite längre, men jag tog i alla fall fram den och satte den över ett glas med vatten. När jag tittade till den för en vecka sen hade ett par spetsar av bladen börjat visa sig, och i går såg jag att det kommer en blomknopp också. 

Så i går kväll släpade jag in en 50-liters oöppnad jordsäck från förrådet och i dag hade det tinat så pass att det gick att krafsa av lite jord i ena hörnet av påsen, så pass att det räckte till att plantera löken i en kruka.

Det är ett mindre mysterium hur en så stor och ståtlig blomma kan komma upp ur en liten halvvissen lök!

Nej, lussebullarna är inget mysterium, men kanske det faktum att mannen i huset tyckte att dom smakade extra gott. Jag hade inte trott att han skulle märka någon skillnad. Jag har i dag för första gången haft i kesella i degen, och tydligen var det ett bra tilltag. 

Nu ska jag försöka vara lite nyttig så här på kvällskvisten och beta av högen med tvätt som ska strykas. Yippie!



16 kommentarer:

  1. Oj oj vad det händer mycket uppe i Backen...Bullarna ser goda ut kanske man ska ta sig en sparktur...???

    SvaraRadera
  2. Inger, det var väl en bra ide, sätt sparken på laddning.

    SvaraRadera
  3. Gokväll och tack för trevligt sällskap här ute i etern!

    Fy fabian va kallt ni har däruppe och imorgon står det på din väderkarta att det ska bli ännu kallare! Men ni kanske är vava vid så låga temperaturer, eller?
    Avundsjuk som sjutton blir jag för att du både har "gröna fingrar" och är flitig på att baka. Dom fina lussekatterna (som vi kallar dom) ser oemotståndligt goda ut! Åh vad sugen jag blev... på att äta ett par. Inte baka!

    Varm kram på dig!

    SvaraRadera
  4. Du är minsann flitig och fina lussekatter fick du, har du lagt lutfisken i blöt också? Min strykhög får vänta till i morgon, jippie säjer jag bara. Not.

    SvaraRadera
  5. Gökboet, tack själv!
    Inte har det varit kallast i dag, men jag tror att det var ganska kallt natten till i dag, 20 någonting. Mellan 10 och 15 är det lugnt, men idealtemperaturen skulle jag säga ligger på -6. På vintern alltså.
    Fliten vid bakbordet är det inte så mycket med, men ibland gör jag ett ryck, mest för familjens skull. Och lökarna sköter sig nästan själv, dom är otroligt tacksamma.

    SvaraRadera
  6. Marianne, lutfisk är gott men jag hämtar den färdig i affären. Synd att den ska vara så himla dyr. Däremot går det ju så lätt att laga till den nu när man har micron.
    Strykningen gick som en dans framför tv:n.

    SvaraRadera
  7. Det där med påsar innaför påslådan känner jag igen, ofta ligger det en hel drös där!

    Gott med kesella i lussekattsdegen, har hört att kesellan ska göra bullarna extra saftiga, stämmer det tycker du?

    SvaraRadera
  8. Vilket härligt inlägg! Jag blev glad av att läsa hos dig. Det behövde jag idag! Amaryllis - planterar sådana i olika konstellationer hela dagarna nu i Blomaffären. Härliga blommor är det!
    Trevlig helg önskar jag dig!
    Kram,
    Cina

    SvaraRadera
  9. Inte enkelt att hålla låda alla gånger. Känner igen problemet men våra lådor går faktiskt att ta ur.
    Annars kan du väl ta hjälp av en vovve - såg just på en sida nära dig att dragkamp var populärt :D

    SvaraRadera
  10. Haha, det var ett mysterium, med påsarna. Men du, kan du klura ut varför lakanen och örngotten nästan alltid hamnar i ett och samma påslakan när man tvättar? Så när man ska ta ut tvätten får man en enda stor klumpesäck med allt. Och amaryllisarna är också ett mysterium. Men vi får sluta tänka på det, annars blir vi kollriga i huvet.
    Hulda

    SvaraRadera
  11. Ja, vad i all sin dagar gör alla påsarna där ?
    Å du vilken livskraft i din amaryllis ! Jag grävde ner förra årets amaryllislök i trädgården i våras. Tror du att jag kom ihåg att leta rätt på den innan hösten och frosten kom. Icke ! Borta ... väck !
    Trevlig helg/Luciafirande med finfina lussekatter !

    SvaraRadera
  12. Malin, som jag svarat på din blogg: Min gubbe påstår att dom är saftigare och det stämmer nog.

    SvaraRadera
  13. Cina, det måste vara ett roligt jobb du har, blommor och choklad! Vad mer kan man önska som bloggare än att ens läsare blir glada av det manskriver. Hoppas attt det ordnar sig med bostad i storstaden. Trevlig helg du också!

    SvaraRadera
  14. Gubben, jag tror att mina hundar är för trubbnosiga, annars hade det säkert varit populärt att dra ut påsarna. Jag ska försöka lista ut om det går att på något sätt dra ut lådorna, för jag har en känsla av att det kan ligga annat än påsar där nere.

    SvaraRadera
  15. Hulda, där tog du upp ett riktigt stort mysterium som jag har funderat över flera gånger, för det är verkligen på det viset. Allt i en enda stor klump inne i påslakanet. Mycket konstigt.

    SvaraRadera
  16. strandskatan, jag glömde faktiskt att gräva upp min lök innan den första frosten, men jag hade bara grävt ner den till två tredjedelar och i rabatten närmast huset, så jag hittade lätt igen den och den var oskadd, gömd bland höstfloxen som nog skyddade den mot kylan.
    Du får skaffa dig en ny lök, för dom är ju fantastiska.
    Ha det gott, du med!

    SvaraRadera