En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 15 december 2010

Vatten



Vad vore livet utan vatten? Nej just det, det vore inget liv alls.
Även om man tycker sig bo i en idyll och näst intill paradis så finns det avigsidor även här. En av dom är vattenledningarna. Dom är gamla och skulle kanske behöva bytas ut. Dessutom ligger dom i mark som har en förmåga att röra på sig emellanåt och då tänker jag inte på jordbävningar utan mera på tjäle.

En annan svaghet beträffande vattnet ligger i de hus som står tomma under vintern. Särskilt en sån här vinter som vi haft fram till dagens datum, sträng kyla och lite snö. Om en vattenledning fryser sönder i ett tomt hus kan det stå och läcka vatten länge innan det upptäckts, och förutom den olägenheten som husägaren drabbas av, går det också ut över oss andra bybor. Vi blir utan vatten.

Alla bybor får vattnet från ett och samma vattenhål och det räcker gott och väl till hushållen, fabrikerna och lantbruket. Men inte om det uppstår en läcka, då töms vattenbehållaren och så blir det stopp i vattenförsörjningen. Nu bor jag i början av linjen och är en av dom som först känner av när trycket sjunker. Då gäller det att plocka fram de största kastrullerna och fylla dom så att man åtminstone har vatten till matlagning, kaffe och tandborstning. Ibland kommer trycket tillbaka nästan genast, det kanske bara handlade om filterrengöring där borta vid brunnen, men alltför ofta står vi med tomma kranar i flera timmar.

När sen vattnet kommer tillbaka, efter detektivarbete från de som ansvarar för det, är det inte bara att börja använda det, ja till toan kanske, men vem vill borsta tänderna eller tvätta håret i det här vattnet?
Det kan ibland ta timmar innan vattnet blir tjänligt igen även om jag tar slangen och spolar för full ner i toan, länge, länge. Och det känns ju inte heller bra, att slösa med vattnet. Hur man ska lösa det här vet inte jag, men kanske måste vi till slut byta ledningarna så att vi åtminstone får rent vatten när pumpen är igång igen.

Just nu fungerar allt som det ska igen och jag har vågat mig på att börja baka anisgrisar, ett måste så  här i juletider. Och när det är klart är vi nerbjudna till dottern och P på glögg. Inte helt fel.




16 kommentarer:

  1. OJ Oj det såg inte trevligt ut.Det är ju katastrof om man blir utan vatten.Dom i Östersund har det inte trevligt,det är sårbart.
    Ja grisar är ett måste till jul.Man skulle vara björn å gå i ide en sån här kall vinter.Hur blir det i jan-feb när det har börjat så här.Hova

    SvaraRadera
  2. Fy tusan va läbbigt vatten?! Stackars er! Hä bar å spol på ;) Men du, vad i hela friden är Anisgrisar??

    SvaraRadera
  3. Stickmamman, nåja katastrof är kanske att ta i, alltid finns det någon brunn i byn man kan gå och få sig lite vatten från. Eller smälta snö. Men fruktansvärt opraktiskt och mycket extrajobb.
    Vi kanske har klarat av det värsta köldknäppen och får det riktigt behagligt efter nyår, vem vet.

    SvaraRadera
  4. Gökboet, det finns mycket grejs i de gamla rören som visar sig när det får en extraskjuts efter det har varit stopp och vattnet kommer igång igen, inte särskilt smakligt.

    Anisgrisar, eller anisbröd är som en bulldeg kryddad med anis, kavlade och skurna till rektanglar med snitt i. Sen kokar man dom i t ex kokosfett ett par minuter. Doppas i strösocker vid servering. Som munkar ungefär. Kan med lite fantasi se ut som en gris i profil, två ben och ett huvud.

    SvaraRadera
  5. Kan tänka mig att de vore bättre om alla hus beboddes av åretruntare, och trevligare för byn oxå. Att bli utan vatten måste vara jättejobbigt, jag menar, det fungerar ju inte utan och jag kan tänka mig att det är långt ifrån något ställe där ni kan hämta i dunkar.

    SvaraRadera
  6. Uäk! Det där såg inte så lattjo ut :o/ Jag vet att det är dyrt med borrbrunnar, men har ni aldrig funderat i dom banorna någon gång?

    Vattenfrågan är faktiskt väldigt intressant. Det är ju en sak som vi här i den höga nord håller för en självklarhet. Både att vi får vatten in och att vi blir av med "skiten". Så pass länge har vi varit bortskämda nu, att man glömt bort vilken oerhörd lyx det egentligen är. Tänkvärt!

    Nu väntar kapitel 35 på att få komma ut ... ;o)

    SvaraRadera
  7. Hej

    Ulvk....det där såg inte friskt ut. Men när jag såg inläggets titel kom jag och tänka på Robert Brobergs sång VATTEN.....

    http://www.youtube.com/watch?v=_Xw9AgNqilQ

    SvaraRadera
  8. Huga! Men det ser ju näringsrikt ut!

    SvaraRadera
  9. Malin, de flesta hus i byn är faktsikt bebodda av åretruntar, som tur är och det är inte många meter till närmaste granne som har brunn. Men ännu har vi aldrig behövt gå dit och hämta. Det kanske är besvärligare om det blir vattenavbrott när man har kommunalt vatten, i alla fall låter det så närman hör talas om det i radio och tv eller läser om det i tidningarna.

    SvaraRadera
  10. Nina, det är en borrad brunn som byborna har gått ihop om och det funkar ju bra för det mesta. Vi har en vattenförening som sköter om att byta filter och reparera småfel, men läckor kan vara lite luriga innan man vet var dom är. Nu verkar det som om vi ska få lite mera snö och då gäller det att skotta upp utmed väggarna så det isolerar mot kylan.
    Däremot är ledningarna gamla och det ligger nog ganska mycket grejsimojs i botten på dom. Det är det som rörs upp när vattnet släpps på.

    SvaraRadera
  11. Skånegrabben, den Robbanlåten handlar ju om Stockholm men den går bra att sjunga här i norrlandsskogen också. Sjunga är ju alltid bra, sägs det.

    SvaraRadera
  12. Gubben, vi har funderat på att skicka in ett prov och se vad det egentligen finns för gosaker i det. Till vardags har vi annars ett alldeles utmärkt vatten, faktiskt det godaste vatten jag smakat.

    SvaraRadera
  13. Vill önska dig en trevlig helg!
    PS. Glöm inte min utlottning! DS

    SvaraRadera
  14. Aha, jag fattar. Men nog verkar det vara lite mer än lovligt mycket grejsimojs som lurar där nere i rören ...

    SvaraRadera
  15. Stjärnkraft Nina, just det, så därför kanske man bör fundera på att byta de gamla ledningarna.
    Förresten hörde jag i dag att orskaken till vattenstoppet visst låg i en relativt nymonterad utekran vid ett åretruntbebott hus. Men det är bara rykten jag hört.

    SvaraRadera