En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

måndag 24 januari 2011

Frostiga förbindelser

Ibland räcker det med ett förfluget ord, sagt eller skrivet, så riktigt känner man hur förbindelsen drar ihop sig av iskylan. Jamen det var inte tänkt så... Jag menade inte på det viset...  Det råkade bara bli lite fel betoning...

I filmernas och böckernas värld brukar det alltid sluta med stora FÖRLÅT, puss och kram och aldrig mer.. I verkligheten kan det vara svårare än så att tina upp ledningarna igen.
I går var det vitt av frost överallt, i dag har vi på morgonen haft vinterns första plussgrader. Inte många men tillräckligt för att träden ska tappa sin silverklädset och luftledningarna sin is- och snöbeläggning. Kanske att snötäcket har packat ihop sig en aning. 

Dessvärre har det rasat lite snö från taket, av det lilla som var kvar efter takskottningen. Det var tillräckligt för att hundarna skulle bli upprörda. Jag vet inte vad det är som dom, särskilt Cilla,  upplever så fruktansvärt obehagligt med detta. Jag tror att hon hör ljudet från det snön börjar röra på sig , långt innan själva raset, för hon blir rastlös och letar efter vrår hon kan gömma sig i.

Helen blir mera upprörd då snön rasar och börjar skälla vid dörren.
Hon har förresten blivit så tuff med skinnen nu att det är risk för att renskinnet under datorbordet hinner bli flintis innan det är dags att slänga ut det i snön.
 
  Nu mitt på dan har temperaturen åter sjunkit under nollstrecket men vi fick en liten andhämtningspaus i denna kalla vinter, jag tror den kallaste sen jag flyttade upp hit -83.

 

20 kommentarer:

  1. mats i träsket24 januari 2011 12:40

    Våran jämte är precis så, hon kan börja gå omkring anfådd, spanar ut genom fönstret långt före ras. I vinter då det yr snö runt fönstren kan hon ha samma beteende. Kan inte komma ihåg att hon varit utsatt för obehag. Jag kallar det spökrädd då hon tror det år nåt på g.

    SvaraRadera
  2. Tänkvärt inlägg, hördu! Vi borde nog alla, lite till mans, träna oss på att bli bättre på att "kiss and make up" istället för att låta en ofta missriktad stolthet förstöra en relation som i grund och botten är god. Men tyvärr är det för väldigt många här i världen lätt att vara elak och dum, men oj så svårt att lappa ihop det man haft sönder.

    SvaraRadera
  3. Varför ska vi ha så svårt att bli sams, kunna lämna saker bakom oss, förlåta och gå vidare, misstag gör vi alla och saker kan feltolkas. Jag har jobbat på det och tycker att jag senare år lyckas lite bättre, jag är inte så långsint längre.

    SvaraRadera
  4. Frosiga förbindelser kan vara svåra att reparera. Ibland vet man inte ens vad man sagt för fel. Jag brukar försöka reda ut o om detinte går, lämnar jag det. Jag är ganska rak i kommunikationen och det klarar inte alla.
    Här på bloggen blir det sällan frostiga förbindelser, eller hur?
    Gosiga hundar!
    Ha en fortsatt bra dag!
    kram

    SvaraRadera
  5. Ja, ett utfluget ord kommer aldrig tillbaka.
    Med åren har jag lärt mig att tänka lite före innan jag säger något som kan tas illa upp.
    Jag har fortfarande frostig (bra liknelse) relation till några personer i den så kallade vänkretsen. När jag skilde mig fick jag bakvägen höra elaka kommentarer som sades om mig. En person bad mig om ursäkt men några andra låtsar som ingenting. Nu har det gått 10 år och
    det känns konstigt (frostigt) när vi träffas tillsammans med andra vänner.
    Det är väl inte så konstigt att hundarna reagerar på snöras. Det brukar dundra rätt bra.
    Skönt att kylan ger med sig.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  6. Ja minsann, frosten utomhus är ju rena barnleken mot den som kan uppstå oss människor emellan. Inte konstigt att det är krig här på jorden, eller hur?!

    Men vad synd om lilla Cilla! Är hon en försiktig och liten skrajsen tjej i andra avseenden också kanske? Jyckar är ju precis som vi, individer med olika förmågor och egenskaper.

    Ha de gött där uppe!

    SvaraRadera
  7. Mats, jag tror det är samma typ av rädsla som utlöses på nyårsaftonen. Konstiga ljud som kommer ovanifrån kan betyda fara, därför vill dom gömma sig eller blir i alla fall stressade.

    SvaraRadera
  8. Nina, mycken gråt och tandagnisslan kunde undvikas om vi tränat mera på att förlåta och överse.

    SvaraRadera
  9. Malin, kanske det också handlar om ett tappat förtroende någonstans och det kan vara svårt att reparera.

    SvaraRadera
  10. KajsaStina, det är väl bättre att vara rak än säga söta saker till någon och sen något helt annat bakom ryggen på personen. Men även om man är rak måste man ta hänsyn till den man talar med.

    SvaraRadera
  11. Viola, det är nog inte bara stoltheten som får sig en törn, utan det blir svårt att lita på en sån person. Även om man kan umgås neutralt blir det nog mycket svårt att få tillbaka hjärtligheten.

    Jag tror att hundarna uppfattar att det är något som attackerar ovanifrån, som jag skrev till Mats.

    SvaraRadera
  12. Gökboet, jag undrar om det är lättare i varma länder, men det verkar ju nästan tvärt om så mycket krig och elände som ovänskapen orsakar där. Överhettning, kanske.

    Nej Cilla är inte särskilt ängslig för övrigt, men ganska signalkänslig. Hon är mentaltestad med gott resultat. Varken upphoppade overaller eller plåtskrammel var några som helst problem, inte heller skotten eller spökena.
    Men jag har haft en schäfer som reagerade precis likadant på takras och jag tror på teorin om det här men faror som kommer uppifrån.

    SvaraRadera
  13. Det är ju bäst för en själv om man inte tar åt sig och lägger in för mycket i vad andra säger. I en frostig förbindelse med en kollega fick jag rådet av en utomstående att verkligen lyssna på vad personen sa och inte tolka in mina egna förutfattade meningar. Ett gott råd som sved men som var bra för mig.

    SvaraRadera
  14. epsilon, vilken förståndig person som gav dej det rådet, för så kan det säkert vara många gånger; Man lyssnar inte tillräckligt noga på vad den andre personen egentligen säger.

    SvaraRadera
  15. Svårt att vandra genom livet helt frostfritt....

    SvaraRadera
  16. Att kunna säga förlåt och att kunna ta ett förlåt är verkligen en sak man får träna på hela livet tycker jag. Svårt är det ibland men det går! För ett tag sen upptäckte jag att jag i vissa relationer verkligen var långsint och det var inte en angenäm upptäckt. Jag gillar inte långsinta personer! Så det var bara att ta tag i saken. Det går åtminstone framåt!
    Frostfritt är ett önsketänkande men något att sträva emot!
    Vad gäller riktiga temperaturen tycker jag det är jättejobbigt med de här svängningarna mellan minus och plus!

    Ha det gott!
    Kram!

    SvaraRadera
  17. Inger, med den farten du håller på vägarna ser det ut att gå bra, tycker jag!

    SvaraRadera
  18. Cina, du är nog i gott sällskap. Vi är många som behöver träna på det.

    Här svänger inte temperaturen särskilt mycket. Den håller sig för det mesta mellan 10 och 20 minus. De nya vantarna får visa vad dom går för.

    SvaraRadera
  19. Tack för din roliga kommentar angående personaljympan. Och kanske har du rätt, verksamheten där jag arbetar måste spara drygt 3 miljoner...

    SvaraRadera
  20. Tant Grön, bara 3 miljoner, en baggis!
    Efter många års arbete i kommunal tjänst blir man luttrad.

    SvaraRadera