En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 19 januari 2011

Otagna bilder och tagna

Morgonen bjöd på ett underbart väder, om än lite kallt. Efter morgonens kissrunda med hundarna blev det lite röjning på bottenvåningen. Även om man inte drar in så mycket boss den här årstiden så springer en och annan dammråtta omkring bland skräp från veden. Det blev en vända med dammsugaren och skakning av de få mattorna vi har.
Mazurka, numera Skorpan, som mycket liten.

Här är jag förutseende och sätter kamerabatteriet på laddning inför besöket vi skulle få i dag av Skorpan med matte och husse. Men kommer jag ihåg att ta några kort under tiden dom var här? Nehej då. Gissa om jag blev sur på mig själv då deras bil försvann ur sikte och jag just kom på vad jag missat. Skorpan var i alla fall hur söt som helst och glad mest hela tiden. Det var det där med att stå still på ett bord under tiden jag klippte runt tassarna och tog lite på klorna. Roligare saker hade hon väl varit med om. Men det blir nog bra med lite träning.
Skorpan några månader senare. Foto taget av
hennes matte eller husse.

En sparktur med hundarna blev det trots det kylslagna vädret. Sällskap fick vi också, av Helens kärlek Acke, och så fick jag bekräftat att Helen har löpt klart men Cilla har inte börjat ännu.

Det var ingen idé att klä av sig vinterkläderna vid hemkomsten för K stod i beredskap att flytta stegen till framsidan och påbörja takskottningen där. Stegen stod i alla fall stadigt när man kört ner den en halvmeter i snön och det var ju bra när K klättrade högst upp.  Det är inte helt riskfritt att agera motvikt vid takskottning ska ni veta, det är stora snösjok som kommer nerfarande från ganska hög höjd.
Det tog ett tag innan  jag hade fått upp värmen efter att ha stått som hantlangare och motvikt i 18 graders kyla i över en timme, men K hann nästan få klart framsidan innan vi gav upp för den här gången. Det lär väl fortsätta i morgon om jag känner honom rätt.

Och över alltihopa lyste mångubben så vackert.



  

20 kommentarer:

  1. Hejsan
    Oj vad mycket snö!!! Här är rena våren med nästan helt synlig barmark och +grader......

    SvaraRadera
  2. Här lönar det sig inte att spjärna emot: en lagotto är underbart söt med sin krulliga, rufsiga frisyr! Och den lilla skorpsmulan har förresten samma färgsättning som den representant för rasen som jag är bekant med här på ön :o)

    Idag skulle jag f.ö. vara i stort behov av det där solrummet. Efter en alltför kort natt med orolig sömn är jag just nu så trött att ögonen går i kors. Hu, vad jag börjar vara led på vintern och mörkret ... :o/

    SvaraRadera
  3. Vad kul med besök av en av valparna! Så typiskt att du glömde fota, det låter lite som mig...
    Här gillar Muffin inte heller att bli klippt runt tassarna, det rycks lite i dom men till slut så ger hon sig ändå och tur är väl det!

    SvaraRadera
  4. Helt Underbara bilder, speciellt den med månen...

    Kramar från mig <3

    SvaraRadera
  5. Härliga bilder och den sista är alldeles sagolik.

    SvaraRadera
  6. Ser att du gjorde ett inlägg efter mitt besök....jag låg då redan i sängen och läste Torgny som är en lättläst bok helt i min smak. Han är underfundig den gubben.

    SvaraRadera
  7. Men så mycket snö ni har, jag är såå avundsjuk. Inte på takskottningen förstås även om jag har tyngd nog för att vara motvikt.
    Och vilken gullig hund.

    SvaraRadera
  8. Ser lite farligt ut att stå under och hålla stegen. Snön blir ju ganska tung när den kommer rasande ner ... och vilka mängder se´n !
    Här har tövädret fixat bort en stor del av snötäcket och all snön på taket är borta.
    Vilken underbar bild på månen ! Det blir ett magiskt ljus när det är fullmåne och snö !

    SvaraRadera
  9. Guja, vi hade en meter snö på taket, men hade ju fyra raska karlar som skottade taket på fyrtio minuter och kostade artonhundra, värt det!
    Men nu har vi cirka en halvmeter snö på fria backen, så ännu kan vi inte gå i skogen, lillen och jag.
    Men är det inte värre med mörkret? Det tyckte jag var urjobbigt när jag tillbringade en vecka före jul i nordnorge ett år. Ja höll på att dö, kändes det som.
    Nej, sjutton, nu sprang lillen iväg, jag måste vakta!
    Hulda

    SvaraRadera
  10. Huva, så kallt! Otagna bilder. Visst är det ett kul språk västerbottniskan? Då jag kom till Umeå talade man om "ogjorda" barn, kul!
    Här är -5 idag och blåsigt och redan mörkt ldå jag kom hem med buss vid 4-tiden.
    kramar

    SvaraRadera
  11. Skånegrabben, det är faktiskt 1305 km mellan Skellefteå och Malmö och sen ytterligare 50 hem till mig. Reser man lika långt söderut från Malmö så vart hamnar man då? Tja, på ett ungefär skulle jag säga Venedig eller hjärtat av Frankrike. Sverige ligger liksom på fel lädd. Inte för att det skulle korta avståndet mellan Ske-å och Malmö, men vi skulle ha ett mer likartat klimat.

    SvaraRadera
  12. Nina, först vill jag tacka för överraskningen i brevlådan i dag, det var verkligen en överraskning och perfekt färgmatchning. Tack snälla söta!
    Det kanske finns solrum på Åland, kan vara värt att kolla. Önskar dig en bättre sömn till natten som kommer. Kanske lite extra D-vitamin?

    SvaraRadera
  13. Pennelina, tack för de vänliga orden.

    SvaraRadera
  14. Inger, så bra att åtminstone en av böckerna var i din smak. Blir spännande att höra vad du tycker om de övriga.

    SvaraRadera
  15. epsilon, i början av vintern grymtade vi över att kylan kommit men ingen snö. Nu grymtar vi över både kylan och snön. Takskottningen av stugan blev klar i dag, till i morgon lovar SMHI mera snö.

    Skorpan inte bara såg söt ut, hon var dessutom en glad och trevlig representant för sin ras. Matte och husse hade bara lovord att säga om henne och som uppfödare blir man då både glad och tacksam.

    SvaraRadera
  16. strandskatan, kombinationen fullmåne vid klart väder och ren, vit snö gör att vi får dessa blåa, ljusa nätter. Dom är faktiskt magiska.

    Snön på taket innehåller ingen is utan är helt och hållet packad kallsnö. Nog skulle det bli tungt om man fick en kubikmeter av varan över sig, men det är inte lika farligt som blötsnö med isklumpar. Och jag har klarat mig bra även i dag.

    SvaraRadera
  17. Hulda, tack vare snön blir det inte fullt så mörkt som man kanske inbillar sig. Men kanske behövs en viss mentalitet för att klara av de långa vintrarna här. Som fd stockholmare har jag aklimatiserat mig bra, men K som är uppvuxen i denna stuga längtar till södern och värme.

    Det hör till undantagen att vi behöver skotta taket på vår stuga, snön brukar blåsa av, men det har nog blåst lite i vinter men snöat desto mer.

    Skönt för dig när du inte behöver vakta över Lillen hela tiden. Såg att han skulle ta stygnen snart, så skönt.

    SvaraRadera
  18. KajsaStina, det vimlar av o-ord i västerbottniskan. Svenskan har ju också en del, som okokt tex, men det är bara en bråkdel av vad som begagnas här. Nu har jag bott här så länge så jag hör dom inte längre, men när jag var nykomling reagerade jag på o-orden.

    SvaraRadera
  19. Tant Björn, tackar, tackar.

    SvaraRadera
  20. Malin, det är lite svårt att förstå att det är samma hund som lämnade oss för tre månader sen, men det är hur kul som helst när dom kommer på besök.

    Man får tänka på att det fortfarande är bebisar och att det krävs träning och att matte och husse är tillräckligt bestämda på ett mjukt sätt.

    SvaraRadera