En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

söndag 20 februari 2011

Helt apropå

Helt apropå hamnade jag i går på en barnföreställning av Riksteatern, "Får i stövlar".
Det är minsann inte varje dag jag är på teater. En gång i tiden, innan en viss norrlänning kom i min väg, hade jag abonnemang och sprang på Dramaten, Stadsteatern och Operan varannan vecka ungefär. Men det är länge sen nu, mycket länges sen. På den tiden blev vi också som tv-tittare bortskämda med tv-teater av högsta kvalitet. Det är också borta sen länge.
 
Nu kan man tro att barnteater inte är så märkvärdigt, men då får man tänka om. Den här föreställningen bestod av tre musiker, en violinist, en cellist och en gitarrist, som deltog med både sång och tal förutom sitt musicerande.

Skådespelarna var endast två, vargen och fåret, men dom fyllde den lilla scenen just så mycket att barnen, ålder över fyra, kunde hänga med i allt som hände. De små scenbyten som behövdes skedde för öppen ridå så att barnen förstod hur det gick till.

Jag skulle nästan vilja kalla det en musikal i miniformat. Jätteduktiga skådespelare och musiker och barnen satt tyst koncentrerade, men tryckte sig kanske lite närmare någon vuxen då det blev lite läskigt. Dessutom fick alla barnen varsin cd-skiva med musiken på, när förställningen var slut.



Både denna bok och nästa har jag lånat på vårt byabibliotek.

Maeve Binchy: "Tänd ett litet ljus" från 1982, 587 sidor, utgiven på Bokförlaget Bra Böcker.

Historien utspelar sig i England och Irland under och efter andra världskriget och har två jämngamla flickor, sedemera vuxna, i huvudrollen. Deras öden tillsammans och på skilda håll skildras med inlevelse och den största behållningen fick jag av hur vardagen i Irland beskrivs. Jag är inte helt förtjust i hur författarinnan knutit ihop det hela på sista sidorna, men annars är den väl läsvärd. Enligt omslaget har boken legat högt på de engelska bestsellerlistorna.



Ingmar Johansson: "man vill bli älskad", utgiven -97, 316 sidor, Bokförlaget Bra Böcker. Vinnare av Bra Böckers stora romanpristävling.

Vi får följa två pojkar, en vanlig förortskille och en invandrare, den svenska "flumskolan", förortsproblematiken, knarkproblemen och kriminaliteten. En tredje huvudperson är pojkarnas lärare, tillika övervakare.
Ingen munter läsning precis, och lite ojämnt skriven. Skildringen av invandrarfamiljerna känns äkta, killarnas tankegångar likaså och bitvis är den otäckt spännande. Men ibland känns den mera som en inlaga i skoldebatten.

Jag hade gärna sett att jag fått följa ytterligare någon eller några elever, några som var mera "normala", för att inte göra förortslivet och invandrarbarnens liv så nattsvart. Något som balanserade det hela och visade att det fanns lite hopp för framtiden.

För övrigt skiner solen och temperaturen har stigit något.



17 kommentarer:

  1. Alltså teater är skoj att gå på.
    Har inte läst någon av dessa böcker men någon bok av Maeve Binchy har jag nog plöjt igenom utan att minnas vad.

    SvaraRadera
  2. Det är så kul att gå på teater med barn, dom lever sig in i handlingen på ett alldeles underbart sätt!

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar bild :-D

    Teater, och då även barnteater, är något som ofta underskattas...

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  4. Ja tänk, Tv-teatern - vart tog den vägen? Men roligt att det fortfarande finns barnteater.

    SvaraRadera
  5. TV-teater är något som jag saknar. Men att gå och se en föreställning på en teater är allt ett strå vassare.Tyvärr händer det inte så ofta. När jag var och såg Mamma Mia i London förra våren (du hör... det var en riktig höjdare !

    SvaraRadera
  6. Förr gick jag ganska ofta på teater men nu var det mååånga år sen och då menar jag verkligen många. Synd egentligen men varken tid eller ekonomi finns. Men barnteater kan verkligen vara mysigt att titta på, den ska inte underskattas!

    SvaraRadera
  7. Inger, jag såg att det fanns flera titlar av MB på Kupan så jag förstår att det är en produktiv författare. vilket inte borgar för kvalitet.

    Vi kanske ska starta en teatercirkel här i byn, en cirkel som går och ser föreställningar och sedan diskuterar den över en tallrik god mat. Eller något liknande.

    SvaraRadera
  8. Marianne, på något vis ser man även som vuxen teatern genom barnens ögon. Jag måste nog se till att jag får göra det här lite oftare.

    SvaraRadera
  9. Pennelina, jag har förstått att det ordnas teater i olika former i förskolans regi och det är ju jättebra att dom skolas in även på kulturella områden.

    SvaraRadera
  10. epsilon, Margareta krook, Meta Velander, Tor Isedal, Ingvar Kjellson m fl, m fl. Tänk vilka skådespelare tv förfogade över på den tiden!

    SvaraRadera
  11. strandskatan, nu för tiden får vi nöja oss med såpor av olika slag och det känns inte alls på samma sätt.
    Jag vet inte om det fortfarande finns abonnemang att beställa för en säsong. Det vore ju annars ett sätt att verkligen komma sig iväg.

    SvaraRadera
  12. Malin, barnteater är ju lite billigare och riktigt roligt både att se, och uppleva barnens reaktioner.

    SvaraRadera
  13. Roligt att gå på teater och Riksteatern har bra föreställningar, speciellt för barn. Jag har, som du, gått mycket på teater i min ungdom. Numera vill jag gå, men det är dyrt. Det senaste jag såg var "De muntra fruarna i Windsor" på Dramaten med Börje Ahlstedt. Jag mötte honom vid hissen efteråt och tackade för föreställningen. Han var jättetrevlig! verkligen gilla om Tv sände alla gamla fina TV-teaterföreställningar i repris!
    Må så gott!

    SvaraRadera
  14. kajsastina, det var väl en bra idé! Tänk om dom ville göra det på 1:an eller 2:an. I så fall är det nog hög tid innan vi som vuxit upp i tv:s barndom blivit för gamla.

    SvaraRadera
  15. Cici, inte en helt fel tanke....

    SvaraRadera
  16. Inger, vi får nog ta en ny fika framöver.

    SvaraRadera