En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 16 februari 2011

Ljusets återkomst

Vi är just hemkomna från Byagården där vi har haft ett par trevliga timmar tillsammans med flera andra bybor som packat ner lite fika och gett sig ut i kylan och mörkret. Det blev mycket berättande om hur det var förr i tiden, kanske på grund av den höga medelåldern på deltagarna. Många roliga historier förtäljdes och även en del sentimentala minnen. Trevligt har vi haft i alla fall.
  
Tidigare i dag var svägerskan E och jag till stan och Solrummet. Det blev nog mitt sista besök i vinter för nu börjar dagarna vara så ljusa här, och bara kylan ger med sig så är det nog av ljus utomhus nu. Enligt väderprognosen ska det bli mildare till helgen och det tackar vi för. Den här långvariga kylan tar på krafterna på något konstigt sätt. Det har varit den värsta vintern på mycket länge, enligt de som har varit med mycket längre än jag.

I dag gick solen upp 7.33 och ner 16.08, det gör en dag på ca 9½ timma. På söndag är dagen 43 minuter längre! Nu kommer det gå med en rasande fart och det är lika fascinerande varje år. Lika förvånade blir vi varje vår när ljuset kommer åter och lika nedstämda blir vi på höstarna då mörkret lägger sin skugga över oss.

Den första sommaren vi bodde här uppe hände det en kväll att jag inte kom på förrän halv tio på kvällen att det kanske var dags att laga middag och ropa in femåringen som lekte med kompisarna utanför. Solen lyste för fullt på en klarblå himmel.
I dag reagerar man med förvåning över mörkret söderut när man är på semesterresa där. Mörkt på kvällen fastän det är mitt i sommaren!
 
 

20 kommentarer:

  1. Ljuset ja... När vi campade i det helt underbara Norrbotten/Arvidsjaur/Moskosel en sommar hade vi otroligt svårt för att sova. Det blev ju aldrig mörkt!!!! Men vad gjorde det, sova kunde vi göra när vi kom hem!
    Men nu är det mörkt...

    Natti på dig Cici!

    SvaraRadera
  2. Tänk vad många historier, minnen som går förlorade när den äldre generationen går bort. Det är synd och skam att inte flera lyssnar!
    Visst vore det underbart om våren hade lust att komma nu, ljuset, värmen, öppen altandörr och barfotabarn? Jag längtar så!

    SvaraRadera
  3. Även här nere i Värmland ser man hur ljuset återvänder och dagarna blir längre. En försmak om lite mindre bistra tider - även om vi inte varit i närheten av era temperaturer; men ändå så gôtt!

    SvaraRadera
  4. Hej Cici
    -30 grader kallt är lite väl mycket.
    Det räöcker med den kyla vi har här.
    Men med ljuset kommer värmen så småningom.
    Nisse

    SvaraRadera
  5. Det märks verkligen, speciellt på morgonen, att det blivit ljusare... :-D

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  6. Åh så härligt, oftast är man ju inte intresserad förrän det är för sent. Ångrar så att jag aldrig lyssnade allt som min Mormor hade att berätta.

    SvaraRadera
  7. Jag har också bott där det aldrig blev mörkt. Jag tyckte det var bra. Då såg man ju allt. Så man fick ha rullgardin för att kunna sova.Det är fortfarande kallt här fast lite rått i luften som det blir här i söder.

    SvaraRadera
  8. Ja man är verkligen less på den här kylan nu.
    Hoppas att det blir varmare nu snart.
    Och att det går att börja sitta ute med näsan mot solen för det behöver vi efter den här vintern.

    SvaraRadera
  9. Gökboet, många besökare får problem med att sova under de ljusa sommarnätterna, men det händer att även folk som bor här skaffar mörkläggningsgardiner. Du ska se att det snart ljusnar.

    SvaraRadera
  10. Malin, det finns ändå en hel del dokumentation från tider som varit. Just nu går det en föreställning på Västerbottensteatern om en man, Anders Larsson som 1819 stod inför rätta i Skellefteå, anklagad för trots mot kyrkan och överheten. Straffet var landsförvisning eller dödsstraff.
    Denne man kom från vår by Norrlångträsk.
    Det är många som längtar efter våren nu, du är inte ensam. Men den kommer, var så säker.

    SvaraRadera
  11. Marianne, vi får visst mildare på lördag. Det hade gärna fått komma i morgon närjag ska vara barnvakt i stan. Men man kan inte få allt.

    Hur känns handen i dag då?

    SvaraRadera
  12. Nisse, det är bara att stå ut och vänta på bättre tider. Det känns rätt bra att ha en kamin att elda i dessa dagar, kan jag säga.

    SvaraRadera
  13. Penelina, kan tänka att du är igång tidigt med allt som djuren ska ha. Dagsljus när man vaknar är inte helt fel.

    SvaraRadera
  14. epsilon, det går nog igen i alla generationer, att de unga inte är särskilt intresserad av vad de äldre har att berätta om. Hur intresserade är våra barns generation då vi berättar om hur vi hade det som barn?

    SvaraRadera
  15. Selma, det är kontrasternas land här uppe. Kompakt mörker på vintern och ljust dygnet runt på sommaren.

    Det har faktiskt varit rått i luften här också trots att det aldrig ville bli varmare än -20 grader. Eller mindre kallt kanske jag skulle säga.

    SvaraRadera
  16. Stickmamman, just. Våra renskinn ligger berädda på broräcket. Snart så.

    SvaraRadera
  17. Ja, det räcker med kyla nu! Det är så härligt att dagarna blivit längre och ljusare. Längtar bara så efter takdropp och värme.

    Jag är så nöjd och glad över min fåtölj som jag hittat på loppis. Såg helt oanvänd ut. Tack för att du delade med dig av ditt minne, Veckorevyn läser mina tjejer så nu kommer jag tänka på dig när de sitter där och läser!
    Så klart var det alltid sol då!
    Krma!

    SvaraRadera
  18. Cina, jag ska faktiskt leta bland de gamla korten om jag hittar någon bild där fåtöljen finns med. Det kan ju bli material till ett inlägg för ser man den på bild kommer säkert flera bilder att poppa upp.

    SvaraRadera
  19. Jag sitter här och funderar på om jag överhuvudtaget skulle överleva en norrländsk vinter, jag som har nog med att tackla den åländska :o/ Dagens tacksamma tanke måste därmed bli att jag inte fallit som en fura för nån karlslok från de stora nordsvenska skogarna. Hade jag gjort det skulle han allt fått packa och flytta! ;o)

    (Fast det är klart, norrlänningar är ju hemskans trevliga människor! Åtminstone de exemplar jag har träffat på genom åren. Och så är det ju så vackert i norra Sverige. Hm ... Kanske är inte ljuset allt här i världen?)

    SvaraRadera
  20. Min norrländska fura, jag menar karlslok, skulle gärna flytta till varmare breddgrader, men det får i så fall bli utan mig. Så knäppt kan det också bli.
    Ljuset saknas inte, det är bara ojämt fördelat.

    SvaraRadera