En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

tisdag 5 april 2011

Is




Hämtat från SMHI:s utmärkta sida Kunskapsbanken:
Det förekommer en mängd olika uttryck för olika slags is. Dessa har med åren förändrats och anpassats till den internationella isnomenklatur för alls slags havsis, som WMO kommit överrens om.
Nyis (dark nilas)
Fast is
Issörja (shuga, slush)
Tallriksis
Pannkaksis (pancake ice)
Stampisvall (jammed brash barrier)
Ispress och packisvall (ridge)
Hopskjuten is (rafted ice)
Drivis (drift ice)
Isbumling (floebits)

och till slut:
Rutten is (rotten ice)
Det första stadiet av issmältningen är att isen blir pipig och porös. Man säger att den är rutten. Den kan vara 20-30 cm tjock men inte bärkraftig. Isen är i ett långt framskridet stadium av upplösning. Den luktar dock inte som man kan föreställa sig av ordet. Då ett fartyg bryter igenom isen faller iskristallerna sönder och isen upplöses snabbt.


Islossning på sjöar
På våren försvagas sjöisen främst på grund av den ökande solstrålningen. Regn under smältperioden kan påskynda islossningen, medan lufttemperaturen har mindre direkt inverkan på smältförloppet. Vårsolen gör att stöpisen luckras upp, blir grynig och börjar smälta. Kärnisens långa smala iskristallerna börjar lossna från varandra och isen blir skör och pipig. Iskristallerna kan frysa samman under natten så att isen är stark under morgontimmarna, men fram på dagen kan även tjock is förlora sin hållfasthet och bli mycket förrädisk.

När isen luckras upp alltmer bildas det vakar. Öppet vatten bildas också ofta mellan isen och strandkanten. Samtidigt som vattnet längs stränderna värms upp snabbast, gör det stigande vattenståndet under snösmältningen att isen längs stränderna hamnar under vattenytan och därmed smälter snabbare.

Islossningen påskyndas av den ökande genomströmningen i sjön vid snösmältningen. Den sista fasen av islossningen, då istäcket slutligen bryts sönder och smälter, sker ofta mycket hastigt och med vindens inverkan.


 

20 kommentarer:

  1. Hej Cici
    Intressant! När sjöarna blir isfria är det vår och nästan sommar.
    Nisse

    SvaraRadera
  2. Mycket bra lektion men jag fundera röver vad det kan vara för skillnad på tallriks- och pannkaksis.

    SvaraRadera
  3. Jag har så'n respekt för isar av alla de slag, så jag tycker faktiskt det t.o.m är lite läskigt att läsa om. Men intressant var det!

    SvaraRadera
  4. Om jag får kommentera Nisses kommentar.
    Här uppe i norr är det nästan vinter igen när sjöarna blir isfria.
    Några dagar med lite sämre skidföre brukar man säga om sommaren.

    SvaraRadera
  5. Det var nästan värre än datauttrycken jag lärde i ut i ett tidigare inlägg. Tror jag fortsättr att kalla det för tunn eller tjock is.

    SvaraRadera
  6. Is som is, mig får man inte ut på den ändå. Jag brukar säga att jag inte ger mig ut på isen ens om jag så vet att det är bottenfruset, sån respekt har jag för djupt vatten. Jag skulle inte vara förvånad om det är ett bestående trauma efter att jag såg Hemsöborna med Sif Ruud och Allan Edwall i rollerna en gång för hundra år sedan. Där förekom det i alla fall en incident när någon gick ner sig på isen och omkom.

    SvaraRadera
  7. Pensionär Nisse, det har du rätt i, så snart är sommaren här. Eller i alla fall i södra delen av landet.

    SvaraRadera
  8. epsilon, här kommer förklaringen, hämtad från SMHI:
    Av vågorna klumpas slutligen issörjan ihop och fryser samman till runda istallrikar. Dessa ligger tätt och guppar och nöts således mot varandra. Uppåtstående, snövita kanter bildas och flaken liknar flata tallrikar, därav namnet. Flaken kan vara mellan 30 cm och 3 m stora i omkrets.

    Sådana uppstående kanter kan också bildas i tät drivis som ursprungligen har varit ett tätt, sammanhängande istäcke. Om detta bryts sönder bildas oregelbundna månghörningar som så småningom blir allt rundare. På formen kan man dock alltid se att det är tallriksliknande drivis och inte "riktig" tallriksis.

    Pannkaksisen är också tallriksliknande och förekommer främst på Västkusten, ibland också i södra Östersjön. Den kallas ofta felaktigt för tallriksis men bildas helt annorlunda.

    Här sker frysningen på flera meters djup mellan två vattenskikt; ett övre kallt skikt med ganska låg salthalt (bräckt vatten) och ett undre saltare skikt. Det sistnämnda har avkylts till köldgrader (dock ej till sin fryspunkt), när det tidigare legat i vattenytan.

    Senare kommer det mindre salta (och därmed lättare) vattnet att täcka det saltare lagret. Detta kan vara så kallt att det bräckta vattnet fryser till och med ett plaskande ljud stiger till ytan i form av runda, platta iskakor. När isen flyter upp till ytan kan stora områden snabbt täckas av pannkaksis på några få timmar.

    SvaraRadera
  9. Gökboet, när man följer till exempel ett skoterspår som går över ett träsk (norrlandssjö) skulle det lika gärna kunna vara en lägda, i och med att det så gott som alltid är halvmetern snö ovanpå isen. Det förtar känslan av att vara ute på isen. Men när det börjar komma upp vatten i fotspåren eller när det blir gråbruna fläckar på isen/snön då slutar jag att vara där.

    SvaraRadera
  10. Anonym, det där låter lite som den där skrönan med sparken som får fungera som trädgårdsmöbel. Jag vet att jag i maj i fjol vadade ut i vår badsjö med vattnet upp till knäna och drygt det utan att behöva frysa det minsta. så nog har vi en badsäsong här också om än kortare än i Skåne.

    SvaraRadera
  11. Stjärnkraft/Nina, jag tycker det är obehagligt om det sjunger och dånar i isen, men när snön ligger ovanpå brukar iskänslan försvinna. Men jag har också stor respekt för isar. Annars så har man ju testbanor för bilfabrikanterna på isen och ibland plogas ju bilvägar på isen för att göra vägen kortare och snabbare.

    SvaraRadera
  12. Jag såg isloggnigen i floden i Karasjok en vår, häftigt. Det var sjuttonde maj, för jag såg sjuttondemajtåget också, ja t.o.m. gick med i den, festligt värre.
    Apel

    SvaraRadera
  13. Lisbeth, det är nog fritt fram att kalla det vad man vill, så länge man blir förstådd och ingen går ut på en is som är rutten.

    SvaraRadera
  14. Apel, nu blev jag tvungen att googla på Karasjok, och såg att det ligger i norska Finnmark och har norskt köldrekord, alltså riktigt långt norrut. Kan föreställa mig att det var en upplevelse att varamed om islossningen där. Jag har en dröm om att jag ska få se islossningen i Storforsen. Vem vet, det kanske blir av att åka dit i år vid rätt tidpunkt.

    SvaraRadera
  15. Hm... jag kanske överdrev en smula.

    SvaraRadera
  16. Men så intressant, hade ingen aning om att is kan bildas på det viset. Min svåger som är ilandgången sjökapten lyssnar alltid på israpporten och för honom är nog detta självklarheter. Själv gillar jag kärnis som man kan åka skridskor på. Tack för lektionen Cici.

    SvaraRadera
  17. Här var det inte länge sen (nu i helgen) som pimplare gav sig ut på isen och jag förstår inte hur dom vågar!! Okej mitt i vintern men NU när vi har barmark och 15 plusgrader...

    SvaraRadera
  18. Anonym, skrönor och smålögner accepteras på denna blogg. Allt ok?

    SvaraRadera
  19. epsilon, min gubbe, som varken har varit sjökapten eller så mycket som ägt en båt, lyssnar på alla rapporter från SMHI. Min mamma började åka långfärdsskridskor på gamla dar, själv har jag aldrig provat på det. Men jag åker skidor och spark på träskisarnan när snön så tillåter.

    SvaraRadera
  20. Malin, man kan förundras över pimplarnas ihärdighet, men dom har ju i regel isdubbar med sig och ofta följs dom åt. När dom väl sitter vid sina hål har dom kontroll på hur tjock isen är.

    SvaraRadera