En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

söndag 22 maj 2011

Den årliga byastädningen

Trots de något nedslående väderleksrapporterna på fredag kväll var det skapligt väder när vi vaknade på lördag morgon. Lördag i slutet av maj och dags för den årliga byastädningen.

Efter samling i  logen klockan nio, där det bjöds på kaffe och bulla, delades arbetsuppgifterna ut. Några gick till bagarstugan för att städa där, några andra tog sopsäckar med sig och gick runt byn och plockade skräp, ett gäng for till det gamla elljusspåret för att riva det och ett annat till "vattenverket". Logen krävde också en arbetsinsats. En familj med småbarn krattade gården vid bönhuset och lelkparken, så kunde barnen leka samtidigt. 

Jag följde med två flitiga damer in i bönhuset, två stycken som egentligen skulle titulera mig faster, men titlar är ju omodernt nu för tiden. Tack och lov.

Ett projekt som planerats en längre tid och som var nödvändigt att få gjort, vara att riva takvirket på den gamla skolan.




Vid halvtolvtiden började arbetet sakta av och många magar hördes kurra. Vår duktiga grillmästare Stefan med familj höll som bäst på att förbereda lunchen. Ingen gång är hamburgarna så goda som då vi har vår byastädning. 

Vädret hade så här långt varit perfekt för städning, varken för varmt eller för kallt. Det är skönt att kunna sitta utomhus och äta, och det gick bra tills de sista kaffedropparna dracks. Då började molnen torna upp sig, himlen mörknade hastigt, vinden tilltog och de första regndropparna började falla.

Vi bestämde att det mesta jobbet var avklarat och de flesta for hem. Vädret som följde bestod av regn och framför allt en hiskelig blåst. Det kändes bra att kunna lägga sig på kökssoffan och sova en stund, särskilt som jag hade feber sen dagen innan och en konstig värk i sidorna i magen.


 Så inför kvällens surströmmingskalas i logen stoppade jag i mig en Alvedon, modell större, satte på mig långkalsonger och en tjock tröja och hade en trevlig och god kväll.


Nej jag ska inte som i fjol fresta er med att visa en tjusig surströmmingsklämma, utan ni får bara se resterna av festen. 





24 kommentarer:

  1. Så härligt att bo i en by. Tillsammans får en annan innebörd. Tänkte på skolhuset från 1850. Har ni i byn kvar något från när skolan var igång?
    Där jag bodde tidigare i Juniskär utanför Sundsvall arbetade jag på en byskola. Där fanns det mycket kvar på vinden efter gamla tider.
    Sköt om dig

    SvaraRadera
  2. Blir så sugen på surströmming.

    SvaraRadera
  3. När jag läste ditt inlägg tänkte jag på när jag var liten och var periodvis hos mormor. Där hade
    vi byafest och med diverse reparationer och städning före.
    Tänk att nästan känna alla där man bor. Här vet jag knappt vilka som bor i min trappuppgång. Nästan alla åker hiss och jag går både upp och ner = ingen kontakt.
    Surströmming är inte så dumt. Jag blir bjuden på det en gång om året. Men det tog några gånger innan jag uppskattade en klämma.
    Det har väl inte kommit surt efter festen. Du var ju inte i bästa form eftersom du tog alvedon,
    som föresten är en vän i nöden när kroppen inte vill vara med.
    Ha en bra kommande vecka.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  4. Hej

    Oj vad storstädat det blir. Det är bra när man hjälps åt.
    Det där surströmmingskalaset skulle jag vilja vara med på men utan surströmming då ju. Haha

    SvaraRadera
  5. Surströmming... mmmmm... så gott!

    På gårdagens inlägg bjuder jag på fri musik :-D

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  6. Oj så härligt att hela byn hjälps åt att städa! Kan tro att alla byborna också är rädda om sin fina miljö.
    Och så hamburgerlunch och surströmmingskväll på kuppen - så kul!! Snacka om gemenskap!

    Hoppas det inte kommer surt efter din kuvade febersläng....!

    Fin dokumenation har du gjort också!

    SvaraRadera
  7. Låter bra! Och kul med kvällsfesten sen. Min erfarenhet av bystädningar är att nästan alla damerna smet undan och gubbarna och jag och en dam till jobbade. Och ingen fest. Men det blev snyggt. Numera uppskattar jag att bo i en by med bara sex bofasta, snart tre. hihi... jag är väl tossig. Och inget byjobb.
    Hulda

    SvaraRadera
  8. Åh, både bra och trevligt. Men det krävs ju att någon tar tag i det hela för det går ju inte av sig självt. Är det du Cici?

    SvaraRadera
  9. Surströmming. Bara ordet sätter fart på smaklökarna och nästan ingenting kan fresta mer. Det var trängsel vid borden ser jag, välförtjänt kråssmörjning.

    SvaraRadera
  10. Vilken mysig by ni verkar bo i! Kan tänka mig att ni både har trevligt under en sån här dag och får en massa gjort som förskönar er by!

    SvaraRadera
  11. Lisbeth, det finns en del gammalt skolmaterial som bänkar och en orgel, planscher osv, mem dom är inte så gamla som skolan. Den är så ytttepytteliten, skolan, och det var längesen den användes. Men nu står den öppen för var och en som vill besöka den.

    SvaraRadera
  12. Polargrevinnan/Viola, tack jag mådde mycket bättre redan i går, på söndagen.
    Jag är ju uppvuxen i en stockholmsförort på den tiden mammorna var hemmafruar och umgicks med varandra, men när maken, jag och den förstfödde bodde på 12:e våningen i Solna under ett par år då visste vi inte ens hur grannen i dörren bredvid såg ut.
    Här i byn är ju många släkt med varandra och de flesta har generationer bybor bakom sig, förutom de som gift in sig i byn, och nu för tiden är det över lag den ena parten i varje förhållande.

    SvaraRadera
  13. Stickmamman, du har säkert en burk i kylen som du får plocka fram vid tillfälle. Det är förstås alltid godast att äta den i vänners sällskap.

    SvaraRadera
  14. Pennelina, tack för den fina musikupplevelsen!

    SvaraRadera
  15. Beppan, jag upplever att det är alldeles lagom av gemenskap i denna by. Har aldrig kännt att invånarna här är påträngande, men dom tar hand om varandra om det behövs.
    Jag ska vara i mycket dålig form för att missa årets trevliga städdag, det är säkert.

    SvaraRadera
  16. Hulda, vi är ett hundratal invånare och det känns ganska lagom, men vi välkomnar gärna flera, särskilt barnfamiljer.

    SvaraRadera
  17. epsilon, nej inte är det jag, eller man kan ju säga att jag är en del i det hela eftersom jag sitter med i byanämden (6 pers)och att min gubbe på årsmötet utsågs till städdagsledare detta år. Men traditionen har ganska många år på nacken vid det här laget. Det roligaste är kanske att alla åldrar deltar med det dom kan. Naturligtvis inte alla bybor, för det är ju frivilligt, men som du ser på bilderna är det en stor del med tanke på att vi är ca hundra totalt.

    SvaraRadera
  18. Ingabritt, snålvattnet rinner och man kan känna doften bara man tänker på surströmming. Detta trots att jag var vuxen då jag smakade det första gången. Det blir bara godare med åren.

    SvaraRadera
  19. Malin, det är faktiskt trevligt att arbeta ihop med andra för att göra något för byn och oss alla. I sommar blir det dessutom veteranmotorfestival och då vill vi ju att det ska se extra prydligt ut.

    SvaraRadera
  20. Så fantastiskt roligt att se att talkoandan fortfarande lever och frodas hos er! Jag önskar av hela mitt hjärta att det överallt skulle spira lite mer av den gamla, hederliga vi-känslan. Men tyvärr är det tills vidare snarast tvärtom :o/

    Du må vara imponerad av att jag suddade på till fyra på morgonen, men JAG är impad av att du orkade vara med på surströmmingsfestandet med feber och värk i kroppen! Fast vad gör man inte för surströmming, så säg?

    SvaraRadera
  21. Stjärnkraft/Nina, vi gamla tanter, och nu pratar jag om mig och mina grannar i min ålder, är av ett segt virke och viker oss inte för lite feber.
    Den moderna åldern prioriterar inte sånt som man inte tjänar pengar på, men hamburgare och surströmming kan ju ge en sista puff för de tveksamma.

    SvaraRadera
  22. Skicka över städpatrullen till mig sedan. Den behövs här också! Och när du ändå är igång, det där fikat är jag också intresserad av :D

    SvaraRadera
  23. Gubben, jag får väl höra med styrelsen hur dom ställer sig till att leasa ut byborna. Det kan ju bli fråga om ganska dryga transportkostnader och frågan är då vem som ska stå för den. Fika medföljer gratis.

    SvaraRadera