En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

torsdag 16 juni 2011

Överraskningar


Lugnet har lagt sig här i huset. Det har varit lite småhetsigt ett par dagar för K ska bila till Motala tillsammans med äldresonen som ska cykla Vätternrundan. Nu har K i alla fall farit mot Lycksele i en första etapp. Han ska övernatta där och packa in son och cykel för att fara vidare söderut tidigt i morgonbitti. Eftersom jag avskyr då familjemedlemmarna är ute på vägarna och far tänker jag glömma bort dom ett tag. Däremot ska jag hålla tummarna för att sonen klarar att cykla de 30 milen. Jag menar, 30 mil i ett sträck, hur svårt kan det vara? Hmm.


Början av veckan har bjudit på en del överraskningar. Först får jag ett telefonsamtal från Göteborg av en för mig helt främmande person som säger att hon ska gifta sig i Norrlångträsk den 23 juli och undrar över en del saker. Jag tror att jag har kunnat hjälpa henne med det hon undrade över, och det kommer att bli så trevligt med ett bröllop här i byn.


Nästa överraskning var av ett helt annat slag. K kom ut till mig där jag låg på alla fyra  och rensade ogräs i en rabatt. I näven hade han ett papper och påstod att jag hade fått påminnelse om en obetald parkeringsbot! Jag har aldrig i hela mitt liv fått en parkeringsbot, så jag blev något förvånad. Det visade sig att det troligen var dottern som haft min bil den dagen, men inte heller hon hade sett till någon lapp på rutan. Nåja, jag orkar inte ställa till bråk med vaktbolagen, för det har man ju hört att det kan bli en långvarig historia, så jag betalade in boten.

Tredje överraskningen samma dag kom via ett telefonsamtal från dottern i Stockholm. Maken och sonen hade ringt henne och bett att få sova över där på vägen till eller från Motala och nu måste hon bekänna en sak. Gissa hur många tankar som hinner snurra runt i skallen på dom sekunder det tog innan jag fick höra vad det var hon ville bekänna! Jo, hon hade drabbats av yrsel när hon varit ute och gått på stan och då hon ramlade hade hon tagit emot sig med vänsterhanden. Det hade gjort lite ont men inte så farligt, men då det inte gav med sig och hon uppsökte vården visade det sig att hon brutit ett handben, så hon ska opereras i morgon, torsdag. Hon tyckte att hon hade mått så bra efter sin nackmanipulation, så hon ville inte komma med dåliga nyheter. Stackars lilla gumman!


I går var jag till vårdcentralen i Byske, som nu för tiden heter Byske Hälsocentral, för att ta bort ett par "födelsemärken", ett på vardera ben en bit ovanför knät. Nu visade det sig att doktorn inte alls var pigg på att ta bort dom bara så där och lämna fula ärr efter sig, så han la bedövning och gjorde små runda hål i dom, och om ett tag ska jag få besked om dom är god- eller elakartade. Jag tar för givet att dom är av det första slaget och alltså kommer att få sitta kvar.


För övrigt sitter jag här med blossande öron efter några timmars ogräsrensning i en av rabatterna, Det är inte solen som är orsaken, det är knotten. Det måste väl finnas någon orsak till varför dom finns, jag vet bara inte riktigt vilken.


20 kommentarer:

  1. Knotten slapp jag, men nog känner jag av att harka trädgårdslandet. Tur att det gick att kupa potatisen med traktorns hjälp :-D

    Det viktiga var dock att få till allt innan regnet kom.

    Kramar från mig <3<3<3

    SvaraRadera
  2. Men oj vad det händer saker hos dig då!
    Jag hoppas du får en lugnare helg och att dotterns operation går bra idag.

    SvaraRadera
  3. Ja, jisses...livet är fullt av överraskningar och de har duggat tätt hos dig förstår jag.
    Trettio mil per cykel och dessutom alldeles frivilligt... jag önskar sonen lycka till !
    Håller en tumme för snälla dottern och hennes operation.
    De där jädrans knotten borde aldrig ha uppfunnits !
    Ha det gott

    SvaraRadera
  4. Hej Cici
    Vad heter de rödrosa du har på första bilden jag har såna i min trädgård men vet inte namnet.Det är vilda blommor som jag tog på en äng för några år sedan.
    Mina Smörbollar har råttorna förstört dom kom inte upp i år.

    SvaraRadera
  5. Att man kommer på idé att cykla 30 mil är ju rätt obegripligt egentligen. Hoppas att allt går bra, ditresan, cyklingen och dotterns operation så att du slipper oroa dig. Hoppas att dina knottöron lugnar sig också.

    SvaraRadera
  6. Ja, i Norrlångträsk var det minsann blandat bandat just nu. Hoppsan, så mycket på en gång! Trist att höra om dotterns olycka och att det gick så illa att det måste till en operation för att rätta till det. Jag lider med henne!

    Sen ska du veta att blotta tanken på att sitta på en cykelsadel för att under en och samma dag avverka 30 mil gör att mina beniga sittknölar värker ;o) Vad är det som driver folk att utsätta sig för den typen av fysiska utmaningar? Jag saknar (dessvärre?) den sortens drivkraft.

    Sen tycker jag din märkesläkare agerade riktigt förståndigt. OM det skulle visa sig att det är något lurt med dina födelsemärken vill de i så fall karva bort med rejäl marginal. Då är det lika bra att inte ta för mycket före den histopatologiska analysen är utförd.

    Ska inte knottboomen börja avta snart..? Hur länge håller eländet i sig egentligen?

    SvaraRadera
  7. Pennelina, "harka" är ett nytt ord för mig, jag antar att det innebär att rensa. Roligt med nya ord.
    Här skulle vi behöva lite regn, men jag antar att bonden vill få klart första slåttern innan det kommer.

    SvaraRadera
  8. I min värld, jag hoppas också på en lugn helg nu när det bara är jag och hundarna, men först ska jag iväg och köpa växter som ska planteras och sen...
    Ja, du vet hur det är den här årstiden.

    SvaraRadera
  9. strandskatan, fast jag för ögonblicket försöker förtränga både dom som kör på vägarna och dotterns operation, känner jag i magen att det inte går så där jättebra att låtsas som ingenting.
    Men det går nog bra.

    SvaraRadera
  10. stickmamman, jag påstår att dom heter rödblära och dom blommar för fullt nu överallt. Till exempel i mina rabatter därjag inte vill ha dom. Dom får hålla sig i skogen och dikeskanterna där dom hör hemma.
    Smörbollar är något jag saknar men har tänkt få tag på i dag när jag ska till Oves Plantor. Jag tjuvfotade en av sommarstugeägarnas fina planta.

    SvaraRadera
  11. epsilon, sonen har försökt i flera år att köra Vätterrundan men på grund av förkylning måst avstå. Han har klarat av de övriga klassikerna och hade helst kört alla inom ett år, men fått ge sig och försöker nu klara av cyklingen för sig.
    Öronen är oroväckande varma, men jag har inte kollat färgen på dom i dag.

    SvaraRadera
  12. Stjärnkraft/Nina, jag tycker att dottern låter på bra humör och hoppas att operationen ska vara snabbt avklarad.

    Jämfört med hennes nackbesvär, som handikappat henne i tio års tid, är det här en bagatell. Glädjen över att hon lyckats trappa ner ALL sin medicinering efter att hon varit hos Atlaskotan och blivit behandlad och så mycket bättre, väger upp de flesta andra besvärligheter som dyker upp.

    Det är inte säkert att bara för att man själv är en försiktig general, ens barn blir av samma sort. Denne son har haft hobbies som dykning, vattenpolo, fallskärmshoppning mm. Dessutom flyttade han till Moskva under en tid då det var tämligen oroligt där, och hans utflykter runt om i det landet vågar jag knappast tänka på. Då kanske ett sånt här cykelprojektär ett måste, då han numera är fast bosatt i Lycksele, sambo och pappa till Leo 4.

    Knotten, som i regel brukar dyka upp först till midsommar, kan vara ihärdiga. Ibland är dom igång hela sommaren, mer eller mindre, men för det mesta är det värst i början av sommaren.

    SvaraRadera
  13. Vilket händelserikt liv. att det kan komma en överraskning på en dag hör ju till men det här måste vara rekord. Vete gudarna om jag inte skulle fundera över om det var någon som skojade med mig. Just det här med långlopp vad de månde vara är jag så imponerad av. Hur orkar man psykiskt cykla så många mil. Jag skulle ge upp efter halva vägen inte pga kondition för det förutsätter jag att man har utan för att det skulle vara så tråkigt.Tror inte man hinner se naturen eller småprata med de som cyklar runt omkring
    Ha det så gott o smält nu dina överraskningar
    Kram

    SvaraRadera
  14. Så många överraskningar, en del mindre kul. Hoppas dottra kryar på sig snabbt.
    Och du var nära med din gissning, men fel ö... Öland. Och nästa vecka kanske att det blir Hjo några dagar. Vi måste vila upp oss först, hihi...
    Apel

    SvaraRadera
  15. Stackars dotter! Hoppas operationen går bra. Ska dom ändå sova över hos henne på vägen ner? Kan nog må bra av att pappa och bror hälsar på.
    Festligt att dom ska till Motala, det är 4 mil från oss.

    SvaraRadera
  16. Lisbeth, det är väl den kända ketchupeffekten, antar jag.
    Fick nyss ett samtal av maken som berättade att dom hyst in sig i en liten stuga på campingen i Askersund. Nu får dom vila upp sig efter resan och i morgon är det inskrivning mm. Senast jag hörde hade sonen starttid klockan ett på natten. Det kan nog bli en tuff match även för honom, så jag får hålla tummarna att han klarar av rundan och att vädret inte blir alltför besvärligt. Tror att ett regnväder skulle passera på fredagen.

    SvaraRadera
  17. Apel, Öland är en ö jag bara gjort en snabbvisit på, men jag skulle gärna göra ett lite längre besök. Dock inte under värsta turisttiden. Det är säkert trevligt i Hjo också.

    SvaraRadera
  18. Malin, dotterns opertion tog 1½ timme och hon blev sövd, men när jag pratade med henne väntade hon på att få träffa doktorn. Hon lät ganska pigg i alla fall.

    Far och bror hoppade över Stockholm på nervägen så att dom hinner vila så mycket som möjligt före loppet. Dom bor på campingen i Askersund just nu. Dottern får nog besök då dom ska fara hem igen,

    SvaraRadera
  19. Det var en händelserik dag! Både positivt och negativt. Så är det ju i livet...
    Knotten ligger väl på båda sidor om nollstrecket, beroende på vem som uttalar sig. Fåglarna eller vi tvåbenta.
    Detta år finns det gott om både knott, lämlar och råttor, så fåglar av olika slag har mycket mat liksom räven och andra predatorer. Detta i sin tur borde betyda att det blir många ungar i bona. Naturen är ju så vist ordnad.

    SvaraRadera
  20. Idel överraskningar av alla de slag! Håller tummarna för att dottern kryar på sig snabbt!
    Här håller vi också koll på en som cyklar Vätternrundan, min bonuspappa, han är 74 år men still going strong! Cykla så långt är inte min grej, nöjer mig med turerna fram o tillbaka till jobbet.

    SvaraRadera