En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

fredag 22 juli 2011

Teaterkväll i Logen

Det kom 90 vuxna och ett barn till föreställningen av "Stor-Brodren" i går kväll. Vädret var pecis lagom, inte alltför vackert, varmt men inte hett, vindstilla.
Här har vi skådespelaren Greger Ottosson på väg från sin loge, det vill säga bagarstugan. Det är en man med stora röstresurser, gott minne, duktig munspelsartist och lika god sångare. Den enda utrustning han hade med sig var inspelad musik och högtalare till den.

Det var så gott som fullsatt i god tid innan föreställningens början. Folk var glada och förväntansfulla inför vad som komma skulle.

Vad handlar det hela om då? Jo, 1819 står Anders Larsson inför rätta i Landskyrkan i Skellefteå, anklagad för trots mot kyrkanoch överheten. Han riskerade landsförvisning och till och med dödsstraff. Anders Larsson växte upp i en gård i Norrlångträsk, en gård som i dag bebos av byns ende bonde. När Anders Larsson var i femtonårsåldern härjade ryssarna i dessa trakter coh AL blir vid ett tillfälle tillfångatagen  men lyckas smita sedan hans väktare supits plakat. På sin väg tillbaka till Norrlängträsk blir han vittne till hur fyra ryska soldater halshöggs av byborna i Kinnbäck och efter det hamnar han i grubblerier, som så småningom leder till att  han ansluter sig till nyläsarna.
Det är en historia om nyläseriet och om hur kyrkans och prästernas makt ifrågasattes. Läsarna hade t ex kvinnor som predikade, något som sedan försvan innan det i slutet av 1900-talet återinfördes. Det är en upptakt till en demokratiseringsprocess och vi kan nu se hur det kanske sker något liknande i vissa afrikanska och arabiska länder.
I över en timme berättar Greger Ottosson utantill och dessutom spelar han munspel till förinspelat arrangemang. Sjunger gör han också.

Av applåderna att döma var det en uppskattad föreställning och herr skådespelaren själv verkade nöjd även om jag tror att han tyckte att det blev i varmaste laget på den lilla scenen längst in Logen. Själv satt jag som kassör alldeles vid utgången och fick lite friska vindpustar.

Vi hade förberett kaffeserveringen under tälttaket och fikat ingick i biljettpriset. Saften som också fanns, var populär i värmen.  Det var skojigt att se att så gott som alla stannade kvar efter föreställningen, även Greger Ottosson och Tomas Johansson, researchern för det hela, mannen i den svartvitrutiga skjortan.


Klicka på bilderna så får ni dom i större format!
Här kommer lite vimmelbilder från serveringen:
















Arbetsdagen är slut för teaterfolket.

Och dagen avslutas med ännu en magnifik solnedgång över Norrlångträsk.






5 kommentarer:

  1. Så roligt att föreställningen blev välbesökt och att vädret skötte sig. Det här var trevlig läsning, med tanke på vad som samma dag du skrev det här inlägget utspelade sig i Norge. Ibland känner jag starkt att jag håller på att förlora hoppet om mänskligheten, så att få ta del av såna här normala, mänskliga företeelser är en sann lisa för själen.

    Det som hänt i Oslo och på Utöya har jag fortfarande inte lyckats ta in till fullo. Men tanken har slagit mig, att samma sak precis lika väl skulle kunna hända här på Åland, fredens öar. Det räcker med EN vettvilling.

    SvaraRadera
  2. Stjärnkraft/Nina, de kommentarer jag har fått efter teatern har alla varit positiva och det är ju skojigt.

    Teaterkvällen var ju dagen före hemskheterna i Norge, och föga anande vi vad som komma skulle. Och så är det ju. Vi vet inget om framtiden, det behövs så lite för att pesonliga tragedier ska ske, eller som i detta fall den fullständiga katastrofen för nästan hundra människor. Det går inte att leva om man ska gå i ständig skräck för att en vettvilling ska korsa ens väg.

    SvaraRadera
  3. Nej, minsann, det är nog en evig tur att man inte har någon kristallkula att utläsa sin framtid i!

    SvaraRadera
  4. Så mycket trevligt ni har att bjuda på i Norrlångträsk! Huva *säger man så fortf?* vilket blodigt drama, som utspelade sig på teatern. Det var tydligen värmebölja hos er också, idag var det 30 här, men nu bara 26.
    Fikat och minglet såg synnerligen trevligt ut och dagen avslutades med en vacker solnedgång.
    Nu går jag ut på balkongen fast det är nästan mörkt.
    kram

    SvaraRadera
  5. Det där du det var intressant det skulle jag velat lyssna på. Tänk så mycket man går miste om som sker ute på landsbygden. Där vi tillbringat sommaren var det Janne Wengman spel. tyvärr kom vi inte iväg fast det var så nära. Ångrar mig nu
    Kram

    SvaraRadera