En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

tisdag 30 augusti 2011

Björnen sover - inte

I lördags var jag och hundarna ute en sväng i skogen för att leta svamp. Jag hade tänkt mig en bit upp på Mullberget och tog därför bilen så att Helen med sin allt tjockare mage skulle kunna följa med. Och nog fanns det gott om svamp i alla de färger, däremot inte riktigt den formen jag hade tänkt mig, nämligen kantarellens. Det fick bli soppar av olika slag i stället och av det blev det en rejäl svampstuvning plus två påsar i frysen.
Det var tur att jag då inte visste om att man sett björn inte alltför långt från den plats jag befann mig på, och det är sannt som man säger, att det man inte vet det lider man inte av. I alla fall den här gången.

Tempot och ljudnivön höjdes rejält i stugan på söndagsaftonen när först dottern dök upp ( hon väsnas inte så mycket faktiskt) och straxt därefter Leo med föräldrar. De senare hade startat från Gotland på lördagsmorgonen och anlände efter två dagsetapper med bil. Leo var på ett strålande humör och berättade vitt och brett om allt han hade gjort under gotlandssemestern. Föräldrarna var också mycket nöjda, vackert väder, lite turister och ett lyxigt boende nära Visby.
Det gäller att inte lida av ormfobi för när Leo är här får man räkna med att hans kompis huggormen i nästan naturlig storlek dyker upp lite varstans.
På måndagen var det Lyckselesonens födelsedag och för att fira honom gjorde vi en marängslasstårta med smält choklad och nonstop, bananbitar i grädden. Den tog slut tämligen omgående så det var nog inget fel på smaken. Till makens besvikelse höll vi fast vid att inga presenter ska delas ut till dom som fyllt 40, undantaget jämna födelsedagar. Så sonen får vänta till sin 50-årsdag innan det blir paket.
Mystiska tecken har dykt upp på ett par ställen på byavägen. Nu är vi nog ganska många bybor som hoppas att det betyder att vägverket har tänkt komma hit och reparera vägen lite grundligare, inte bara hälla sand i sprickorna. Vi väntara med spänning.

På vägen har jag och två av baddamerna färdats i dag, för det var dags att starta höstens vattengympa. Det var många som hade missat startdatumet så vi var bara sju stycken i stället för de dryga tjugotal personer som det brukar vara.

Efter badet brukar vi fara till församlingscaféet för en sillmacke och en kopp kaffe, men där var det mörkt och tyst, dom öppnar först nästa vecka. Har man ställt in sig på att fika vill man inte gärna avstå från det, så vi gick in på Stengårdens restaurang och café. Priserna var drygt det dubbla, men det var omfånget på mackorna också. Det blev en trevlig och mättande stund i trevligt sällskap.

Sist men inte minst vill jag meddela att på Stjärnkrafts blogg kan man delta i lotteri av gullvivefrön. Och vill man inte delta i lotterietkan man alltid passa på att titta in på en mycket bra blogg där man får lära sig ett och annat om vad som sker på Åland bland annat.




14 kommentarer:

  1. Jag får väl börja med att säga att det inte är frön från lejongap, utan från Ålands vackra landskapsblomma, gullvivan :o)

    Sen måste jag gratulera till en lyckad svamputfärd även om kantarellerna inte ville visa sig. Så där fina soppar brukar jag aldrig lyckas med att hitta! Alltsomoftast är de alldeles genomborrade av maskgångar och inte alls lockande att plocka med i korgen.

    Och du, den där tårtan ... hu, vad sugen jag blev ... Fast Nonstoppastillerna klarar jag mig utan. Det räcker såå bra med maräng, grädde, bananer och choklad :oD

    En sån där orm som Leo har har jag hållit utkik efter på loppisar ett bra tag nu, för jag skulle vilja testa om den funkar som fågelskrämma i grönsakslandet. T.v. har ormjakten gått dåligt, så du kan hälsa Leo att han kan få min adress om han tröttnar på sin slingrande vän ;o)

    Det är säkert skönt att vattengympan börjar igen även om det samtidigt är ett tecken på att hösten är här. Precis som med mina promenader. På sommaren blir det inte mycket bevänt med den saken eftersom trädgården tar så mycket tid och ork. Men nu, när det lugnat sig på den fronten, är det riktigt underbart att få dra iväg på en runda var och varannan kväll. Och med detta sagt önskar jag frun en god kväll!

    SvaraRadera
  2. Vilken tur du inte mötte nalle. Soppar har vi inte hittat så värst många iår, de flesta har varit sumpiga och anripna av mask.
    Den där tårtan hade inte varit dumt nu till kvällskaffet.
    God kväll
    Monkan

    SvaraRadera
  3. Tack Stjärnkraft/Nina för att du var så observant. Jag har korrigerat skrivfelet nu. Man kan fundera ibland vad man har huvudet till!

    Ska meddela Leo nästa gång vi ses att det finns ett ställe att skicka ormen till om han skulle ledsna på den.

    SvaraRadera
  4. Monkan, om jag börjar känna oro för björn brukar börja vissla. Det ska hålla nallen borta sägs det. Det är nog ingen fara egentligen, bara men inte kommer mellan en hona och hennes ungar.

    SvaraRadera
  5. Ja, du vet vad man hinner på några dagar :-D

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  6. Måste säga att tårtan såg ljuvlig ut. Klokt att sluta med presenter vid en viss ålder. Det börjar ju bli så i en viss ålder att man har det mesta. Annars är jag barnsligt förtjust i paket. Båda att ge och få. Det där med ormar avstår jag från. Jag har ingen ormfobi längre men jag klarar mig bra utan dessa varelser. Satt i går och tittade på schema för vattengymnastik. Är som sugen men lite av en kostnadsfråga blir det för mig. Får se hur jag gör. Det startar om 2 veckor
    Ha det så bra
    Kram

    SvaraRadera
  7. Soppar är inte att förakta!!! Verkligen inte.

    MEN, har ni fått besök av aliens i byn

    (Det är något knas med blogspot - lyckas inte få mina kommenterar att refera till "Gubben" längre)

    SvaraRadera
  8. Det låter så...exotiskt att behöva akta sig för björn när man bor här nere! Skulle nog varit ganska spak om jag hade hört talas om den och hållit mig inne ;-)
    Mums, gott med marängtårta!

    SvaraRadera
  9. Pennelina, det kan verkligen variera.

    SvaraRadera
  10. Lisbeth, vattengympan vi går på hålls i kommunens regi och vi köper ett klippkort som kostar 450 kr för 12 klipp. Det tycker jag är ett bra och billigt alternativ. Dessutom samåker vi och turas om att köra de 6 milen. Förutom gympan har vi tillgång till simning, bubbelpool och bastu.

    SvaraRadera
  11. Gubben, nog funkar det härifrån att komma till dig blogg via din signatur, om det var det du tänkte på.
    Inte föraktar jag soppar inte, det är rejäla och pålitliga svampar, bara man hinner före maskarna.

    Aliens kanske kommer i form av stora maskiner, vad vet jag.

    SvaraRadera
  12. Malin, börjar det inte vara ganska vanligt med björn så fort man kommer utanför storstäderna? Känner man sig osäker är det bara att börja vissla. Men hur jag skulle reagera om jag verkligen mötte en björn har jag ingen aning om. Kanske frös jag till is.

    SvaraRadera
  13. Bor i utkanten av ett vargrevir som gör att en del av mina grannar i mormorsåldern inte vågar gå i skogen. Dem behöver man ju inte vara rädd för men skulle inte vilja se en björn på nära håll.
    Vattengympa verkar vara en trevlig motionsform.Skulle man kanske försöka med.

    SvaraRadera
  14. epsilon,som människa tror jag inte att man behöver vara rädd för vargen, däremot kan hundarna, om man har sådana med sig, vara utsatta, särkilt om de senare springer och skäller mot vargen. Det är inget som oroar mig trots att jag vet att det passerar en och annan varg här ibland.

    Vattengympa rekommenderas varmt, särskilt om man kan följas några stycken.

    SvaraRadera