En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

tisdag 6 september 2011

Älgnotiser

Bara en liten notis som hastigast.

Älgjakten började i går och resultatet från den jakten blev 0 - 0.
Dagens resultat blev 3 - 0 till jägarna.
Matchhjälte blev Magnus som sköt alla tre, en tjur, en ko och en kalv!

Om inte jägarn i detta hus just nu slocknat i fåtöljen framför tv:n där Sverige spelar en landskamp så hade jag kunnat tala om vilken tilldelning Norrlångträsk jaktlag har.
(Kommentar från Mats meddelar: Vi har 8 vuxna och åtta kalvar som tilldelning. Av dessa vuxna ska hälften vara hondjur.)

Avskjutningen 2010 i Västerbottens län blev totalt  13 632 älgar, varav  7 816 vuxna djur och  5 816 kalvar. 


I stället kan jag lägga in en artikel jag hittade i Västerbottens Folkblad från i måndags:

Behzad är ett undantag i älgjakten

JÖRN Behzad Manocheri, Jörn, är undantaget som bekräftar regeln.Han är både älgjägare och invandrare.
– Det har tagit mig många år att lära mig allt och jag är fortfarande nalta vilse, säger han.
Behzad Manocheri kom till Sverige från norra Iran 1990. 1993 satt han på sitt första älgpass i Norrlångträsks jaktlag.

Hur gick det då till?
– För det första var jag intresserad av fjället, skogen och naturen redan innan jag kom till Sverige. Jag hade också kommit i kontakt med jakten, men inte jagat så mycket själv, säger han.
En av nycklarna var att han nästan direkt träffade en svensk tjej som han bildade familj med.
– Hennes pappa, min svärfar, ville att jag skulle ta jägarexamen och det gjorde jag, säger Behzad Manocheri.


Fick mersmak
Egentligen ville han bara ta examen för småvilt, men kursledaren övertalade honom att även skaffa sig tillstånd för att jaga storvilt som älg och björn.
– Jag minns vad kursledaren sa: ”Vad skulle Ragnar (svärfar) annars säga? Det skulle väl vara nalta kännligt (pinsamt)”, säger Behzad Manocheri.
När han sedan fick fälla sin första älg fick han mersmak och så har det rullat på.
– Nu vill jag inte missa älgjakten. Dessutom har grabben som är 18 år hakat på. Han brinner verkligen för det, säger han.


Många intresserade
Behzad Manocheri har haft kontakt med många landsmän som är intresserade av att börja jaga. En del har han kunnat hjälpa, men andra har haft det svårare att nå hela vägen ut.
– Jag har haft min svärfar som vägledare. Annars är det inte så lätt att veta hur man ska gå till väga och det finns många hinder på vägen, säger han.

Vilka hinder?
– Det handlar om praktiska saker som jägarexamen och vapenlicens, men den stora svårigheten är att komma in i ett jaktlag eftersom man inte har kontakterna och anknytningen som krävs. Heter man Muhammed och har stått och bakat pizza på Västerslätt så är det inte så lätt, säger han.
– För att kunna jaga måste man många gånger äga mark, men man kan också hyra mark. Det har Muhammed ingen aning om hur man gör, säger Behzad Manocheri.


Inte hur som helst
En egen idé för att underlätta för invandrare är att Jägareförbundet uppmanar alla sina jaktvårdskretsar att bjuda in jägare för att så att säga prova på.
– Samtidigt är det mycket som ska stämma som personkemi och kommunikation. Det går inte att släppa ut Goran och Ali i skogen hur som helst, säger han.
– Det är många som säger att någonting måste göras, att det är ett stort generationsskifte på gång, men det händer ingenting. Det är ett problem, säger Behzad Manocheri.


Hur ser det ut i ditt eget jaktlag?
– Vi har föryngrat oss. Den äldsta är 70 år och och grabben, som är 18 år, är yngst. Det är bra att det är blandat.
I dag är han en av många i Västerbotten, som enligt uppgift har närmare 12 000 älgjägare, som sätter sig på sitt pass – i hopp om att få skjuta en älg.
Behzad Manocheri vill skicka en särskild hälsning till sin svärfar, Ragnar Lundgren, som dagen till ära fyller 91 år.
– Jag har honom att tacka för mycket, säger han.

Av Hans Forsman

hans.forsman@folkbladet.nu
Publicerad 2011/09/05 8:00 under Inlandet, Nyheter.



Bilderna a  Hälge är lånade från Lars Mortimers underbara teckningar.



23 kommentarer:

  1. Hjälp, ska man skjuta av så mycket bara uppe hos er? Älgstammen måste vara större än vad jag trodde.
    Den där Magnus måste blivit en "hjälte" igår, en duktig jägare.

    SvaraRadera
  2. Malin, är man hundförare och har en duktig älghund, är chansen lite större att man ska vara föst till skott, men visst är han en duktig jägare och gårdagens hjälte, alldeles säkert.

    Du ska veta att Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av landets yta. Men visst, många älgar är det.

    SvaraRadera
  3. mats i träsket7 september 2011 11:55

    Vi har 8 vuxna och åtta kalvar som tilldelning. Av dessa vuxna ska hälften vara hondjur. Idag på morron blev det en fjolingtjur. Så i afton så ska vi ut en mindre sväng. Dåligt väder säger en del, perfekt älgjaktväder säger Magnus!!!!

    SvaraRadera
  4. Ja jösses vilket skjutande. Säger hon som tycker älgar är rätt söta men som är livrädd att få dom på bilen under alla mörka nätter man kör omkring!

    Inte alldeles lätt komma in i älgjaktlag som invandrare inte! Tycker det kan vara knivigt att som född skeå-bo ta sig in i inlandskommunens bekantskap!

    Vet du, igår kvällst fick jag tag i en älgfot med litet ben och päls kvar :-( Hur gör jag bäst för att låta det lilla yrvädret få lite kalaskul???

    SvaraRadera
  5. Mats, tack för informationen, jag la till den i inlägget. Vädret i dag kan ju diskuteras, bra eller dåligt, men jag stanar helst inne och Cilla verkar trivas bra på soffan.

    SvaraRadera
  6. Vilken härlig artikel!
    Fin blogg du har. MVH Lina

    SvaraRadera
  7. hugan, älg på bil har maken provat på, och det var ingen höjdare. Älgen blev liggande på vägen svårt skadad, men avlivades fort av passeradne poliser, den nya SAAB 9000 blev nästan skrot, men framrutan höll och maken klarade sig oskadd. jag har också provat på att ha dom precis framför kofångaren flera gånger, men haft marginalerna på min sida.

    Jag skulle gett benet som det var till mina hundar. Dom benen jag har hämtat på älgslakteriet har varit ett sånt där 40 cm:s med knulor i båda ändarna. Hundar brukar inte vara så kräsna och älgben tillhör inte F-benen (fågel, fisk och får). Det kommer säkert att uppskattas av Elsan. Är du rädd att det ska börja lukta får du väl koka det först. Smaklig måltid, Elsan!

    SvaraRadera
  8. Lina, tack för de vänliga orden. Det är roligt med nya besökare och jag blir förstås nyfiken på vem du kan vara, så jag ska göra en svarsvisit på din blogg.

    SvaraRadera
  9. Helt otroligt vad många älgar som får skjutas. Konstigt att man inte ser dom så ofta för många måste det vara. Ska säga till sambon att köra försiktigt i mörkret Ofta tänker man att en älgolycka händer inte mig. Det där med jakten och deltagare har ju alltid varit ett speciellt ämne. Ibland så tycker jag att när man lyssnar på dom så är det som en egen sekt. Har du aldrig funderat på att ta examen?
    Ha det
    Kram

    SvaraRadera
  10. Vet du vad, jag känner mig faktiskt lite grann som "Goran" eller "Ali". Är man, som jag, inflyttad till Åland och saknar släkt i landskapet, ja, då blir det vääldigt tunnsått med viltkött i frysen. De gånger jag haft en rådjurssadel eller älgstek på lager går lätt att räkna på ena handens fingrar :o/ Och i butikerna finns det ALDRIG viltkött att köpa. Trist som bara den, för det finns ingen godare gryta än en som lagats på älg! Eller älgfärsbullar ... *dreglar*

    Konstaterar som tidigare kommentatorer att det måste vara gott om älg i Västerbotten, med tanke på avskjutningskvoten. Skogarna är allt bra större än man tror!

    SvaraRadera
  11. Lisbeth, nej jag har aldrig funderat på att bli jägare och min man tog jägarexamen sedan vi flyttat ut på landet, alltså kanske för 10 år sen. Trots att han fick skjuta en älg på sitt fösta pass har han aldrig blivit någon jätteentusiast. Kanske beroende på ålder och ohälsa.
    Jag kan tala om att en älg kommer fortare än kvickt ut framför bilen om man har otur. Här kan man ofta se dom stående bredvid vägen, och på skogsvägarna är det fullt av spår efter dom.

    SvaraRadera
  12. Nina/Stjärnkraft, rådjur har jag endast smakat en gång, och det var hur gott som helst, älg äter vi desto oftare. Det är ett magert kött som håller sig nästan hur länge som helst i frysen, bara det är ordentligt förpackat så det inte torkar.

    Finns det älg på Åland, förresten?

    Att det är stor avskjutning beror på att det finns så många av dom och dom försörjer sig vintertid på nyplanteringarna, vilket är mindre populärt bland skogsägarna. Blir dom för många kan dom gå svältdöden tillmötes och den är inte rolig.

    Om jag någon gång kommer mig till Åland får jag väl ta med mig en rejäl älgstek och komma på visit till rucklet.

    SvaraRadera
  13. Det var många älgar som skall skjutas. Jag förstår att det finns koll på älgstammen så att den inte blir för stor. Jag har släktingar som jagar älg i Västmanland och det händer att vi får en liten stek. Men de får inte skjuta så många älgar och det är många i jaktlaget.
    Vi köper ett rådjur eller en hjort varje höst. Djuren jagas ute på öarna i Mälaren. Det är gott kött och det känns bra att veta att de haft ett bra liv ute i naturen.
    Intressant artikel om jakt och invandrare. Det är nog inte lätt att komma med i ett jaktlag om man inte har kontakter och det tror jag gäller även icke invandrare.
    Det är riktigt höstväder. Jag hör hur det blåser och regnet smattrar på rutan. Hoppas att
    jägarna där uppe i dina hemtrakter har bättre väder i morgon.
    Jag upptäcker att klockan passerat midnatt, tiden går fort när man sätter sig vid datorn.
    Jag säger godnatt - godmorgon passar bättre.
    Ha den bra torsdag.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  14. Såg i nyheterna igår att en älg fällt en kvinnlig "skogsluffare" så ställningen är väl numera 3-1??
    Suris

    SvaraRadera
  15. Polargrevinnan, nu tror jag att våra jägare tar paus fram till helgen. De flesta, för att inte säga alla, har ett jobb att sköta också. I går blev dom nog blöta i regnet, men fick en älg i alla fall.

    SvaraRadera
  16. Sur i Sumpan, nu håller jag bara räkning på den lokala matchen och jag har inte hört att någon av jägarna skulle ha druttat omkull eller att några traffikincidenter skördat några offer. Vårt resultat just nu är 4-0, om jag inte är felunderrättad.

    SvaraRadera
  17. Hej

    Du skrev att älgjakten började med 0-0 men blev sedan 3-0. Nu undrar jag hur det gått om älgjakten hade blivit 0-1....hm är älgarna också beväpnade? haha

    SvaraRadera
  18. Skånegrabben, en arg älgko är inte att leka med kan jag tala om för dig. Även om hon inte har horn så kan hon sparkas riktigt farligt. En av jakthundarna höll på att råka illa ut häromdagen när en ko blev arg. Ilskna älgtjurar ska vi bara inte tala om, dom har horn dom! Där kan man tala om att vara beväpnad.

    SvaraRadera
  19. Kära Cici, vilken tur att du har koll på allt som händer i skogarna.
    Var ska dom jag imorgon?
    Med andra ord var törs man plocka svamp????

    SvaraRadera
  20. Inger, vad jag har längtat efter att det ska börja komma kommentarer ifrån dig! Så skönt att ha dig tillbaka i byn.
    Kalle tror inte att Norrlångträsk jaktlag ska ut i morgon överhuvudtaget, utan det blir nog helgerna framöver som det kommer att jagas på. för sökerhets skull kan man ju ha något förggrant på sig och gärna vissla en trudelutt. Jag klampar i alla fall omkring lite överallt i sällskap med Cilla. Kan upplysa om attt Karl-Johan står som spön i backen på vissa ställen, ja soppar överhuvudtagetär det väldigt gott om.
    Man kanske kan få en lektion framöver i hur man hittar trattisar?

    SvaraRadera
  21. Rådjurskött är i mitt tycke en ren delikatess, men det beror förmodligen mest på att det är en så sällsynt företeelse i mitt kök. Hos folk där det finns jägare i huset betraktas det mest som vardagsmat. Och jodå, nog har vi älg på Åland också. Rätt gott om dem också, om jag inte är helt felinformerad.

    Du är inte ensam om att ha saknat Inger. Som jag har funderat på hur det gått med allt, så jag blev såå glad när det plingade in ett inlägg på hennes blogg - och med positiva tongångar dessutom. Tänk, att man kan bry sig så mycket om hur det reder sig för en människa man aldrig träffat! Visst är det lite konstigt?

    SvaraRadera
  22. Nina/Stjärnkraft, vi är nog många i byn som är glada över att Inger har kommit hem, även om det bara är hon just nu.
    Om jag inte kännt mig lite förkyld, och har andra i familjen som varit ordentligt fökylda, så hade jag knackat på hemma hos henne, men jag vill för allt i världen inte riskera att smitta ner någon i det huset.

    SvaraRadera
  23. Intressant läsning om Behzad! Inte kan det vara lätt att komma in i ett jaktlag för en invandrare.
    Min äkta hälft har jagat färdigt för i år nu. Älg i alla fall... Har just förpassat första omgången kött till frysen. Gott att ha framöver vintern - gärna tillsammans med svamp, som finns i mängder nu!

    SvaraRadera