En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 21 september 2011

Gammal och skruttig

Gammal och skruttig kan man ju känna sig emellanåt, men kanske inte lika skruttig som det här fuset. Sådana här fusen, ladugårdar/stall/redskapsbodar/utedass, finns på de flesta äldre gårdar här i byn. Förr i tiden fanns där ofta en häst och 4-6 kor, i dag är det mest ett stort förråd. Nu har just det här fuset gjort sitt och plockas ner bit för bit, så som man måste göra nu för tiden. Taket består av asbetsplattor, som var väldigt populärt att lägga under en period, och dom måste man förstås handskas varsamt med, både för sin egen och för omgivningens skull. Det som kan återanvändas läggs nog i en hög för sig. Kanske kommer det upp ett nytt förråd här så småningom som behöver fönster och dörrar.
Andra bullar blev det i går eftermiddag. Andra så tillvida att jag förutom den vanliga kanelfyllningen också la på grovrivet äpple. Det smakade inte helt fel. Riktigt gott om jag ska vara ärlig.

Så fort jag tagit ut den sista plåten ur ugnen och började ställa fram middagsmaten, kände jag hur jag blev sjuk.

Det är konstig att man faktiskt kan känna sig helt kurant ena minuten och i nästa totalt sjuk. Ont i leder och muskler, tryckont straxt ovanför ljumskarna, kanske det är äggstockarna, hudöm och frusen.

När jag så småningom kröp ner i sängen kollade jag tempen och hade över 38 grader. Lågtempad som jag är i vanliga fall, kände jag verkligen av febern, det susade i öronen och jag frös så tänderna skallrade. Trots det så somnade jag genast. Natten blev lite orolig, men framåt morgonsidan började jag svettas och när det var dags att kliva upp kände jag mig frisk igen!


Vad det än är för någon bacillusk som drabbat mig, så kan jag tala om att denna vecka har jag verkligen inte tid att vara sjuk. Är jag så gott som alltid frisk annars, kan jag vara det den här veckan också.
Och på måndag har jag absolut inte tid med det, för då har jag första fotokursträffen, och den vill jag för allt i världen inte missa.

Jag har legat lite lågt i dag för att inte utmana ödet, och förutom städ av sovrummet blev det lite bärrensning och äppelmuffinsbak. Lite tid har jag suttit vid datorn MEN en lång stund har jag suttit på kökssoffan och läst ut den där tråkiga boken!

 
"I det sista regnet" av Janesh Vaidya utgiven av bonnierpocket 307 sid.

När jag i dag googlade på författaren förstod jag vad det var som fattades denna roman; Det är ingen roman! Det är en bok om ayurveda! Sen må skådespelaren Michael Nyqvist, Kuturbloggen och Metro säga vad dom vill. Ska man uppskatta denna skrift bör man först och främst vara såld på gammal traditionell indisk läkekonst och för det andra vara religiös, och eftersom jag varken är det ena eller det andra var det inte en bok som passade mig.

Här kommer ett utdrag jag hittade på nätet om en annan av hans böcker:
"Janesh Vaidya, internationellt välkänd ayurveda-läkare från Indien bosatt i Sverige, har i sitt arbete mött tusentals människor som trots sina ytligt sett framgångsrika liv varit både stressade och otillfredsställda. I Ayurveda för ditt sinne ger han oss medicinen mot sinande livslust och energi - s k "sinnesyoga". I del 1 förklarar han utifrån läran om ayurveda, världens äldsta läkekonst, sambandet mellan kropp och sinne samt själens förändring under livet. Del 2 beskriver de fysiska disciplinerna; vilken diet och livsstil som passar utifrån det dominerande elementet i vår konstitution. Del 3 går igenom kroppens sju chakran - energicentra - och visar hur vi genom övningar i meditation och fokusering kan leva så naturligt och rofyllt som möjligt."

Nu slänger jag mig över nästa bok, och det gäller att den inte är tråkig för den är på 902 sidor!!!




22 kommentarer:

  1. Fnissade lite när jag läste om din tråkiga bok :-) Inte konstigt att det var tråkigt.
    skönt att det var en kortvarig sjuka du fick men det går mycket bacillusker nu på höstkanten. Det märks på jobbet också... Hoppas du får vara frisk så du hinner med allt du ska denna veckan.

    SvaraRadera
  2. Vilka härliga bullar,själv bakar jag aldrig nu för tiden ingen av oss bör fika.Vad man blir less på detta regnande som inte vill ge med sig.

    SvaraRadera
  3. Vilken bra idé att ha i äpple i bullfyllningen! Den du, bruttan, snor jag av dig rakt av :oD

    Konstig krämpa som kom och gick på det där viset, men skönt att det inte utvecklade sig till något långvarigare.

    Simma lugnt i regnet!

    SvaraRadera
  4. Virusinfektion? För dom förstår man sig då aldrig på, men det var ju skönt att det gick över så snabbt!
    FOTOKURS.... Åh vad roligt det låter! Nästa gång jag ska gå på kurs, till våren förhoppningsvis, ska det absolut bli en sådan!

    Ta hand om dig!

    SvaraRadera
  5. Hade en sån bonntur att dottern bakade bullar igåkväll! Men vilken bonntur att du blev frisk så fort ändå!

    Jo förresten, här säger de Nol om Norr, inte Nörd ;-D

    SvaraRadera
  6. Jaha, den försvann fort som en avlöning, eller kanske ska jag säga pension. Krämpan alltså. Tur var väl det eftersom du har så lite tid till att vara sjuk. Äpplen i bullarna, ja varför inte det, nej det låter ju gott. Kanel också?

    SvaraRadera
  7. I min värld, jag tycker att den boken seglar under falsk flagg, helt klart. Bara för att man väver lite text runt om själva budskapet blr det inte en roman. Det känns bra med hälsan så här långt, så jag hoppas att det fortsätter så, tack.

    SvaraRadera
  8. Har du testat att fylla bullarna med smör och farinsocker? Blir otroligt knäckigt och gott :-D

    Tack för dina kommentarer, de värmer :-D

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  9. stickmamman, jag bakar inte särskilt ofta, men herrn i huset påpekar att det är absolut nödvändigt att kunna ställa fram bullar på bordet om det kommer besök. Dessutom försöker jag hitta på något där äpplena kommer till användning, för dom bör ätas ganska snart.

    SvaraRadera
  10. Nina/Stjärnkraft, vassego´, hoppas att det smakar. Simmar är snart rätta ordet. Efter en kanske rekord torr sommar har vi fått en kanske rekord blöt höst. Det är sällan det är lagom.

    SvaraRadera
  11. Gökboet, det finns så mycket konstiga saker man kan drabbas av. Ibland går det fortare än fort.
    Det ska bli spännande att gå fotokursen, och äntligen få lära sig hur man bäst utnyttjar kamerans funktioner. Jag ska försöka läsa in mig lite från instruktionsboken innan jag far dit, så jag inte är helt borta. Man vet ju aldrig hur avancerade de andra kursdeltagarna är. Kan dom mindre än jag kan det blir segt och långtråkigt, kan dom mycket mer blir det svårt att hänga med.

    SvaraRadera
  12. hugan, när man uttalar namnet på träsket låter det mera som Nölträsket eller Nörträsket, men på kartan står det Nörd.
    Bonntur är inte att förakta.

    SvaraRadera
  13. Ingabritt/After work, jo sjukan var nog i paritet med min pension.
    Absolut kanel. Jag la bara till det rårivna äpplet ovanpå den vanliga smör/kanel/ sockerfyllningen.

    SvaraRadera
  14. Pennelina, vi är många som tänker på er!

    Tack för bulltipset, det kommer säkert att provas framöver. Jag brukar aldrig använda pärlsocker ovanpå bullarna, dom trillar bara omkring och skräpar och inte är dom särskilt goda heller. Jag strör helt sonika strösocker ovanpå, det blir också lite knäckigt och det ligger kvar. Man kanske skulle prova med farinsocker där.

    SvaraRadera
  15. Det kanske inte är så konstigt att immunförsvaret svajar. Det verkar som du har många järn i elden just nu och även en del måsten. Vid sådana tillfällen brukar kroppen ha en förmåga att bli sjuk tillfället. Kan det vara en signal den ger. Älskar gamla byggnader men inte asbest. Det jag vurmar mest för är fönstren. Hur svårt som helst att få tag i sådana i dag. Det krävs att man har kontakter
    Kram på dig och take it easy

    SvaraRadera
  16. Lisbeth, det som skulle organiseras är i princip klart, så nu är det bara roligheterna kvar; byafest på lördag, klippkurs för mina valpköpare på söndag, fotokurs på måndag, vattengympa och hårklippning på tisdag, tandläkarn´n på torsdag... Kanske det sista inte är så kul, men bra att få gjort. Undrar just vad jag ska hitta på på onsdag?

    SvaraRadera
  17. Nej bonntur är bland det bästa serdu!

    Hade Obonntur med klippkurs, skulle fått komma på söndag men då är jag ju lika upptagen fast med hundkurs. Trodde man kunde få en liten privat guidning men det verkar inte så. Nåt klippbord har jag inte heller, strykbrädan får funka som det här hemma..! ;)

    SvaraRadera
  18. Hugan, om du visste hur länge vi har väntat på att få den här kursen. Det var verkligen synd att du inte kunde på söndag, för en av "mina valpar" har måst lämna återbud pga misstänkt rävskabb. Går det inte att hoppa över hundkursen den dagen?

    SvaraRadera
  19. Det var en konstig baselusk, som kom och försvann bara så där över en natt, men skönt för som sagt, ibland har man bara inte tid att bli sjuk!
    Äpple i bullarna lät gott, det ska jag testa!

    SvaraRadera
  20. Inte är jag förvånad att din baskelusk dröp av med blixtens hastighet! I din aktiva lekamen gäller det att vara snabb för att överhuvudtaget hinna landa....
    Bullarna ser smarriga ut, man kanske skulle masa sig uppför backen...

    SvaraRadera
  21. Malin, ingen är gladare än jag över att den försvann så där fort. Prova du bullarna, det gäller att ta tillvara det naturen bjuder för tillfället.

    SvaraRadera
  22. Inger/Ingersord, jag har alltid sett mig själv som lite så där flegmatisk, och blir så förvånad över att många på bloggen uppfattar mig som en nästan överaktiv sort. Det kanske föerligger ett skrivfel från min sida?
    Du är så hjärtinnerligt välkommen hit, bara jag inte smittar ner dig med något.

    Fast jsut nu står jag i startgroparna för en stadsresa. Ska in på Fanny och försöka få mig ett par jeans av den sorten dom hade i början av sommaren, dom passade perfekt. Sen ska jag hämta porslinet till morgondagens festlighet och köpa lite tillbehör till den.

    SvaraRadera