En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 4 januari 2012

Lästa böcker


Jonathan Littell: "De välvilliga"

Den gamle SS-officernen Max Auers blickar tillbaka på sitt liv under andra världskrigen. Här får vi alltså följa kriget sett genom en tysk SS-officers ögon och det känns inte behagligt, eftersom boken är mycket välskriven och i jagform vilket gör att man lever sig in i  Max Auers sätt att se på kriget och dess fasor. Ibland måste man ta en pausför att liksom lösgöra sig från huvudpersonens gestalt och säga sig själv att man inte är en nazist. Allt är väldigt sakligt och egentligen neutralt återberättat. vilket gör det än kusligare.

Trots alla Oberstormbannführer,Gruppenführer och Militärbefehlshaber, trots alla RSHA, SS, och WVHA, trots alla polska, ungerska och tyska namn så är boken inte svårläst. Jag struntade i titlar, förkortningar och var de olika platserna fanns och lät texten föra mig framåt i boken, och det fungerade utmärkt.  Det behövs lite driv för att komma sig igenom boken, den är inget för en som gillar rara och söta berättelser med lyckligt slut och den är på över 900 sidor.
Något som känns helt onödigt är de instoppade slabbiga sexbeskrivningarna, dom tillför inget utan känns bara spekulativa, särskilt som Max är homosexuell.

Författaren är född -67 i USA men bor numera i Spanien och detta hans första bok skrevs 2006. Den har tilldelats flera priser, bland annat Franska akademiens stora pris och Concourtpriset.

Brombergs förlag   44 kr för pocketupplagan på Adlibris





Karin Alvtegen: "En sannolik historia" 

Helena har återkommit till sin barndoms sommarbostad tillsammans med sin man och dotter. De driver ett litet hotell som dom samtidigt rustar upp. Mannen ledsnar och far sin väg, kvar finns en bitter Helena med en tonårstrotsig dotter. 

Anders, en miljonär som jagar lyckan men inte hittar den, kör nästan ihjäl sig, hamnar av en slump på Helenas hotell.
Och dramat kan börja.

En trevlig, välskriven historia utan ett endaste mord. Människor som letar efter kärleken och meningen med livet. Skriven 2010.

Andersson Pocket AB  340 lättlästa sidor    44kr på Adlibris




Peter Hoeg: "Elefantskötarnas barn" 
Detta är inte en berättelse om barn till cirkusartister, vilket man skulle kunna tro av titeln att döma. Elefantskötare är sådana personer som har stora visioner och framtidsplaner, det är dom som är elefanterna. Om den första boken är en sannolik historia så är denna dess motsats, det är en skröna, en saga för vuxna. Ibland mycket rolig och medryckande, ibland mycket upprepande och lite tradig. Jag har några sidor kvar, men tycker i stort att bokens andra hälft är bättre än den första. 
Historien i ett kort sammandrag: Tre syskon varav den yngste är 14 år och jagpersonen,  dessutom en mycket smart person och en hejare på fotbollsplanen. Storebror är förutom stor och mycket stark ett under av skönhet. Systern är geniet som löser de mest svårlösta problem. Fadern till dessa barn är präst och modern är en uppfinnare av tekniska saker, men nu har de två fursvunnit och boken går ut på att barnen ska leta reda på dom och hindra dom från att, som dom tror, begå ett fruktansvärt brott.

Jag kan tänka mig att ni som gillar "100-åringen..." också skulle gilla den här boken, jag själv är väl så där lite ljummen i min inställning.

Skriven 2010  orginalutgåvan utgiven av Norstedts  365 sidor  42 kr i pocketupplaga på Adlibris




2 kommentarer:

  1. Den första boken tänker jag inte läsa, alls inte min smak i vare sig den ena eller den andra bemärkelsen. Bok nummer två har jag läst. Lite besviken var jag vill jag minnas men helt, kanske tyckte jag den var lite för förutsägbar. Men inga ruskigheter precis som du säger. Bok nummer tre lät tilltalande ända tills du jämför den med 100-åringen. Då föll den. 100-åringen läste jag bara början och slutet av och det var mer än tillräckligt.

    SvaraRadera
  2. Inför vissa böcker får man känslan av den enbart skrivits för att bli en puttrig liten TV-serie, så är det med Alvtegen. Men den var ju ofarlig och lättläst. De andra har jag inte läst men efter varningen om Hundraåringen så blir det nog inte heller.

    SvaraRadera