En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 22 februari 2012

Semlor och statistik

Jag erkänner på direkten; jag åt två semlor under gårdagen!

Den första var en god hembakad variant och slank ner efter smörgåsen vid vattengympafikat på Broselsgården. Jag och svägerskan ville ju inte göra serveringsdamerna besvikna genom att hoppa över deras fettisdagsdelikatess, så vi kostade på oss hela 40 kronor var, i stället för de vanliga 25.

Den andra intogs under byanämndens och vattenföreningens årsmöte senare på kvällen. Det var en köpes och var större till omfånget, men grädden var inte alls lika god som i den hembakta.

Så långt är statistiken inte svårhanterlig. När jag vaknade klockan fyra i morse och inte kunde somna om tog jag fram papper och penna, det som alltid ligger på mitt sängbord. Sen gick jag igenom vilka som bor i Norrlångträsk, inkluderat Nide och Svartå, och jag kom fram till att det var 89 personer alt som allt. (Gardering för ev felräkning)

Vi har haft ett tapp under fjolåret genom separationer och dödsfall. Jag tror att vi var 96 vid fjolårets början. Av dessa 89 är 20 ålderspensionärer, det är ca 22,5%. Barn och ungdomar räknade jag till 20, ca 22,5% och resten, personer mellan 20 och 65 år, är 49 till antalet vilket gör 55%.

I går under årsmötet och semmelfesten deltog 43% av invånarna, en ovanligt låg siffra, 65% av pensionärerna, 35% av barnen och 37% av de mellan 20 och 65.

Det är tråkigt att så många av de som kanske har den bästa orken och de flesta idéerna drar sig undan. Och då är det inte semlorna som skrämmer, nej det stavas V-A-L. Tyvärr har valberedningen en otacksam uppgift, för alla säger nej vid deras förfrågningar och det gör att det blir ett väldigt dividerande vid själva årsmötet innan man har fått ihop en styrelse.

Jag har mina randiga skäl och rutiga orsaker till att kliva av denna gång efter många år i styrelsen, men jag måste säga att det har varit väldigt trevliga styrelsemöten vi har haft de senaste åren. Särskilt betungande är det inte.

Tack till Pauli som sitter kvar som ordförande och Bosse S som kassör. Håkan S, Dick och Maria 2 (ny) blev ordinarie. Till suppleanter valdes Leif och Maj-Britt, båda nyval.


23 kommentarer:

  1. På fettisdag får man äta så många man orkar jag åt tre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett normalt år brukar jag klämma i mig ett par stycken semlor allt som allt, men det här året blev det betydligt fler. Dels för att jag hamnade i affären på tisdagar, genom att vi har vattengympan i Byske då, och så bakade jag egna.

      Nu faår det vara nog.

      Radera
  2. Hembakade semlor är oftast godast, så jag hoppades att det smakade riktigt gott. Själv åt jag också en semla, som maken hade med sig hem efter jobbet.

    Styrelseplatser i ideella föreningar är inte enkelt att fylla och det är samma problem i Djurskyddet Eskilstuna. Vissa år går lite lättare, medan andra år är hur svårt som helst. Jag har i alla fall tackat ja till att ställa upp som revisor när valberedningen ringde och frågade. Var kassör tidigare, men hoppade av förra året.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit goda semlor, men egentligen är jag ingen semmelälskare. De hembakta är ju ofta mindre men kompaktare och är lite lättare att äta. Som barn serverades jag alltid semla i djuptallrik och med varm mjök efter de obligatoriska bruna bönerna med fläsk. Att man mäktade!

      Jo, de flesta vill ha en fungerande förening men vill inte själva ställa upp. Revisor kan vara en lagom plats när man känner att man behöver en paus.

      Radera
  3. Semlor är inte dumt - i lagom mängd och storlek! Bäst är oftast de hemlagade. Det blev semla både igår och idag för mig. Frossa...

    Intressant med statistik. Men att klura på sådant kl 4 på morgonen...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vaknar ofta till vid den tiden för att göra ett toa besök och sedan somna om, men ibland hinner hjärnkontoret gå igång och då är papper och penna bra att ha så att man kan skriva av sig och få lugnt där inne i skallen. Det brukar gå bra att somna om efter det.

      Jag var lite upprörd efter mötet där en sån stor del av en viss grupp saknades. Svikare, tycker jag.

      Radera
    2. Monica "Svikaren" Karlsson25 februari 2012 13:50

      Tråkigt att du drar alla över en kam, det kan finnas mycket goda anledningar till att personer i just det ålderspannet inte kan närvara pga av att man är upptagen av annat, tex arbete, barns aktiviteter osv. Det handlar givtevis om prioriteringar men om ens val är rätt är man väl själv den enda som kan avgöra.

      Radera
    3. Jag tycker inte att jag drar genom någon kam överhuvudtaget. Jag konstaterar procenten deltagande i de olika åldersgrupperna, och det är ju ett fakta.

      Det är också fakta att det är näst intill omöjligt för valberedningen att få någon att ställa upp. Hade dom haft namn att komma med på årsmötet är i alla fall jag ganska övertygad om att det hade varit betydligt flera på årsmötet, tror inte du det?

      Ska det bli så att det är en hoper pensionärer som till slut blir de enda som deltar på årsmötena och beslutar om vad som ska ske i vår by? Hur lyckat är det?

      Vi har ett, säger ett, möte per år, då alla byborna kan komma tillsammans och komma med förslag och synpunkter på byns framtid, Dessutom är det årsmöte för två för byn viktiga föreningar. Detta på en dag som alla i byn vet om, det kommer ju inte som en överraskning precis.

      Men det är klart att det är som du säger, vi gör alla våra val, vi prioriterar det vi tycker är viktigast. Jag har aldrig kallat någon för svikare.

      Radera
    4. Jag får ta tillbaka det sista jag skrev på svarskommentaren här ovan för jag ser att jag faktiskt skrev ordet svikare i ett annat kommentarssvar. Det var dumt, men kanske ändå vad jag kände då jag skrev det.

      Radera
  4. Jag åt två och en fjärdedels semla :)
    Du får då nåt vettigt gjort av dina tidiga timmar! Här är det bara ett virrvarr av tankar och känslor vid den tiden ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser att jag inte var ensam om att frossa den där dagaen!

      Jag brukar alltid rekommendera att ha papper och penna på sängbordet utifall att man vaknar till och börjar grubbla över något. Sen är det så att om jag kliver upp, frånsett att gå på toa, så kliver också hundarna upp. Av någon anledning gör dom inte det om husse vaknar tidigt, då ligger dom kvar tills jag stiger upp och klär på mig.

      Radera
  5. Ha, den här gången klår jag dig allt! I semlestatistiken, alltså :o) Lilla A och jag tjuvstartade redan på måndagen med varsin. På fettisdagen klämde vi i oss två var och igår, fy oss, knökade vi in en fjärde. Men vid det laget var mandelmassa slut, så Lilla A valde hemlagad jordgubbssylt istället. Själv testade jag med en klick av Herr K:s goda äppelmos - MYCKET LYCKAT!!

    Sen måste jag erkänna att jag inte är mycket till föreningsmänniska, så med tanke på statistiken ska ni norrlångträskare vara glada för att jag bor på Åland istället. Fast man vet ju aldrig! Vore jag bosatt på en mindre ort skulle det kanske vara annorlunda..? Vete tusan, om jag inte har en liten släng av Aspergers syndrom eller nåt sånt, för jag har alltid gillat att hålla mig för mig själv. Ett bra eremitämne, skulle man kunna säga ;o)

    SvaraRadera
  6. Jag ska erkänna en sak. jag köpte 2 semlor och proppade i mig till lunch. Jag älskar dom där små fluffiga sakerna. Vilket härligt våriga brickor du dukat på. Intressant men statistik. Just det du säger om valet är ju en sak men sen har traditionen med föreningsliv/sammankomster tappat lite av sin ställning. Man skyller på tiden men jag tror mer att det beror på människosynen. En för alla alla för en börjar blekna bort allt mer. Ett egoistiskt tänkande smyger sig in allt mer. Rätt eller fel? Det är i alla fall min teori
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog rätt är jag rädd för. Numera är det: "Var och en sin egen lyckas smed" som gäller och jag antar att jag inte är bättre än någon annan när det gäller det här.

      Visst är brickorna fina? Men dom är inte mina, det är dom som finns på Broselsgården där vi fikar efter vattengympan.

      Radera
  7. Så där kämpigt har vi med i våran samfällighet(tomtägarförening) många är endst sommarboende. Men vad göra.....

    Var bättre förr då de flesta bodde åretrunt.

    Man måste ju inse att där är förändringar i livet.

    margareta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här har vi dessbättre än så länge inte så många sommarboende utan flertalet är åretruntboende. Än så länge. Det är väl det som så här långt har kittat ihop byn och jag hoppas att det kommer få fortsätta att vara så framöver.

      Radera
  8. Visst är det svårt att hitta folk som vill vara med i styrelser. Är kassör i två och har varit med i åratal och skulle ju lätta få vara med i många fler om jag ville. Även vi saknar ju de yngre och medelålders, de som är i den ålder jag var när jag började och då även var ordförande i en. Då var det förstås bara två Tv-kanaler, inga datorer o mobiler som tog en massa tid.
    Jag åt två små hembakta semlor som min svägerska bjöd på efter en dag i Björnrikes välpistade backar. Jätttegoda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en knepig fråga, det där. Till slut kan man ju stå i den situationen att man får fråga sig om det överhuvudtaget ska finnas en förening. Det finns ju ingen lag på det, vad jag vet.

      Men nu ska jag inte vara så där negativ utan se framåt med glatt mod och tro att det kommer att bättra sig.

      Radera
  9. Det mest otacksamma arbetet i föreningslivet är att vara i valberedningen.
    Jag har suttit i styrelsen för Röda Korset i många år och avgick får 3 år sedan. Blev tillfrågad om jag kunde ställa upp i valberedningen och jag sa ja, vilket jag ångrade många gånger. Det var svårt att hitta människor som vill sitta i styrelsen och det verkar vara lika inom all föreningsverksamhet.
    När jag kommer hem om några veckor - då ska det bli semla kanske två.
    Kanske blir jag bjuden på en hembakad.
    Ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va, finns det inga semlor i Thailand?!

      Jag har också hamnat i valberedningen en gång, i Skellefteå Brukshundklubb och förstod inte förän det närmade sig nästa årsmöte vad det var jag hade gett mig in i.

      Ha det gott i värmen!

      Radera
  10. Så mysko, jag lämnade en rätt lång kommentar på det här inlägget rätt så per omgående när du lagt upp det. Då fanns den här, men nu är den borta. Och till mitt förtret kan jag inte komma ihåg vad jag skrev :o/ Nåväl, det var säkert något om semlor, och så tror jag det var något om vilken usel föreningsmänniska jag är. Nåt om att ni ska vara glada i Norrlångträsk för att jag bor där jag bor, eller nåt i den stilen :o) Jo, nu minns jag! Det var visst något om att jag förmodligen har en släng av Asperger, så dålig som jag är på att engagera mig i föreningslivet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också råkat ut för det ett par gånger, attjag har sett att min kommentar kommit in, för att efter ett par dar upptäcka att den är borta. Det är mysko. Och jag lovar dig, jag har inte raderat något. Det tror jag förresten har hänt två gång under hela den tid jag har haft bloggen. Att jag har raderat en kommentar.

      Det kommer alltid att finnas dom som inte engagerar sig i föreningar, vilket slag det vara måndet, men den sortens personer brukar vara ganska konsekvent frånvarande och alla vet att det inte är idé att förvänta sig något annat. Rent allmänt kan jag tycka att föreningar kan vara väldigt framåtdrivande i mångt och mycket. Man blir nästan alltid starkare om man är flera än om man ensam ska försöka driva igenom något.

      Radera
    2. All heder åt föreningsaktiva! Jag önskar faktiskt att jag vore mer av den läggningen själv.

      Radera