En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

torsdag 9 februari 2012

Studier pågår

Två soliga och kalla dagar, inte så pjåkigt, även om det gärna hade fått vara tio grader mindre kallt.

Jag har inte gjort så mycket i dag utan tilbringat en stor del av dagen framför datorn. I morgon kommer lektion 3 av fotokursen ut så jag ville lyssna igenom 2:an en gång till eftersom den handlar om kameran och dess funktioner. Det är sånt jag behöver lyssna igenom flera gånger för att det riktigt ska falla på plats.

Lektionen är 118 minuter lång och om man vill göra anteckningar och spela om vissa saker flera gånger tar det sin lilla tid. Jag är av den sorten som lär mig bäst av praktiska övningar så kameran kommer flitigt till  användning. Att många, för att inte säga de flesta bilderna hamnar i papperskorgen säger sig själv. Det gäller att öva och pröva utan tanke på att spara.

Här har vi pojkarna jag sitter och stirrar på länge och väl, Göran Segeholm, fotograf, och Mattias som håller i kursen.

Bäst som jag satt här och tittade på lektionen får jag se en helikopter susa förbi i vad som nästan kändes som fönsterhöjd. Jag slet av mig hörlurarna och rusade ut i köket, inte för att hinna se mer av helikoptern utan för att se om renhjorden var på väg genom byn. Inte en ren i sikte men dom borde inte vara så långt borta och det vore ju mums för en fotostuderande om man fick möjlighet att fotografera dom på nära håll, gärna med helikopter, skotrar och hundar som driver på.


Om det skulle vara någon som är orolig så kan jag lugna den med att bussen finns kvar och den ser helt oskadd ut. Råkade se att den var på väg, snappade åt mig kameran, hann kolla att slutartiden fortfarande stod på 1/30 och slängde mig ut genom ytterdörren lagom för att få några bilder på bussen då den passerade infarten. Visst ser man farten i bilden?

Ni förstår kanske också varför vi har staket runt tomten. Vägen trafikeras inte bara av traktorer, personbilar och någon enstaka buss utan en hel del lastbilar och långtradare kör förbi här på väg ner till båtfabriken.

Nu fyller i och för sig inte staketet så stor funktion den här årstiden eftersom det är gömt under all snö, men hundarna vet på ett ungefär vad som gäller i alla fall.

En som inte vet det är renägarnas hund som springer som en annan rallhund och plötsligt sitter på snödrivan innanför staketet och suktar efter tikarna. Dessutom pinkar han överallt, grinden till exempel ,och gör även en och annan hög mitt på infarterna. Inte så populärt, förutom att han löper risk att bli påkörd, särskilt i mörkrer, en svart hund utan reflexer. Ägarna borde vara mera rädd om sin vallare.



24 kommentarer:

  1. Mmmmm....njuter av dina fina bilder. Solen genom träden är bara så fin. Bussbilden blev riktig bra och man ser att det är fart i bilden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att du gillar bilderna.
      Nu börjar snart den kanske härligaste årstiden här, när solen har kommit sig upp på himlen, dagarna blir längre, snön är vit och börjar packa ihop sig, skoterspåren blir gångbara, ingen trädgårdsskötsel och inga insekter.

      Radera
  2. Farten syns absolut i den bilden! Bra jobbat som hann fånga den!

    Har funderat på staket runt tomten....undrar just hur man får vovvan att veta var tomtgränsen går.
    Men vad är det för en stackars vovve som inte ägarna håller koll på???
    Plugga på :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Staket är en nödvändighet när man bor nära vägen. På somrarna står ytterdörren öppen mest hela dagen och hundarna kan gå ut och in som dom vill utan att man behöver vara orolig att dom kommer sig ut på vägen.

      Renägarnas hund kanske bor så till i vanliga fall att han kan springa lös hur som helst, men i en by med många tikar är det lagom populärt. Pinkfläckar överallt och nu börjar mina tikar löpa. Det är så där lagom lustigt att ha honom i hasorna då.

      Radera
  3. Det är spännande att läsa hur du jobbar med din fotokurs,Jag behöver lära mig mer om att få fina foton. Det kanske kan bli någon kurs till hösten men det tar ett tag innan jag kommer på din nivå. Här i söder är ljuset så starkt att det ibland är svårt att få bra bilder. Det finns säkert knep hur man skall göra, jag provar mig fram.
    Jag läser alla dina inlägg men det är tunt med kommentarer från mig och det beror på att jag har ingen bra plats för datorn och det är obekvämt för ryggen. När jag läser har jag datorn i knäet.
    Ta det lugnt när du rusar iväg för att få dina fart-bilder så du inte står på näsan.
    Ha det bra!
    Kram Viola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland blir det så att man hinner läsa men inte kommentera på bloggarna, helt förståeligt.

      Ha det fortsatt skönt där du är och hoppas att din värk blir mindre i värmen!

      Radera
  4. Underbara bilder, kul med fotokursen!

    SvaraRadera
  5. Snyyyygg panoreringsbild av bussen!! Och jättefin motljusbild också :oD Jag blir alltmer avundsjuk på den där kursen du går ... Fast här är å andra sidan fotograferingslusten på minussidan f.n, så det skulle vara bortkastat för mig att delta i dagsläget.

    Ha ett riktigt fint vinterveckoslut med många härliga fotomotiv!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det går ju att söka in till nästa termin. Då får jag hoppas att din fotolusta har kommit tillbaka.

      Radera
    2. Mm, det kan du tro att jag hoppas på också! Får ta den möjligheten under övervägande - om det nu ens är tillåtet för en "ytlänning" att delta. Men svenskt personnummer har jag att tillgå om det kniper, och gammalt studielån hos CSN (nu, äntligen, inne på slutrakan på avbetalningen).

      Radera
  6. Åh Cici, jag lever mig in i din text och dina fina bilder och i mina drömmar är jag uppe hos dig!! TACK FÖR ATT DU DELAR MED DIG!

    Fredagskram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du läser och du vet att du är välkommen hit.

      Radera
  7. Jag hoppas verkligen att du får möjlighet att fota renarna och det som händer runt omkring. Jag har ju sett dom förflyttas men det är lika spännande varje gång. Jag håller tummarna under tiden du studerar kapitel 2.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen renflock i sikte här från byn än så länge.
      Nu har vi börjat på kap. 4, efter att vi hoppat över kap. 3 och tar det nästa gång. Porträtt är det som gäller denna gång och en inlämningsuppgift där vi i ord och bild ska skildra antingen en arbetsplats eller hemmet. Kraven höjs sakta och spänningen stiger.

      Radera
  8. (göran segeholms mor - karin kihlström - är min sons mor - dock ej biologisk sådan - vilket jag är...)(kanske en ngt ovidkommande kommentar - f'låt)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marianne J!

      Nu fick jag tänka till några varv innan personerna var på plats. Hur som helst verkar Göran S vara en mycket trevlig och sympatisk person så jag gissar att han har haft en fin barndom och din son likaså.

      Radera
  9. Visst ser man farten i bilden. Nice shot som makens fotovänner säger. Det är märkligt det där med mörker och reflexer. Många tror att när man själv tydligt ser bilar och fordon i mörker ska förarna lika tydligt se oss. På med reflexer, många och på flera ställen både på folk och fä.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta ute på landsbygden brukar vara duktiga att ha reflexer på sig. Det kan faktiskt behövas dygnet runt vintertid om man ska vistas utmed vägarna, man syns så oerhört mycket tydligare. Många karlar har jackor av typ arbetsdito, såna där gula med reflexer på.

      Radera
  10. snygg bild på bussen :-)

    kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  11. Just på landet kan folk var slarvig med sina hundar! Löptikar, mörker o s v .


    margareta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte om renägarna har andra förhållningar än vi vanliga hundägare, men annars försöker nog folk här hålla reda på sina fyrbenta vänner. Sen finns det ju dom som är extra duktiga på att ta sig ut genom både stängda dörrar och stängsel. Hundar alltså.

      Radera
  12. Fantastisk vinterbild, den med träden!

    SvaraRadera