En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

torsdag 15 mars 2012

Sällsynt besökare

Under några dagar har vi haft besök av den här lille gynnaren. Han håller till vid fågelbordet på baksidan, men har aldrig provat att klättra upp till själva fågelbordet utan håller sig på marken. Kanske är han lite orolig för kråkor och skator och därför vill hålla sig nära husväggen.  
Ibland sitter han blickstilla flera minuter uppe på snödrivan vid väggen, så att man börjar fundera på om han dött sittande, men så plötsligt och blixtsnabbt rusar han ner och letar frön under fågelbordet. Jag undrar om han samlar flera stycken i kinderna och sedan sätter sig där på drivan och äter dom med full kontroll på sin omgivning. 

Det är flera vintrar sedan vi hade någon ekorre på besök här. Vi har ju ingen skog i direkt anslutning till tomten så det är kanske lite slumpen som avgör om Kurre hittar hit. Fåglarna låter sig inte bekomma, dom sitter på marken samtidigt med ekorren och letar solrosfrön. Att han inte är lika populär under häckningstiderna är en annan historia.

På Wikipedia läser jag bland annat att det finns 40 underarter av ekorre, att dom normalt blir 3 år gamla men kan bli 6-7 i gynnsamma fall, i fångenskap ännu äldre. Dom får 2-3 kullar per år med upp till 7 ungar i varje kull. Ungarna diar i 10 veckor och blir könsmogna vid 12 månader. Pälsen är längre och gråare på vintern och ungarnas päls är svartbrun eller rödbrun och svansen är mycket viktig både för balans och för att hålla värme då den sover. Så nu vet ni om ni inte visste förut.


6 kommentarer:

  1. En ovanligt söt liten ekorre, skulle jag vilja säga. Och massor av snö, här är det bara en och annan envis driva som ligger i skugga kvar.

    SvaraRadera
  2. Oj med snö ni har! Här finns det nog inget alls kvar och skönt är det. Jo förresten jag halkade runt i spåret igår, men det mesta var lera och det var bara is på ett ställe nu :-)
    Ekorrar är såååå söta men har ett gräsligt humör har jag fått reda på. En bekant hade en tam ekorre och det var tydligen inte någon större lycka, gräsligt humör och sjövild men det var kanske bara den ekorren?

    SvaraRadera
  3. Hur många gånger i livet jag även än idag skulle jag vilja ta upp en ekorre i famnen och sätta mig på trappan och smeka den över pälsen. Älskar deras sätt att röra sig och de vackra ögonen. Ja jag vet att de är rovdjur i grunden och inte alltid så snälla men gulliga är de. jag fick alltid höra att de hade loppor så det var absolut förbjudet att röra dem. sant eller falskt? Vad vet jag
    Ha en fin fredagskväll

    SvaraRadera
  4. De är så söta ekorrarna. Och vilken tur att han satt stilla ibland, så du lyckades få några bilder.

    Vi har inga ekorrar kvar här eller jag har i alla fall inte sett någon de senaste åren. En av mina katter har jag tyvärr sett äta på ekorre vid två tillfällen. Det är min Meja som är en riktig ekorrjägare. De andra katterna klarar inte av att fånga dem.

    Men oj så mycket snö ni har kvar. Här är det barmark och jag ser inte en snöfläck någonstans.

    SvaraRadera
  5. Vad fin han är med vinterpälsen!

    SvaraRadera
  6. Sällsynt med raringara tilll Ekorrar även här. Dom är på helspänn mot områdets alla kattjävlar....Förlåt kattägare! Katter menar jag ju ;) Föt jag gillar katter också. men inte i bostadsområden :(

    SvaraRadera