En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

söndag 1 april 2012

Dödligt våld

 Det är minsann inte bara i storstäderna det händer blodiga draman runt husknuten. Det här sprang jag och hundarna på när vi tog en sparktur mitt på dan. Jag glömde titta om det fanns kattspår bland alla avtryck efter mina hundar, för det är väl troligt att den skyldige finns i den kategorin.
Jag plockade reda på några fjädrar för dom var så otroligt vackra. Inte så stora, under decimetern, och den fågel jag kommer att tänka på är större hackspett. Vi har flera av dom vid vårt fågelbord och dessvärre får vi också besök av Nisse, en katt som är en duktig musfångare men som gärna tar  en och annan fågel också.

Det kan ju vara så att det var en gammal eller skadad fågel som hade gjort sitt . Det ser i alla fall väldigt dramatiskt ut när man ser blod och fjädrar utspridda på den vita snön.
Snö, ja. Jag såg på lokalnyheterna att Umeå med omnejd hade fått sig en riktig omgång av den varan i dag. Jag såg de mörka molnen när de drog förbi öster om oss, och några flingor blåste hit men inte just så att det blev liggande på vägarna. De kyliga nätterna, och dagarna med för den delen, gör att det blir en helt underbar skare. Nu kan man gå eller fördas med spark överallt. Hundarna älskar också den frihet det är att kunna ta sig fram precis var som helst. Jag räknar med att kunna göra det i morgon också för det är 10 grader kallt i skrivande stund.

Dags att släcka ner datorn och krypa till sängs. I morgon ska lyckseleborna fara hem, maken ska iväg på snickarlunch i Fällfors och jag ska lyssna av lektion 8 (av 10) av fotokursen för den kommer ut i morgon. Det är alltid lika spännande. Den här lektionen heter "Ljusets kvaliteter" och den kommer säkert att innehålla mycket matnyttigt.


24 kommentarer:

  1. Hjärtat brukar hoppa över ett extra slag när man hittar såna spår i skogen, speciellt om det är snö. Skönt att du har fått tillbaks skaren, fast jag måste erkänna att jag är tacksam om jag slipper mer snö även om det var riktigt aprilväder igår med snö, hagel, regn och sol varvat hela dan...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man nu liks har snö kan det ju vara bra att använda den till något. Har gjort en tur nu på tisdagsmorgonen; sol, kyla, tysnad. Härligt!

      Radera
  2. Så läckra fjädrar! Visst blir man gång på gång imponerad av vilka fantastiska saker evolutionen producerat?

    Som jag nu är så kom jag naturligtvis genast att tänka på att göra något av dem. Ett halssmycke eller ett par örhängen kanske..? Eller som det där lilla extra i påskriset bland alla vanliga hönsfjädrar :o)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar plocka fjädrar jag hittar som är vackra, men det blir aldrig något gjort av dom. Men en påskvippa kan ju vara något. För visst är dom helt fantastiska!

      Radera
  3. Mycket obehagligt att bara se som foto, men fjädrarna var ju oerhört vackra! Fågelfobikern, jag alltså, hade mått jävligt illa utav att se "olycksplatsen" på riktigt!

    Kasta dig över lektion 8 nu. KRAM!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det glömde jag helt bort, förlåt! Men du som är ute med hunden i skog och mark borde väl stöta på sånt här du också?
      Lektion 8 var mastig och intressant. Behövs lyssnas på flera gånger.

      Radera
  4. Vi fick också några små flingor,prata med sin soni umeå hade dom fått en hel del.Vill ha tillbaks den härliga värmen nu å våren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon mer snö behöver vi verkligen inte få, men nattkylan har jag gärna kvar ett tag till, just för skarens skull.

      Radera
  5. Det är så man hoppar till av rubriken! Och förstås om man kommer till en sån där krigsplats också. Vovvarna ser då för rara ut där de sitter ;)

    Lycka nu till med nästa fotolektion!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl det som är meningen med rubriker, inte sant? Hundarna har lärt sig att hålla sig lugna när jag tar fram kameran, så det funkar att fota även om dom är kopplade. Däremot är dom inte så förtjusta i att jag riktar kameran mot dom. Den här gången hade jag stora objektivet och kunde stå en bit bort och då känner dom sig inte så pekade på.

      Radera
  6. Vilka underbart vackra fjädrar. När jag såg dem fick jag känslan av att något skapat dem inte att de kom från direkt djurriket. Det är fascinerande vad mycket som finns att se bara man öppnar ögonen. Dessutom är det gratis men ändå så stort.
    Lycka till med nya studie delen
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo det är sant att många fjädrar ser helt konstgjorda ut. En av de märkvärdigaste är nog sidensvansens. Kunde plocka många av den sorten en höst när fåglarna åt sig stupfulla på rönnbär och flög sig fördärvade mot husväggarna.

      Radera
  7. Så söta dina hundar är :-) och fjädrarna var så vackra med prickarna. Visst är det trist att katterna är så bra jägare, för jag har det problemet titt som tätt. Även om mina katter mest tar möss och sorkar, så slinker en fågel eller ekorre ner av bara farten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Friska djur klarar sig i regel från rovdjuren, inklusive katter, men gamla och sjuka djur ligger illa till. Men det är nog naturens gång.

      Radera
  8. Så är djurlivet! Katter är som dom är. Men kan det inte var räv, säg.


    margareta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag funderade över räven, men den brukar inte stryka så här nära våra hus. Och hackspetten sitter sällan på marken ute i naturen, men gör det emellanåt under vårt fågelbord och det är där jag misstänker att Nisse har suttit som han ofta gör.

      Radera
  9. Så fint du får hundarna att posera. När jag försöker platsa Tova för att få en bra bild på henne, sitter hon i och för sig still. Men lutar alltid åt något håll väntandes på att jag skall säga det magiska ordet hopp & lek. Så att hon kan rusa iväg en millisekund innan kommandot kommer. Skaren, ja visst är det härligt. Det är en stor frihetskänsla när man kan gå där man aldrig annars går vintertid, det är bara att passa på så länge det varar. Hoppas att de kyliga nätterna håller i sig över påsken.

    SvaraRadera
  10. Du ska ju veta att de här damerna är fem år drygt, så lite mer träning och erfarenhet har dom hunnit med. Man kan ju tränakvarsittning med att säga andra ord som dom inte får gå iväg på. Och ta ut avståndet efterhand.

    SvaraRadera
  11. Usch ja,det ser verkligen dramatiskt ut! Vi hade en katt som,med en tass, fångade en gråsparv genom en smal pringa i vårt öppna köksfönster.Hela köksgolvet var fyllt av fjädrar,brrr.Det tog en bra stund innan jag förstod hur det gått till och att katten var "boven"

    Önskar dig en fin påsk :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där ser man hur duktiga jägare katterna kan vara. Man måste ju beundra dom även om man inte håller med dom.

      Radera
  12. Inte så trevligt att titta på, men den enes bröd - den andres död - så är det i naturen.
    Fina foto-modeller du har. Åka spark på skare, det låter härligt.
    Ny kursdel "ljusets kvalitet" - du delar väl med dig, kanske kan jag ta något till mig.
    Ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är harligt att kunna gå och sparka precis var som helst. Ställen som man inte kommer åt på sommaren t ex.
      Jag ska gärna dela med mig av lektion 8. Har bara lyssnat igenom den en gång och provat att ge mig i kast med denna gångs utmaning: fotografera i motljus.

      Radera
  13. Vardagens dramatik i närbild. Äta eller ätas, det är naturens lagar som råder. Fjädrarna var osedvanligt vackra att beskåda. Nej, snön borde veta bättre och söka sig andra marker. Nu vill vi ju ha grönt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du vet ju hur det är här uppe, det är vinter tills det plötsligt en dag blir sommar. Sparkar eller går man på skaren har man vinterkläder på sig. Ska man till affärn i Byske eller till stan tar man lågskor och jeans. Men jag såg i dag att björkhängena hunnit en bra bit och färgar björktopparna röda. Några videkissar har jag också stött på i gynnsamma lägen, lite försiktigt öppna. När hundarna ska rastas tar jag sparken och färdas utan problem över staketet som är 80 cm högt. En bit kvar till det gröna alltså.

      Radera