En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

tisdag 17 juli 2012

En härlig sommardag

De första pionerna öppnar sig nu när det har varit två fina dagar efter varandra. Det är den röda som är först som vanligt, den vita kommer någon vecka senare. Denna pion har stått på samma ställe så länge tillbaka jag kan minnas och det är sen 1965. Då var det min svärmor som skötte om den. Var den kommer ifrån från början och vad det är för sort har jag ingen aning om. Jag kallar den för röd bondpion. 
Till eftermiddagen hade den slagit ut för full och det får vara hur mycket bondpion som helst men vacker är den och alltid omsvärmad. Som knopp av myror och som utslagen av dessa små flugor som tycks finnas överallt.

Här har vi en annan skönhet, toppklockan, även den beundrad av en av dessa flugor. (Om man tittar noga ser man den flyga straxt ovanför blomman.) Dessvärre vet hon inte vad måttlighet är för något utan sprider sig varhelst hon kommer åt, in  i pionerna, till och med ut i gräsmattan och är i det närmaste omöjlig att utrota. Helt livsfarlig att ta in i trädgården. Ska man ha den ska den stå i en kruka, absolut. Även denna växt har funnits i trädgården i evigheter.

Rabatten jag gjorde i fjol börjar arta sig och är mycket enklare att hålla efter än den som var där förut. Men så var den nästan dubbelt så stor.

Den mystiska sjuka som drabbar björkar i första hand fotsätter sina härjningar. Plötsligt upptäcker man att den ena björken efter den andra står där alldeles kal och ingen vet vad det beror på, ingen jag har pratat med i alla fall.

Min vackra purpurapel som står mitt på tomten, som jag har just för dess vackra blad, har också drabbats. Grannens prydnadsapel likaså. 
Det är bara att hoppas att det inte är något som skadar själva trädet utan bara årets bladverk.

Jag kan inte påstå att det vimlar av fjärilar i trädgården eller på ängarna, tvärtom. Jag ser mest vita fjärilar som är så skygga och snabba att jag aldrig hinner se hur de ser ut. I dag träffade jag i alla fall på en skogsgräsfjäril på den lilla lägda där jag även andra år brukar se dom.

Efter klockan 16 i morgon kan jag hämta ut paketet från Åland, det som innehåller böckerna jag och Inger har beställt av Stjärnkraft. Det blir spännande!


14 kommentarer:

  1. Mina pioner har redan blommat ut. Det är fördelen med Norrland, där tar saker mer tid och man hinner njuta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller också är det fördel södra Sverige för där får ni njuta av blommorna tidigare och växtsägsongen är längre.

      Radera
  2. Fina trädgårdsbilder. Mina pioner har blommat över nu, både de röda som är först, sen de rosa i olika varianter. Jag har också toppklocka och de fanns här när vi kom hit, men har inte spridit sig alls. Kanske har de lite dålig jord där de står här hos mig. Vi fick såga ner halva prydnadsapelträdet förra året och hoppades att resten skulle klara sig, men det ser inte lovande ut i år och vi blir nog tvungna att såga ner hela. Den fick också något som först bladen reagerade på, men sen kom det inga blad året därpå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch så orolig jag blir när du skriver så där om din prydnadsapel, jag vill så gärna ha min kvar. Ringde skogsvårdsstyrelsen i dag för att höra om dom visste vad det var men dom svarade att dom visserligen hade sett några kala träd men eftersom det var lövträd var dom inte så intresserade. Hoppas att dom blev det nu efter mitt samtal.

      Radera
  3. Fina foto på fina pioner, som kan bli mycket gamla.
    Du har ju en liten söt rabatt. Och fina ståtliga riddarsporrar, tror jag.

    Konstig björksjuka

    margareta. Jag har hört talas om almsjukan.

    haentrevlig sommardag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pioner är både tåliga och kan bli gamla. Våra hamnar vintertid under ett snöupplag på ett par meters tjocklek men det verkar inte påverka dom det minsta.

      Det är inte riddarsporrar utan väldigt ståtliga stormhattar som så småningom kommer att blomma där. Dom är avstyckade från den gamla rabatten och flyttade till den nya.

      Radera
  4. En sån där Toppklocka tog jag från A för några dar sedan,nu vet jag vad den heter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så bra, var bara försiktig med var du sätter den.

      Radera
  5. Vad trist det är när träden blir sjuka de tar ju flera år på sig att bli stora.Vår granne har en mycket gammal björk som nu tappar sina blad hon funderar över att ta bort den vilket är synd då den har varit så vacker.Toppklockan har jag både i vårt sommartorp och här hemma på tomten den hade min farfar planterat så det är verkligen en växt med anor fanns nog i många trädgårdar förr i tiden.
    Ha en fortsatt bra kväll
    Hälsningar Maggan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas att någon snart kan tala om vad det är som händer med björkarna. Gamla björkar ska man nog vara försiktig med, dom har en förmåga att ruttna inifrån och kan rasa omkull rätt som det är. Men det brukar synas i toppen på träden om dom är dåliga inuti. Jag hoppas verkligen att inte själva träden tar skada av den har "sjukan".

      Radera
  6. Uja, toppklockan känner jag minsann till! Såsom botanisk novis planterade jag den glatt i en rabatt hos exet, men där stannade den inte länge. Som du säger tog den frejdigt över gräsmattan bit för bit och var nästan omöjlig att få stopp på. Den sorten kommer därmed inte in på ruckelgården, det kan du skriva upp!

    Jag har fortfarande inte sett några fjärilar att tala om, trots att lavendeln nu gått i blom. Något är märkligt med naturen i år, det är jag helt övertygad om. Ja, era björkar är ju också ett exempel på att något "är på vajs". Hoppas verkligen att det inte är något allvarligare, utan kanske något i stil med när häggspinnaren frodas som värst. Häggarna ser ju stendöda ut efter deras framfart, men nästa år är de lika gröna och fina igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästan skönt att höra att det inte var inbillning från min sida, det där med toppklockan.
      På något vis inbillar man sig att det har med den våta sommaren att göra att träden angrips av svamp eller rost eller vad det kan vara.

      Radera
  7. Vad vackert din bondpion blommar. Här slog regnet sönder blommorna i samma andetag som den slog ut. Så jag fick aldrig njuta av blomprakten.
    Toppklocka hade vi där vi bodde förut, men de stog vid en mur mot skogen och de som tog sig ut på gräsmattan klipptes ju ner hela tiden som gräset klipptes.
    Vad sorgligt med björkarna, hoppas ditt träd klarar livhanken.

    SvaraRadera
  8. Det här regnandet har nog ställt till det i många trädgårdar denna sommar, tyvärr. Jag tror att vi har kommit ganska lindrigt undan eftersom vi är lite senfärdiga av oss här uppe. Bortsett från lövträden då. Jag såg att även björkar inne i stan var drabbade.

    SvaraRadera