En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

torsdag 19 juli 2012

Sommarjobb, stadsbesök och vattenstrul

Grässtjärnblomma
Sommaren fortsätter. Potatisen är kupad för första gången, inte utan besvär för K som är den som sköter om potatislandet. Jorden är så hård efter allt regnandet att den inte reder sig utan ligger i stora klumpar. Potatisblasten växer i alla fall riktigt bra nu.


I går fortsatte jag att försöka få någon ordning på komposten. Jag har först två komposthagar, sedan en gles trälåda och sist en heltät låda. I fjol rörde jag aldrig någon av dom men nu har jag sållat det som fanns i den tredje och fått en riktigt härlig jord i den täta fjärde lådan. Tre skottkärror med jord har jag tagit därifrån och lagt ut i rabatterna och det finns nog en kärra till färdigsållad jord.
Kråkvicker

Det är ett ganska tungt jobb att stå och skaka jorden  tills det bara är några pinnar och stenar kvar i sållen. Dessutom tycker både mygg och broms att jag smakar mums när jag blivit så där lagom svettig. Någon, och här misstänker jag att det är bromsen, har bitit mig så att jag har fått stora blåsor på händerna. Dom gör inte ont men kliar och jag misstänker att det inte är så bra att klia sönder blåsorna, så det gäller att behärska sig.

I dag har jag haft en trevlig dag på Staan tillsammans med Inger. Efter att jag överlämnat hennes exemplar av "60+ och singel" tog vi en promenad ner på stan i det vackra och varma vädret. Det blev ett besök på Lilla Marie, ett kafé i gammeldags miljö mitt i stan och sen blev det lite shopping. Jag kom hem med så varierande saker som duktyngder (till myggnätet vid ytterdörren), ett glidskydd att ha under madrassen, en insektsdödare (en sån där som lyser blått och bränner ihjäl insekterna då dom flyger emot den) och en blus. 

Kråkklöver
Det var inte så kul när jag klev upp på morgonen och skulle duscha och tvätta håret. Inget  vatten! Igen! Det har varit struligt värre de senaste veckorna och stup i kvarten har det varit tomt i kranen. Jag var i stort behov av en dusch redan i går kväll, efter att ha stått och skakat jord några timmar, men då bara pös det luft ur kranen. Som tur var kom det efter en stund lite, lite så att jag kunde skrubba av det värsta från mina fötter. 


I morse löste jag det så att jag värmde upp en full varmvattenkokare med vatten från en av de två vattenbehållare vi nu för tiden alltid har i beredskap. Därefter hällde jag lite varmvatten i ett litermått och fyllde på med kallvattnet ur vattenbehållaren, och hällde sparsamt över håret, först för att kunna shamponera det och sen för att skölja det. Därefter blev det samma procedur med resten av mig. Jag kände mig i alla fall någorlunda ren efteråt. 


Men man blir lite less på att aldrig kunna känna sig säker på att ha vatten i ledningen. Inte heller törs man sätta på disk- eller tvättmaskin utan att man är inne och kollar att det verkligen kommer vatten. Nä, fy och usch säger jag!
Skräppa





14 kommentarer:

  1. Ett så lustigt sammanträffande! Du har fotat precis samma, lilla ogräsblomma som jag, på precis samma dag :o)

    Visst är den söt..? Vet du vad den heter?

    Guu, vad jobbigt att inte veta om och när man har tillgång till vatten! Vad i herrans namn beror denna ojämna försörjning på..?

    (Nu påminde du mig om att även jag borde ta itu med kompostsållning; fyra, stora lövkomposter väntar på min insats.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lustigt! Kanske beror det på att den blommar så fint i dikeskanterna just nu. Den heter i alla fall grässtjärnblomma.

      Vi har ett borrhål som är gemensamt för hela byn och det finns ett pumphus och ett radonfilter där. Men ibland, ofta i perioder så är det något som hakar upp sig, eller att det blir en läcka på ledningen någonstans eller inne i någon av husen där det bara finns folk i semestertider. Vi som bor "uppe" i byn är dom som först blir drabbade om det händer något. Dom "nere" i byn har vatten kvar i ledningarna mycket längre.

      Det råder delade meningar om det där med kompostskötsel. Hörde att Maj-Britt Lööv (tror jag att hon heter) trädgårdskonsulent på P1, jobbar i Uppsala, låter sina komposter stå orörda flera år.

      Radera
  2. Fina bilder på naturens egna trädgård. Den tredje bilden med röda blomman känner jag inte igen och tror inte att vi har såna här i Södermanland.

    Men fy så jobbigt att inte veta om du får vatten när du behöver det. När kommer det bli åtgärdat? Vi har ibland så att det slår ifrån nere i källaren och måste ut och in i källaren för att trycka på en knapp, men den går alltid igång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där blomman är nog rätt allmän i hela landet och står vid stränderna, men är inte så färgstark på håll att man lätt lägger märke till den. På nära håll är den spännande.

      Det är lite trixigt att inte vara hundra på att det finns vatten, helt klart, men ofta är det i perioder och däremellan tar man för givet att det ska komma vatten när man lyfter på kranen.

      Radera
  3. Primitivt sätt att hålla sig fräch det går.Jag kör mycket med det här i stugan,det gick ju förr i tiden också,Men nog är det skönt att få varmt vatten från kranen alltid.Kom gärna förbi

    SvaraRadera
    Svar
    1. När man är i en sommarstuga är man mera inställd på att leva lite mera primitivt. Med permanentboendet tar man för givet att sakerna ska fungera.

      Jag kommer gärna förbi men kommer varsko dig innan.

      Radera
  4. Trädgårdsarb. är tungt.Och dessutom en kompost!
    Men vad beror den ojämna tillgången till vatten, hemsk, har ni egen brunn?
    Dett lila ogräset heter Grässtjärnblomma,Stellaria graminea, och den är jag lite sur på, då den kommer igen och igen år från år där jag inte vill ha den.

    margareta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag redan skrivit här ovan så har byn ett gemensamt borrhål med tillhörande pumphus. Rackel i pumphuset eller läckage någonstans är ofta det som ställer till oreda.

      Jag får ta komposten lite i sänder. Värst just nu är insekterna som är många och glupska.

      När jag ser grässtjärnblomman tänker jag alltid att det skulle vara utmärkt att ha som fyllnad i buketter. Men det är väl så med de flesta växterna att man vill själv bestämma i sin trädgård var de ska växa och OM de ska göra det över huvud taget.

      Radera
  5. Jag funderade också på varifrån ni får vattnet, men fick ju svar här ovan. Fy så trist att inte veta om det kommer nåt eller inte. Inte minst när man behöver spola på toa.
    Ogräset som man klagar över när det placerar sig i rabatterna är ju nog så vackra på bild.
    Här regnar det på som vanligt, men det var uppehåll till halv 1, alltid något.
    Kompostjorden brukar göra att det blir en väldig fart på växtligheten i rabatterna.
    Jag har bättrat på undan för undan, men nu har jag bara årsgammalt och nytt i den ena kompostlådan. (Har två).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan vara svårt att säga om något är ogräs eller inte. Sprider det sig fort kallar vi det ogräs men det säger ju inget om hur det ser ut. Maskrosor är väldigt fina när de blommar på våren, men när nya plantor dyker upp överallt och dessutom är svåra att ta bort, då säger vi att det är ett ogräs. Liksom jag kallar toppklockan för det trots att den är så vacker.

      "Sju jävligt långa dagar" är en bok med oväntade vändningar och man får inte vara alltför pryd eller lättchockerad när man läser den. Jag gillar det väldigt mycket.

      Radera
  6. Hej igen!
    Jag råkade få se vad du läser just nu. Jag läser också Sju jävligt långa dagar just nu ;-)

    SvaraRadera
  7. Hej igen!
    Såg just vad du läser just nu. Jag läser också Sju jävligt långa dagar just nu :-)

    SvaraRadera
  8. Jag tackar för trevligt besök!
    Dessutom ser jag fram emot vår kulturresa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv! Det är nyttigt med miljöbyte emellanåt och är det i trevligt sällskap blir det en riktigt bra dag.

      Tänk så bildade vi ska bli. Måste kolla öppettiderna så dom inte har lunchstängt när vi kommer.

      Radera