En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

tisdag 11 december 2012

Maken som inte kom hem

Maken sedan 46år, lite drygt, får mig fortfarande att förvånas. Eller kanske inte. I dag bestämde han sig för att besöka Äldstesonen i Lycksele och ta med sig en julgran som vi högg för några veckor sedan, ett besök han försökt få till ganska länge men som blivit uppskjutet av olika anledningar. I dag var det i alla fall bra väder, 20-25 grader kallt och klart. 

Vid fyratiden ringer han och säger att han påbörjat resan hem, en resa som beräknas ta ett par timmar. Efter en timme ringer telefonen igen och när jag svarar säger maken: "Jag kommer inte hem."

Under någon bråkdels sekund fladdrar då bilderna i mitt huvud. Har han råkat ut för en bilolycka och är på väg till lasarettet eller har han bestämt sig för att bosätta sig på ny ort? Men när jag säger nähä, med ett underförstått frågetecken efter så säger han: Jag far till Yngresonen. Då förstår jag att han bestämt sig för att åka dit för att hjälpa till med ett pågående byggprojekt. 

Det är lite lustigt med de här människorna som alltid tror att andra kan läsa deras tankar och att dom därför inte behöver säga mer än det allra nödvändigaste. Själva kräver dom alltid mycket detaljerade beskrivningar, i alla sammanhang.



16 kommentarer:

  1. Vilket besked! Kan föreställa mig din tankeverksamhet....
    Men du har visst en flexibel man i alla fall - även om orden inte strömmar fritt alla gånger :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror ju lite vad det gäller hur pass mycket flexibilitet det finns.

      Radera
  2. Ha ha, ju jag har hört gång på gång; Norrlänningar är få-ordiga!

    mw

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer väl inte alla gånger men kanske i det här fallet.

      Radera
  3. "De här människorna" skriver du, men menar du inte "de här männen"..? Sån är i alla fall min erfarenhet, att det oftast är de med pip som tror sin omgivning om att vara telepatiskt begåvad :o)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har naturligtvis rätt i ditt antagande.

      Radera
  4. Han ringde i alla fall hem å meddelade sig,att det blev ändrade planer.
    Mer än den här mannen gör.Har ororat mig massor av gånger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste erkänna att han är duktig på det. För det mesta.

      Radera
  5. Vilken tur att det inte var värre än så, med att maaken inte kom hem.
    Jag har svarat på min blogg om var Martin Eriksson bor, Kusliden i Kåge. Har du långt dit?
    Kram/Kicki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som du kanske har upptäckt har jag svarat på din blogg att jag praktiskt taget, i alla fall med norrländska mått mätt, bor granne med Martin Eriksson. Dock har jag bara passerat den byn en gång mig veterligen, men nu blir jag ju lite nyfiken så det kan nog hända att det blir fler åkturer på den vägen, som inte direkt är någon huvudled.

      Radera
  6. Det var verkligen tur att det inte var värre än ett besök hos yngste sonen.

    Vilken vacker bild :-).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är ju lite luttrad after alla år maken arbetat långt hemifrån veckovis, så jag oroar mig inte i första taget. Som tur är. Och sonen blev nog glad över besöket och bygghjälpen.

      Radera
  7. En del har en konstig förmåga att uttrycka sig kortfattat och tro att de blir förstådda :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo minsann och det finns dom som är värre än andra.

      Radera
  8. Det är en konst att uttrycka sig med så få ord som möjligt. Men maken hörde av sig och kom hem till slut. Trodde jag hade varit inne och kommenterat på böckerna, ska kika runt litet. Detl får bli innedag, var ut och handlade snabbt sköljmedel till tvätten, men nu småsnöar det och börjar blåsa mer och mer. Det är ändå mysigt ,tycker jag,
    att tända ljus och lyssna på musik eller läsa.
    Trevlig Tredje advent!
    kram

    SvaraRadera
  9. Usch ja, jag vet hur det känns att få det där samtalet, när det värsta har hänt. Nu var det ju tur att han bara bestämt sig för att ta en extratripp.

    SvaraRadera