En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

måndag 18 februari 2013

Februarimåndag


Nr 361 Öga  19/365
Det här pillemariska ögat tillhör en äldre saudiarabisk gentleman som avbildats med krita på svart sammet. Jag tror att det var en japansk konstnär vi köpte det av och vi har ännu efter trettio år tavlan hängande framme. Den är måhända lite banal men det finns ju minnen förknippade med den.

Nr 67 Februari  20/365
Februari, denna ofta snörika och kalla månad i nordiligare delarna av Sverige. I dag var det inte särskilt kallt, bara 4-5 grader på förmiddagen när hundarna och jag traskade iväg på skoterspåren. Det har småsnöat mest varje dag den senaste tiden och träden är åter fulla med snö, mer på vissa ställen, mindre på andra.

Nr 172 Lav  21/365
Jag fick leta ganska länge bland skogens träd innan jag hittade vad jag sökte: skägglav. I vanliga fall tycker jag att det hänger långa tofsar både här och där, men kanske har snön dragit ner en del och sen var jag begränsad till att söka på träden som stod utmed skoterspåret. Att ge sig ut i lössnön var inget alternativ. Till slut fick det bli det här skägget, inte så stort men i alla fall.
Från Wikipedia hämtar jag följande:
Skägglavar innehåller mycket kolhydrater och kan ätas efter urlakning. Ett sätt att tillaga laven är att låta den dra i vatten i 2–48 timmar och därefter koka den i 40 minuter i nytt vatten. För att få bort den bittra smaken så rekommenderas urlakning med asklut:
  1. Koka upp en del vatten med en del björkaska.
  2. Låt blandningen dra i två timmar. Sila sedan bort askan.
  3. Låt laven dra i luten i cirka åtta timmar.
  4. Skölj laven noggrant tre eller fyra gånger, så att all lut försvinner.
  5. Koka laven i nytt vatten i cirka 40 minuter.
Skägglav betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.


Nr 339 Vimpel  22/365
Direkt jag kommer ut ur skogen ser jag vår gård med vimpeln som fladdrar glatt i vinden. Det har blivit en knut längst ut på den men det är inget jag kommer att göra något åt nu, det får bli när man kan komma sig fram till flaggstången utan att drunkna i snön som snöslungat sprutat in på tomten.

Nr 36 Citrus  23/365
Hungrig blir man efter en promenad i lösa skoterspår och till lunch i dag blev det något vi sällan serverar i detta hus nämligen finka (ljusugnsbröd uppblött i skinkspad, serverat med stekt salt fläsk). Någon citrusfrukt blev det inte till efterrätt eftersom alla apelsiner var uppätna och fruktfatet helt tomt. För att få något stillebenliknande plockade jag fram lite färggrannt ur kylen och ställde dit flaskan med citronsaft i stället. Citronsaft har jag nästan alltid hemma för det är användbart till så mycket och så är det hållbart.


Nr 329 Uppackat  24/365
Vid nästa hundrastning passerade jag brevlådan och hittade ett litet brunt paket adresserat till mig. Jag visste vad det skulle innehålla för i förra veckan hade Kicki meddelat mig att jag vunnit tävlingen hos henne, talboken "Lyckans hjul" av Kajsa Ingemarsson. Jag blev så himla glad för jag brukar ytterst sällan vinna någon tävling. Tack Kicki!







15 kommentarer:

  1. Det vi kallade finka,var tillagat på ett annat sätt.Värmer en stekpanna som man bryter ned brödet i ,en nypa salt å sen hälla på mjölk å koka ihop.Å sen en klick smör i det på tallriken.
    Det du har ätit kalla vi för blöta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då får du komma hit till våren när det serveras "finka" i Logen - ingen mjölk med i det receptet. Det är oerhört populärt, folk kommmer från när och fjärran för att äta.
      Läser dessutom i vår cirkelstudiebok "Breven från Bertil": "Frukosten var en stående rätt, man bröt sönder kornbröd i småbitar i oskummad mjölk (bruttun)...Till aftonvähl kokade man gärna upp några köttben och doppade bröd i spadet. Dopp i gryta, alltså. Man kunde också bryta sönder hembakat knäckebröd, skarpkakun, och koka upp det, det kallades finka och åts med stekt fläsk eller med smör."
      Bertil Teglund, född 1906, växte upp och levde hela sitt liv i Djupfors.
      Det kan ju vara med maträtter som med språket, det finns olika dialekter och namn på saker och ting.

      Radera
    2. Det finns nog olika namn ,beroende på varifrån man är.

      Radera
  2. Visste inte att det gick att äta skägglav. Tycker det är dekorativt, speciellt i solljus.
    Finns säkert en massa i naturen som är gott att äta. Borde skaffa mig mer kunskaper om det, säkert roligt att lära sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det man inte har i huvudet får man googla på. Och det är en hel del det,i alla fall för min del.

      Radera
  3. Intressant med skägglaven. Jag har också lärt mig att den enbart växer där det är ren luft utan föroreningar.

    Grattis till vinsten. Den boken hade jag gärna läst i bokform, för jag somnar av ljudböcker och har slutat lyssna helt på dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer, att skägglaven är en indikator på att luften är någorlunda ren.
      Det är länge sedan jag lyssnade på en bok via cd-skivor. Däremot lyssnar mag ofta på P1:s följetong, men det är ju bara ett avsnitt per dag. Man kan visserligen gå in på nätet och lyssna på alla avsnitt i rad om man vill, och det är ju bra om man missat ett eller två avsnitt.

      Radera
  4. Skägglav som jag använder som borddekoration vintertid, där ser man hur folk klarade av att överleva
    margareta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hörde i dag att man kan använda mald tallbark som krydda, att blanda i salt eller mjöl till exempel. Det finns mycket därute som är användbart i matlagningen. Kanel är ju också bark.

      Radera
  5. Nu är du flitig som bara den med dina bilder för att komma ikapp.
    Så bra att boken kom fram som den skulle.
    Trasiga Tiger påminner om vår "Älgen". Ett mjukisdjur som Jolly fick när hon var valp. Det har hållit för henne i alla år, men sen det kom frallor i huset så är snart Älgen ett minne blott.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gissar att det kanske är lättast i början då man kan välja ut de enklaste temana. Jag har tänkt att jag ska försöka använda så många av de govna temana som möjligt, som en utmaning till mig själv.

      Radera
  6. Jag glömde skriva att jag undrar varför man ska äta skägglav. Ska man ha det som tillbehör, eller huvudrätt?? Undrar just vad det smakar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stod i Wikipedia att det faktiskt skulle smaka gott men det får stå för dom, jag har ingen aning. Det har nog, som så mycket annat, varit ett nödfoder för folk och kreatur. Man kanske skulle ta och testa ett kok till sommaren.

      Radera
  7. jo du bruttun och skarpkakun åt jag i min barndom där bland fjälltopparna
    :-))

    så snyggt arrangerat för temat citron - färgerna lyser upp varandra -tänkt på färgcirkeln ?? :-))

    Skägglav gillar ju renar också - nyttig mat för dem när det krisar.

    Grattis till vinsten! Köp en lott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bruttun - bryta - kärt barn har många namn, men det är väl en föregångare till flingor och müssli. Som barn på landet vet jag att jag ofta fick filbunke med nersmulat hårt bröd, socker och ingefära och det var såå gott.

      Jag måste erkänna att jag inte medvetet tänkte på färghjulet utan valde färger jag tyckte om och som passade ihop.

      Radera