En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

torsdag 6 mars 2014

Besökare




Till vår lilla röda stuga får vi då och då besök. Och då tänker jag inte på stugan som innehåller solrosfrön utan mera på den lite större varianten där jag, Gubben och hundarna huserar. 

Denna dag tog sig skelleftesonen och hans två döttrar hit och genast blev det mer livat i stugan. Tjejerna börjar vara riktigt stora nu, 8 och 6 år, och sysselsätter sig till stor del med varandra men farmor och farfar får vara med på ett hörn emellanåt. Sportade gjorde dom också, om man nu räknar sparkåkning som sport. Trevligt för mig och hundarna att få sällskap i skoterspåren i vilket fall som.

Den nya datorn börjar kännas mer och mer bekant och snart är jag väl lika hemma här som med den gamla. Det är rätt förvillande att byta ut utrustning så här, i alla fall för mig som är i det närmaste självlärd på äldre dagar.


På tal om äldre dagar så påstod barnbarnet Elsa att hon inte skulle orka att skjutsa mig på sparken för att jag var nog tung för två år sen och eftersom gamla tanter bara blir tyngre och tyngre ju äldre dom blir, så var det helt omöjligt för henne att orka mig i dag. Av barn och gamla får man ju höra sanningen sägs det och kanske det stämmer.

Snart måste jag kanske ta itu med den där biten. Vikten, alltså. Jag vet bara inte hur det ska gå till. Kanske bryr jag mig inte så mycket heller. Fast den där människan som dyker upp när jag ställer mig framför en spegel känns ofta rätt främmande - för många kilon och för många rynkor för att jag riktigt ska känna igen mig. Gråa hårstrån har jag i alla fall sluppit än så länge, även om det där riktigt blonda övergått till en mera råttfärgad nyans. 

Så länge jag får vara frisk och orka med hundar och barnbarn ska jag emellertid inte klaga. Att hörseln på vänstra örat den senaste tiden blivit allt sämre känns lite oroande men nästa vecka ska jag få örat undersökt på vårdcentralen. Det är egentligen mest störande med tinnitusoljudet som hörs desto mer - om  jag nu trots allt ska passa på att gnälla.




5 kommentarer:

  1. Äsch, du är så fin som du är! Fast om du nu skulle vilja gå ner i vikt så vet du ju numera hur man gör *hostlchf*! :-) Vi kan följas åt du och jag för jag vill bli av med mina sista mammakilon nu.
    Har du fått igong PS nu? Gillar bilden på gräset i snön, den skulle bli vacker som tavla.

    SvaraRadera
  2. Jag vet att det stavas igång ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan ju träffas och diskutera hur man ska bli av med kilon utan större ansträngning :)
      Jo, nu har M varit här och hjälpt till så att det fungerar som det ska.
      Tur att du skrev att du vet hur stavningen ska vara :)

      Radera
  3. Men det var väl ändå en bedårande liten tjuv du fångat på bild! Skulle det inte vara för att de gärna tar både ägg och ungar av fåglarna, så skulle jag vara rysligt förtjust i ekorrar.

    Visst är det lite märligt hur man alltsomoftast inte riktigt känner igen den där mänskan i spegeln? Man tycker ju, att man med åren allt mer borde vänja sig vid sig själv och sitt utseende, men så verkar inte fallet vara. Fastnar man i bilden av sin yngre version eller vilken är förklaringen?

    Hur som haver, så kommer ålderstilläggen oavsett om man vill eller inte. Vad din försämrade hörsel beträffar, så kanske det helt enkelt kan vara en vaxpropp som ställer till det. Det skulle i så fall inte vara första gången det händer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag har också en teori om att man fastnar i en slags idealålder och inom sig förblir man där, oavsett vad spegelbilden visar. Min fem år yngre syster blev nästan stum när jag i gårdagens telefonsamtal konstaterade att jag fyller jämnt nästa år. Hon fick nog lite trassel på ledningarna i hjärnkontoret en stund innan hon konstaterade vilket jämnt år det handlade om. Det är inte klokt så gamla vi börjar bli!

      Jag hoppas också på en vaxpropp även om det inte känns som om det vore det. Om, utifall att, så kan det bli lite problem eftersom jag har ett hål på den trumhinnan och inte bör få in vätska i örat. Nåja, det är snart tisdag och då får jag höra.

      Radera