En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

måndag 26 januari 2015

Januari 26

Ett inlägg om disk- och kökshanddukar, kan man göra det?



MK, det står för Maria Karlsson och hon var min och mina systrars mormor, född 1893, död 1959.



Hon växte upp hos sina morföräldrar i Funbo, utanför Uppsala fram till och med sin konfirmation. Gifte sig 24 år gammal med den person som sedan skulle bli min morfar. Han var en riktig slarver, om jag får säga det och 1926, efter en massa strul, skildes dom. Under den tiden fick dom tre barn varav den förstfödde dog bara en vecka gammal och nästa, en dotter, dog då hon var 14 år. Den yngsta dottern överlevde sin barndom och blev mor till tre barn. Så småningom gifte (Sara) Maria om sig och fick efternamnet Karlsson. Därav MK.


I en av mina kökslådor ligger flera högar med handdukar varav de flesta ursprungligen kommer från min mormor och kanske är sisådär 80 år gamla.


Dom inte bara ligger i lådan utan någon av dom används dagligen och en del börjar nu vara ganska trådslitna. En del har fått fläckar som aldrig kommer att gå bort.


Men man kan lugnt säga att det är handdukar med kvalitet, fint vävda med vackra bårder, handfållade och med broderad hängare, så att man vet att man har rätt handduk.



Jag kanske ska använda dom lite mera sparsamt, så kanske dom räcker till en fjärde generation, i alla fall några av dom. Men handdukarna är gjorda för att användas och inte för att bli liggande i en låda till ingen nytta. Eftersom jag själv har bott i den lägenheten, en liten etta på 26½ kvadratmeter i Fredhäll på Kungsholmen, där min mormor en gång använde dessa handdukar, känner jag lite av historiens vingslag när jag tittar och fotar handdukarna. Jag vet ungefär var i köket dom hängde och ser framför mig hur min mormor torkade disken och ställde in porslinet i skåpen. För många år sedan.



7 kommentarer:

  1. De är otroligt vackra dessa gamla handdukar och de fina broderierna. Klart du kan och ska skriva ett inlägg om dessa. Jag kommer också ihåg att min mormor hade liknande, men kommer inte ihåg om de hade några broderier. Men det kan vara så att de inte blev märkta, för hon var strängt religiös i en församling som inte accepterade utsmyckningar. Jag ärvde några gamla med röd bård av min mamma som jag slitit ut helt. Nu passar jag på att handla såna här gamla på loppisar, där jag ibland lyckas hitta några. De har ofta en skön och fin kvalitet, som jag tycker om.

    SvaraRadera
  2. Fantastiskt hantverk!! Och hållbart.....
    Det var kvalitet i vävarna på den tiden.
    Vilket jobb man lade ner på att märka sitt linne.
    Jag har också en hel del i mina gömmor.
    Bland annat lakan som min mamma knypplat spetsar till.
    Vackra ting som förtjänar att uppmärksammas!

    SvaraRadera
  3. Vilka vackra monogram. Har en del efter min svärmor som märkte alla handdukar och lakan trots att hon eg inte ville brodera, Fast de flesta gick till min dotter som har samma initialer. Det hon skulle ha stor nytta av är märkningen på hängarna. Att det är skillnad på porslins-, köks- och toaletthanddukar är nog en lite förlorad kunskap idag.
    Men nog ska de användas. De riktigt trådslitna lägger jag över mina nybakade limpor och skänker min svärmor en tanke.

    SvaraRadera
  4. Trevligt inlägg du har. Jag har också trådslitna handdukar med fina monogram på. De är från
    mormor och broderade med S.O som var mina initialer i unga år. Längst inne i linneskåpet ligger en hög med handvävda handdukar, varav endast två av tolv är använda.
    De är har en "bård" på mitten och när jag för många är sedan tvättade två av dem krympte bården så handduken går i vågor. Ja, de får väl ligga där så får nästa generation ta hand om dem. Själv vet jag inte vad jag ska använd dem till.
    Det var ett tag sedan jag varit på datorn och jag har läst några av dina senaste inlägg.
    Jag förstår att du reagerade på behandlingen av hundar.
    Har du hittat något nattplagg? För mig känns det bra med lite längre mjuka och rymliga nattlinnen. Jag har köpt några i Egypten för många år sedan. De är i bomull och verkar outslitliga.
    Ha en fortsatt bra vecka. Här snöar det och är någon grad kall - vinter när den är som bäst.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  5. Vad roligt! Jag har fotat ett par av mina ärvda handdukar för att göra ett inlägg om dem vid tillfälle, så det kan nog hända att jag gör det snart :) jag älskar ju saker som har en historia.

    SvaraRadera
  6. Det är så fint med handukar som är av linne. Jag har handdukar som min mor vävt å broderat. Sen hittade jag en hög på loppis som det var mina initialer på. AL.Har sytt en paradhanduk av några som var delvis nötta.

    SvaraRadera
  7. Så vackra bilder du tagit på den fina handdukarna. Blir bara vackrare ju mer de används men så klart finns det en gräns även för den här typen av gediget hantverk. Har också en del kvar och märkningarna väcker alltid en tanke på generationer bakåt i tiden.
    Ha det Gott i snöovädret.
    M

    SvaraRadera