En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

onsdag 29 april 2015

April 29

Dagen har jag tillbringat i Skellefteå, hos barnbarnet Lottie. Det har kört ihop sig lite för den lilla familjen denna månad, så farfar/farmor och jag turas om att ställa upp som barnvakt. Till veckan är det dags för Lottie att börja inskolningen på förskolan (eller dagis som jag föredrar att kalla det). Det är sanslöst vad månaderna rusar iväg, jag tyckte det var nyss hon kom till världen.


Nu råkar det sig så att precis på andra sidan gatan där Lottie bor, bor min blogg- och fotovän M Amberger, och i dag lyckades vi prata ihop oss om en gemensam promenad utmed Skellefteälven, med tanke att Lottie skulle tillbringa sin förmiddagssömn i barnvagnen. När jag stod och väntade på att M skulle komma trodde jag mig höra en sångsvan som kom flygande rakt över mitt huvud och jag knäppte en bild på vinst och förlust. Döm om min förvåning när jag nu kollar bilderna på datorn och ser att det var en kanadagås!


 M är duktig på att känna igen sjöfåglar och hon blev glad över att träffa på en gråhakedopping, som hon fotade flitigt, de gånger han var på ytan, vilket inte var så länge varje gång, för han var duktig på att dyka länge och långt. Det var ingen idé för mig att försöka fånga honom på bild, för jag hade bara mitt fasta 50mm.s objektiv med mig. Ville inte dra omkring med något större och tyngre när det fanns risk att också få bära på Lottie.


I Nordanåparken träffade vi på den här matglade skrattmåsen. Jag kan meddela att måsar inte har något emot Frolic. I alla fall om dom serveras i kvartsbitar och är stenhårda, för det var vad jag hittade i min ena ficka. Snabb som en cobra högg han bitarna jag slängde och gu´nåde de andra skrattmåsarna som försökte delta i festligheterna. Dom jagades snabbt på flykt om dom vågade slå sig ner i närheten.


I den nyanlagda stadsparken blev vi glatt överraskade av blåsippor som blommade i det som antagligen ska bli rabatter i sommar. Blåsippor i Skellefteå! 


I stadsparken finns också denna fina skulptur. Lottie blev lite fundersam över den och den olycklige flyktingpojkens uttryck, vågade klappa på honom, men inte stå nära någon lång stund. Jag tycker mycket om skulpturen, tycker att den säger mycket, samtidigt som den väcker frågor; Hur gick det sen?


Lite olycklig blev även Lottie då jag skulle sätta henne i barnvagnen igen för att gå hemåt, men hon tystnade tvärt då hon fick ta hand om min mobil. Hon har aldrig använt napp, men är helt frälst på mobiler och det är ju bra att det finns något medel att ta till om det krisar till sig.

Nu gäller det att ladda batterierna inför morgondagens umgänge med den lilla damen. Fast det är verkligen inte svårt att ta hand om henne och sysselsatt är man hela tiden så dagen går fort och är mycket underhållande.


5 kommentarer:

  1. Förstår att du har underbara dagar med barnbarnet :-) . Och lyckats ta fina bilder, samtidigt som du ser efter henne. Gillar också statyn.

    Raija

    SvaraRadera
  2. Vilken tur Lottie har som har dig och morfar och farmor/farfar i närheten!
    Betyder mycket för de små -och för deras föräldrar.
    Härliga bilder från er dag! Tänk om vi kunde komma till skott att träffas för en fotodag vi tre fotofantaster!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vore väl sjutton om vi inte skulle kunna ordna en sån dag i sommar/höst.

      Radera
  3. Hej, hej, vilket trevligt inlägg med fina bilder du gjort över vår och Lotties fotorunda. Det var så trevligt på alla sätt och vis. Blev lika paff som du då jag kollade mina bilder, fick med fisken som gråhakedoppingen fångade. Igår var den inte på plats. Bilder kommer på bloggen.
    Visst vore det jättekul om vi kunde träffs alla tre, vi får ta oss i kragen och planera något. Piteå havsbad ligger väl bra till för oss alla.
    Hör av dig när och om det blir fler lämpliga tillfällen.
    Hälsningar
    M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir spännande att få se bilderna du tog på gråhakedoppingen. Det är både lärorikt och inspirerande att gå en fotopromenad tillsammans med annan fotoglad person, det blir mest gamla invanda spår när jag går här hemma. Nu får vi hoppas att sommaren blir lång och full av tillfällen att träffas.

      Radera