En text- och fotoblogg

Konstruktiv fotokritik mottages gärna

söndag 28 juni 2015

Juni 28

Nu har jag varit så där social igen, trängts med folk och fä på gator och torg. Nej, jag har inte varit på stadsfesten som härjat Skellefteå i veckoslutet, men väl på marknad i Bonnstan.


Lite avskräckta blev vi nog när vi såg alla bilar som stod parkerade på alla tänkbara och otänkbara ytor. Parkeringen utanför Stiftsgården mittemot landsförsamlingskyrkan var däremot bara halvfull, så vi ställde oss där och det verkade vara helt ok. Vuxna och barn, folk och hundar, cyklister och fyrhjulingar, alla samsades de om parkvägen in mot Bonnstan. Cilla och Helen hade fullt upp med att lukta av varenda stolpe dom passerade.




Det var minsann inte bara på scenen som det fanns musiker, dom fanns lite överallt, så där spontant samlade och med dom samlades det åhörare. Inte sällan träffade man då på någon bekant och så blev man stående där och pratade.


Jag tror förresten att det är mest för att träffa folk som man går till dessa marknader. Så mycket handlande tror jag inte att det blev, fast en och annan hade naturligtvis gjort ett fynd. Jag såg flera som kom bärande på långa stänger med glasknopp högst upp, någon form av trädgårdsprydnad vad jag förstod, så hos den försäljaren gick nog affärerna bra.


Att spinna har tydligen blivit populärt igen. Det ser lekande lätt ut när dom sitter där och trampar och får fram en tunn tråd av ett trassligt nystan. Jag tror inte att det är så lätt, det kräver nog många timmar av träning innan man får fram en jämn och fin tråd.


Lätt är det nog inte heller att smida, men roligt att titta på när dom som kan gör det.


En kammare var öppen för besökande och där klev vi förstås in. Nu är nog inte en kammare lik en annan, men i denna kände både K och jag oss ganska hemma. Det var likadant tak som vi har i stugan och inte mycket lägre i tak. Det stod en yngre man där inne och svarade på frågor så jag fick veta att man bara får äga en kammare och att den består av ett litet rum, de flesta med öppen spis men utan el, vatten och avlopp. Denna bonnstad är en av 16 nu "levande" och eftersom kamrarna sedan 1982 är byggnadsminnen är det restriktion på vad man får göra med dom.


Vi hann med en liten sväng till Nordanå, som ligger alldeles intill och där höll man bland annat på att förbereda dagens föreställning av "Ringaren i Notre Dame" uppförd av Västerbottens teatern. Vi hade tur och kunde från en parkväg både se och höra när dom repeterade en av sångerna. Nog hade jag gärna sett hela föreställningen, för det lät väldigt bra. Tyvärr är det sällan vi kommer oss iväg på teater och annan underhållning. Vi skyller det på hundarna.


När vi var på väg tillbaka till bilen dök det upp fler och fler som var klädda i samedräkter. Av vilken anledning vet jag faktiskt inte, men det är alltid trevligt att se de färggranna koltar, inte minst när det är unga flickor som bär dom.


Vilken tur jag hade! När vi kom fram till parkeringen höll man på med bröllopsfotografering alldeles bredvid vår bil. Det var så fint ljusspel där på gräset, till hälften under trädkronorna, så jag är övertygad om att det blev fina bilder. Jag är i alla fall nöjd med bilden jag fick, även om jag kände mig lite som att jag tjuvfotade.


1 kommentar:

  1. Vad mysigt det ser ut!! Det påminner om hantverksdagen som de har ihop med durspelsstämman i Bengtsfors i Dalsland - jag har varit där en gång bara. De har också gamla hus i ett område, minns inte vad området heter. Ett liknande område finns utanför Rättvik, Boda Gammelgård. Tänk om de kunde använda de gamla byggnaderna lite oftare!

    SvaraRadera